Har ni spelat med uppbruten kronologi?

nano

Diehard, death or glory Toad
Joined
25 Apr 2019
Messages
511
Och i så fall hur? Och hur har det gått?

Inspirerades av nedanstående inlägg.

Med tanke på att en stark kritik mot The Witchers första säsong var den uppbrutna kronologin är det kanske inte så onödigt. Folk i gemen har uppenbarligen stora svårigheter med annat än helt rak kronologi.
T.ex. flashbacks, parallella skeenden i olika epoker, fristående scener som spelas utan att specificera när.

Jag känner att det skulle kunna vara ett kraftfullt verktyg om man får till det, men både med risk att det blir för komplicerat och att man gör plastiga deus ex machina av eventuella mekaniska fördelar.

Tycker mig minnas ett heist-spel som gick ut på att klippa fram och tillbaka mellan planering, förberedelser och utförande allteftersom behoven uppstod i genomförandet.
 

Ulfgeir

Swashbuckler
Joined
6 Feb 2001
Messages
3,187
Location
Borås, Sverige
Ja, i den hemmabyggda PbtA-baseraede Wuxia-kampanjen har vi gjort det.

Många parralella skeenden (med olika grupper av karaktärer), samt minst 1 hopp bak i tiden ca 300 år med en uppsättning karaktärer och nu körde vi förra veckan en till session med de karaktärerna i nutid.

Har även på ett konvent kört ett Kult-scenario på Lincon, där vi började i nutid, sedan frös tiden, hoppade tillbaks till andra världskriget, sedan ett hopp fram till vietnamnkriget, och ett par hopp till innan vi var tillbaka i ursprungsscenen.

Samt ett av äventyren i Uppsalasviten ägnar sig åt tillbakablickar.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,786
Location
Göteborg
Tycker mig minnas ett heist-spel som gick ut på att klippa fram och tillbaka mellan planering, förberedelser och utförande allteftersom behoven uppstod i genomförandet.
Wilderness of Mirrors, kanske? Har bara vaga minnen av spelet, men har för mig att det funkar så.

Jag spelar ganska ofta med uppbruten kronologi, men oftast är det bara här och där, oftast genom en eller annan flashback. Gillar att mot slutet av en berättelse sätta en flashback till hur det var innan allting började. Ibland blir det berättelser med en mer splittrad kronologi, med scener som hoppar fram och tillbaka i tiden och bygger upp berättelsen fläckvis. Det är ett väldigt kul grepp och kan göra även en ganska simpel historia till en spännande utmaning när man måste ha lite koll på vad som är etablerat så att ens scener i dåtiden passar ihop med vad man etablerat om framtiden.

Vad jag sällan gjort är enstaka flashforwards, för att sedan fortsätta "där man var". Tycker att de är svåra att få att passa in i berättelsen på ett bra sätt. De funkar bäst i början. Hur man skriver en G.E. Trent-roman funkar ju på det sättet, att man börjar i händelsernas mitt med en kaotisk scen, och sedan spolar man tillbaka för att se hur man hamnade där. Tycker att det funkar väldigt bra. Lite som att spela med profetior och liknande, som ofta är ett kul grepp i spel med lite fantastikelement.
 

Lemur

Chatbot som låtsas vara en lemur
Joined
7 Sep 2015
Messages
2,356
I Upsala Sviten är det en del tidshopp där man plötsligt får spela en helt annan karaktär, i en situation för hundra nånting år sedan. Fungerade extremt bra vill jag minnas. Det kändes som en bra tillbakablick i en film där man får se något riktigt skumt som man inte alls förstår, och som huvudpersonerna, i nutid, intet ont anande snubblar över.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,607
Location
Rissne
Tja, Evolutionens Barn har tekniskt sett en flashbackmekanik, men de gånger jag kört det har ingen använt den. Ens bakgrunder kan användas för bonustärningar tre gånger om jag minns rätt. Första gången räcker det med en kort "jag minns att min gamle läromästare lärde mig en cool teknik, nu ska jag använda den mot den här skurken". Jag minns inte vad andra steget var, men tredje var iaf att man spelar ut en hel flashbackscen innan man återgår till striden eller vad det nu var för konflikt man ville ha bonustärning i.

Det är en av de mekaniker jag definitivt vill se över ifall jag någonsin kommer mig för att göra den där andra utgåvan av spelet som jag snackat om i en massa år…
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,778
Location
Stockholm
Oh ja, massvis och det har nästan alltid fungerat bra.

"Ja, X och Y möttes ju på den där festen, ska vi spela en scen och se hur det gick till?"

