Templar
Mandalorian
- Joined
- 15 Dec 2008
- Messages
- 122
Håller på med ett gravkummel och fick då ideen om att posta min best som jag kommer att sätta in i denna grav. Tånkte om det fanns fler därute?
År inte riktigt färdig än men håller på att fixa statsen på denna varelse.
Magislukaren – Hirudio Magi
Dessa parasitiska och rovlevande organismer gömmer sig i Davokars mörka skogar. Med en längd på 5 till 30 centimeter och med en mörkbrun till mörkgrön vått och slemmig hud. Ser den ut som en ordinarie skogs igel. Men denna snigel är inte ute efter offrets blod utan dess magiska essens.
Enligt hörsägen användes dessa sniglar av Symbaroums elit för att bibehålla den magiska balansen i samhället. Det magiska kunnandet var förunnat till ett fåtal. Enligt en annan myt är att de var en av de varleser som kom ur den interdimensionela port som skapades när Symbaroums Magiker tanklöst försökte styra tiden.
Denna styggelse livnär sig på offrets magiska flöden. Detta innebär att igeln har ett sinne för att känna av magiska varelser såsom mystiker. Deras fysiologi innefattas av ett annorlunda sinne.
När man talar om Ambriers och Davokars populations sinnen så talar man traditionellt om hörsel, syn, lukt, känsel och smak. Denna magislukare har visserligen i stort sett samma sinnen som vi, om än lite annorlunda. Men avsaknaden från synintryck, då denna varelse saknar ögon. Men denna avsaknad vägs upp av det sinnet som kallas punktsystemet.
I huden hos igeln finns punktsystemet, som reagerar på mekaniska retningar i form av magiförändringar. Detta system känner av de magiska strömmarna som formas runt de som väver magi. Dessa känselreceptorer epicentrum sitter på de tre stora tentakler som omgärdar dessa mun. Receptorerna är mottagare av de magiska sinnesretningara. Den känner även av de magiska fält som avger från alla levande varelser i Davokar, likt en fladdermus som gör ekopejling får denna varlese ett helhets bild på allt runtomkring sig.
De olika stadierna i denna varelses livscykel ägg, ung och mogen. Desto äldre varelsen blir, växer även dess krafter. Vid stor tillgång på föda är deras livscykel lavinartad men vid sämre kan d gå likt björnen i ide.
Vid första attacken som masken gör och om detta lyckas absorberar rustning som vanligt och om skada går i genom tar den tålighet som vanligt. Nästa steg i dess strategi vid lyckande är att både suga sig fast i offret och för att pumpa in det gift som försätter offret i en sorts trans. Denna trans gör att igeln kan fortsätta att suga ostört.
Vid lyckad träff slå [Viljestark?Viljestark] (Bända vilja), samt vid skad med eller utn rustnings abs tar första bettet tålighet i skada. Vid lyckat slag försätts offret i trans. När nästa runda kommer tar den den alternativa skadan in. Det vill säga skadan blir då viljestark (alternativ skada). Varje runda sker ett Viljestark slag.
Vid antika tider andvändes lerkärl med vax förslutning för att konservera igelns form.
År inte riktigt färdig än men håller på att fixa statsen på denna varelse.
Magislukaren – Hirudio Magi
Dessa parasitiska och rovlevande organismer gömmer sig i Davokars mörka skogar. Med en längd på 5 till 30 centimeter och med en mörkbrun till mörkgrön vått och slemmig hud. Ser den ut som en ordinarie skogs igel. Men denna snigel är inte ute efter offrets blod utan dess magiska essens.
Enligt hörsägen användes dessa sniglar av Symbaroums elit för att bibehålla den magiska balansen i samhället. Det magiska kunnandet var förunnat till ett fåtal. Enligt en annan myt är att de var en av de varleser som kom ur den interdimensionela port som skapades när Symbaroums Magiker tanklöst försökte styra tiden.
Denna styggelse livnär sig på offrets magiska flöden. Detta innebär att igeln har ett sinne för att känna av magiska varelser såsom mystiker. Deras fysiologi innefattas av ett annorlunda sinne.
När man talar om Ambriers och Davokars populations sinnen så talar man traditionellt om hörsel, syn, lukt, känsel och smak. Denna magislukare har visserligen i stort sett samma sinnen som vi, om än lite annorlunda. Men avsaknaden från synintryck, då denna varelse saknar ögon. Men denna avsaknad vägs upp av det sinnet som kallas punktsystemet.
I huden hos igeln finns punktsystemet, som reagerar på mekaniska retningar i form av magiförändringar. Detta system känner av de magiska strömmarna som formas runt de som väver magi. Dessa känselreceptorer epicentrum sitter på de tre stora tentakler som omgärdar dessa mun. Receptorerna är mottagare av de magiska sinnesretningara. Den känner även av de magiska fält som avger från alla levande varelser i Davokar, likt en fladdermus som gör ekopejling får denna varlese ett helhets bild på allt runtomkring sig.
De olika stadierna i denna varelses livscykel ägg, ung och mogen. Desto äldre varelsen blir, växer även dess krafter. Vid stor tillgång på föda är deras livscykel lavinartad men vid sämre kan d gå likt björnen i ide.
Vid första attacken som masken gör och om detta lyckas absorberar rustning som vanligt och om skada går i genom tar den tålighet som vanligt. Nästa steg i dess strategi vid lyckande är att både suga sig fast i offret och för att pumpa in det gift som försätter offret i en sorts trans. Denna trans gör att igeln kan fortsätta att suga ostört.
Vid lyckad träff slå [Viljestark?Viljestark] (Bända vilja), samt vid skad med eller utn rustnings abs tar första bettet tålighet i skada. Vid lyckat slag försätts offret i trans. När nästa runda kommer tar den den alternativa skadan in. Det vill säga skadan blir då viljestark (alternativ skada). Varje runda sker ett Viljestark slag.
Vid antika tider andvändes lerkärl med vax förslutning för att konservera igelns form.