Nekromanti hmm

KaGGe

Veteran
Joined
27 Nov 2001
Messages
196
Location
Umeå
va sejjs om en ny topic: under tiden servern har varit nere så tycker jag att ni kan beretta om era skräckuplevelser (själv så vandrade jag i en skog å hörde en hund (varg) lr ngt morra då blev jag rädd )
 
Är det på den nivån så var väl min största skräckupplevelse (näst efter när jag insåg att forumet var nere) att se mi själv i spegeln... /images/icons/sick.gif
 
Ha ha

*Fnissar och skakar på huvudet* Roligt inlägg!

Erm... Fast nu kom jag faktiskt på något som skrämde mig litet, för ett tag sedan. Jag satt uppe på jobbet mitt i natten och plippade på datorn när det plötsligt knackade högt, några gånger i väggen intill mig. Först reagerade jag inte, i kontoret intill sitter en arbetskompis till mig som också brukar vara där fastän vi egentligen borde vara hemma och ha lagt oss för länge sedan. Nå, ögonblicket efter slog det mig att jag den här natten ändå var ensam på jobbet, och då visste jag inte riktigt vad som kunde ha knackat i väggen. Det hade ju lixom inte varit en knakning eller något annat ljud som titt som tätt uppstår av sig själv, det hade varit mycket distinkta knackningar, rätt hårda också.

För ett ögonblick trodde jag faktiskt att det hade varit något djur eller något som flygit in genom fönstret och dunkat in i väggen bredvid mig. Jag skrämde upp mig själv rätt ordentligt faktiskt och vågade inte se efter vad det var i rummet intill förrän efter ett bra tag. :^)

Nå, till slut, beväpnad med en stållinjal, kikade jag in i rummet intill, och det var förstås alldeles tomt.

Så det var bara ett konstigt ljud, men helt klart det konstigaste ljud jag har hört ett hus göra av sig själv.

---

Sedan, när jag kom hem, ringde telefonen. Det var min arbetskompis som berättade att han träffat en gammal farbror utanför jobbet dagen innan. Farbrorn berättade att han var son till mannen som hade byggt huset i slutet på 1800-talet. "Jaha? Din farsa? Vad festligt! Vill du komma in och titta och se hur det ser ut nu?" hade min kompis sagt, men då fick han höra farbrorn säga att han ogärna ville gå in överhuvudtaget, för när han hade varit sex år, det här var den 11 juli 1902 (hundra år på dagen innan min mystiska nattupplevelse, alltså), så hade han suttit och lekt på övervåningen i ett av rummen med fadern i rummet mittemot och knackat olika melodier i väggen mellan dem som en rolig lek. Den ene knackade fram en rytm och den andre gissade vilken låt det skulle föreställa. Efter ett tag hade pojken hört en konstig, orytmisk knackning från pappan som han lyssnade länge, länge på utan att kunna gissa vad det var för låt, och när han till slut gick in och tittade vad pappan gjorde, så visade det sig att pappan hade hängt sig i takfläkten och "knackade" in i väggen om och om igen med sina skor...

Läskigt va?

/Rising
som förstås talade jättemycket allvar där på slutet
 
Re: Ha ha

1. Otroligt missvisande rubrik.
2. Det var ju både läskigt och hemskt! Fast ändå lockande, som det hemska och läskiga brukar vara.
 
Tur att du bara frågade efter skräckupplevelser under tiden servern varit nere, annars kunde det nog blivit mycket att skriva…

Häromveckan var jag ute och traskade sent en kväll. När jag befinner mig i ett nybyggt område där jag inte hittar så bra möter jag på en aggressiv och vrålande snubbe som börjar röra sig mot mig när han får syn på mig. Troligtvis är han påverkad av något eller är han helt enkelt sinnesrubbad. Jag vänder om och går så fort jag kan för att kunna ta runt ett hörn där dåren inte kan se mig. Irrar omkring en kort stund i det eländiga området (ett sånt där modernt område där det inte tycks finnas någon struktur utan allt är som en labyrint) innan jag återigen står öga mot öga med galningen. Min orienteringsförmåga i området är som sagt inte den bästa, men rimligtvis måste han ha skubbar järnet mellan husen för den här gången kommer han från det som jag uppfattar som andra hållet. Jag tvärvänder och började nu småspringa. Dock inte bättre än jag ännu en gång råkar ut för galningen som återigen skriker och gör aggressiva gester. Snabbt retirerar jag bakom ett större buskage där jag möter på en storväxt snubbe som är ute och går med en hund som ser farlig ut. Jag hänger på dem och snubben ser lite fundersam ut (han undrade nog varför han och hunden plötsligt fått sällskap av mig). Snart kommer dock den vrålande galningen fram och rör sig mot oss och snubben med hunden riktar sin uppmärksamhet mot honom. Dåren lugnar ner sig något; kanske var det hunden han blev skraj för, och stannar till. Jag passar på att dra åt andra hållet så att snubben med hunden hamnar mellan mig och galningen. Efter att ha gått i högt tempo ett tag i något som känns som en ganska rak riktning kommer jag till en tunnel som går under en större väg och kan på så sätt fly till ett villakvarter där det tycks vara tomt på galningar.

Arcana – nyss hemkommen från en promenad i dagsljus där det inte syntes eller hördes några galningar eller påtända personer.
 
Hemska saker de där ismaskinerna. Ligger och lurar i mörka gathörn och hoppar på en när man minst anar det. Gastar isbitar både till höger och vänster.
 
Hu.

Vad är det för hemskheter som du skriver? Försöker du skrämma skiten ur små oskyldiga gåsfarmare eller?/images/icons/smile.gif
 
Nyeh heh he...

"Vad är det för hemskheter som du skriver? Försöker du skrämma skiten ur små oskyldiga gåsfarmare eller?"

Det var egentligen meningen som ett skämtinlägg, för jag garvade högt när jag skrev det dära på slutet. Men nu läste jag det igen, och det var ju rätt läbbigt egentligen.

Det läbbiga är förstås att jag är så himla korkad. Den där farbrorn skulle ju vara 106 år idag!!! Och promenera ute på gatan för sig själv? Fattar inte att jag kunde ha skrivit något så dumt...

/Rising
tydligen inte så bra på att improvisera fram skräckhistorier
 
Re: Nyeh heh he...

konstigt, tror nog inte att så många la märke till det men iaf , du hade inga fler?
 
Inga fler dåliga skräckhistorier...

"du hade inga fler?"

Äh,jag bara improviserade, jö. Vill du ha ordentliga skräckhistorier får du fråga någon annan. Mina är ju dessutom så usla.

Förresten: Diggar man dålig skräck bör man leta upp gamla solospelet "Tidlös Skräck" från Äventyrsspel. Det är så pinsamt oskräckigt att det blir komiskt. Vart man än går någonstans så kommer det tusen och åter tusen monster av olika slag (samtliga enormt klyschiga) och försöker döda en. Undersöka eldstaden? Då kommer det ut en elddemon! Gå ner i källaren? Där vilar frankensteins monster! Övernatta i öknen? Då överfalls ni av stora grodor!

Det enda häftiga var när man skulle åka flygplan (litet privatflygplan) och slumrar till i passagerarsätet. Man vaknar plötsligt till litet och ser en tunn rännil av blod som rinner ut under dörren till cockpit. Man kan gå fram och ropa "är allt okej därinne?" men får inget svar. Då börjar plötsligt planet kränga och förlora höjd, så man måste tackla upp dörren och därinne sitter det en stor djävla spindel med människoansikte(!) och tuggar på piloternas kadaver!!! Okej, man tar fram sin picka och skjuter den. Bang bang bang... När striden är över tar man tag i spakarna och försöker få rätsida på planet. Har man då skjutit för många skott utanför så har det blivit fel på planets styrsystem och man går en grym död till mötes efter att ha kraschat rakt in i en alptopp.

Nå... Kanske inte etta på skräcktoppen, men det där är det närmaste suspense man kommer i den boken, så man får vara glad åt det lilla. Spindlar med människohuvuden är iaf grymt ekliga.

/Rising
 
Re: Inga fler dåliga skräckhistorier...

suck ...

letar ju bra historier att ha som bakrund till ett äventyr

/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif/images/icons/frown.gif
 
Fausts legender

Tror jag fick tipset från roleplayingtips.com. Kolla upp den här länken för några fausthistorier.. "Dafydd Hiraddug and the Crow Barn" ska jag själv använda som stämning i ett DoD-äventyr..

~Orkar inte söka efter fler, men [color:448800]Han</font color=448800> fick för sig att det fanns en hel del på det området
 
Indien...

Närmare bestämt Nagpur i centrala Indien. Åk inte dit. Att behöva färdas i bil på indisk väg är en sann skräckupplevelse. Lägg därtill magsjuka, varmt klimat (+35) och att alla ser på dig med mystisk förundrande blick gör ju inte upplevelsen mindre paranoid. Skämt och sido.
Att finna rollspel.nu helt borta från nätet vid hemkomst var en större skräckupplevelse än att resa med Air India.
 
Nåt som inte hände nu, men ändå...

Tänkte bara säga att om ni letar efter skräckupplevelser och är i London så ska ni först besöka sidan http://www.walks.com och se till att ni skriver ut deras schema.
De går bl.a. skräckvandringar i London (de har även en massa mer, tex. konstvandringar och liknande, mycket intressant), och berättar spökhistorier. En del är RIKTIGT läskigt.
Dock måste jag varna för "Jack the Ripper Walk" som faktiskt inte är särskilt bra, då är det bättre att gå med "Jack the Ripper A-Z" (tror den heter så i alla fall) och gå själv runt och titta på allt.

Men det är ett tips att gå walks med detta företag, intressant och lite otäckt.

//Åke
 
Den väsnades mitt i natten och jag had einte den blekaste om vad det var. Och den väsnades i etapper också, den slanggurkan! Så det lät som om någon satt och raspade på fönstren mitt i kolmörkret. Huga.


Storuggla, lättskrämd
 
>Så det lät som om någon satt och raspade på fönstren mitt i kolmörkret. Huga.

Hur vet du att det inte var så det låg till? Du kanske bara tror att det var en maskin som väsnades.....

/Anders (som gillar att sprida paranoia)
 
Back
Top