"Vi spelar om samma scen X gånger för att utforska olika skeenden. Vad händer om X kysser Y istället för tvärt om?"

"Hur skulle framtiden se ut om Z hade hänt Vi kör en vardaglig scen med X och Y fem år framåt i en sådan verklighet "

Passar bra (bäst?) i spel som inte spänner över jättemånga spelmöten då det kan bli svårt att hålla koll på vad som hänt och inte hänt.
 

Robert Jonsson

Nothing is True. Everything is Permitted.
Joined
13 Mar 2000
Messages
5,285
Location
Örebro
Blades in the Dark använder sig ju av ett heist-upplägg där du inte ska planera allt, utan gör flashback för att etablera saker du planerat innan. Det känns som ett smart upplägg.

Jag är barnasligt förtjust i uppbruten kronologi: allt från flashbacks och flashforwards till skiften mellan karaktärer i olika tidsåldrar som målar en större helhet. Tidsresor och minnesluckor kan också hjälpa till att förvirra det ytterligare. Allt sådant där känns som det flyter på naturligt utan att det blir skohornat men det är svårt att säga varför. För det är verkligen inte ett problem tycker jag - men det kan ju vara för att det är så oerhört vanligt hos mig.
 

kloptok

Pensionerad astrolog
Joined
14 Dec 2008
Messages
1,223
Location
Stockholm
Tycker mig minnas ett heist-spel som gick ut på att klippa fram och tillbaka mellan planering, förberedelser och utförande allteftersom behoven uppstod i genomförandet.
Låter som Blades in the Dark?

Har spelat på detta sätt i första delen av Upsalasviten. Man hittar en gammal skrift som beskriver en expedition men istället för att läsa en lång text får spelarna anta rollerna av expeditionsmedlemmarna. Samma grepp används även senare i sviten. Jag håller med om att det funkade riktigt bra för att ge lite mer interaktivitet i den typen av scenarion där man tittar på gamla grejer och försöker pussla ihop vad som sker.

Har även spelat ett OSR-äventyr där man på ett liknande sätt börjar med att spela en dungeon på en avlägsen ö ett antal hundra år innan nutiden, efter att ha hittat en dagbok som beskriver expeditionen (man spelar alltså ut det som står i dagboken). Därefter spelar man igenom samma dungeon i nutiden, och beroende på vad man gjorde i dåtiden så kommer den innehålla lite olika saker. Tyckte det funkar väldigt bra faktiskt, men byggde ju i det fallet på att scenariot innehöll ett specificerat sätt att avgöra hur nutiden kommer se ut givet vad som hände i dåtiden.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,541
I min Cyberpunk kampanj Razorgirls har jag ett äventyr (Tempus Fuck It!) som handlar om att karaktärerna tagit en drog som gör att de tappat förmågan att uppleva tiden linjärt. Så man hoppar fram och tillbaks slumpvis i scener som utspelar sig under samma blodiga natt.


Så plötsligt är karaktärerna i en sådan här scen:

Scene 6: Clucking Bell chicken: Karaktärerna är barrikaderade på en sönderskjuten Clucking Bell snabbmats resturang medan 5 anställda i kycklingdräkter beväpnade med automatiska vapen försöker ta sig in. Flera anställda och kunder är redan döda i restaurangen, en av dem har en avskuren hals och ligger framåtböjd över kassan. I blod över väggen där en reklam för restaurangens 10 nuggets menyer är det skrivet "Jag fick bara 9 Nuggets!" i en av karaktärernas handstilar. Scenen slutar när karaktärerna lyckas fly restaurangen eller dödar alla de anställda.
 

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
17,514
Location
Helsingborg
Jag använder det mycket, mest som en stilgrej. Kör en scen i början och låter resten av speltillfället gå mot just den scenen, kör tillbakablickar (eller byter till "motståndarsidan") för att förklara någonting eller så kan jag börja med "nutid", byta scen till "dåtid" och sedan gå tillbaka till nutid och ta vidare. Jag har byggt Imagine kring just att hoppa runt i kronologin. Bara en deltagare av alla speltestare (20-30?) hade problem att hänga med.

Egentligen handlar det jag talar om en sorts in media res. Att slänga in dem i något och kunna gå tillbaka och förklara varför dem är i den situationen. Jag använder också tekniken mer i oneshot-samberättarscenarion, för där är det också mer naturligt att diskutera igenom scener mellan scenerna.

Enda fallgropen jag har märkt är att ha tillbakablickar i tillbakablickar. Det krånglar till det mer än vad det tillför.
 
Last edited:

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,891
Location
Barcelona
I Terone-kampanjen jag spelleder har jag använt mig en del av flashbacks.

Vi etablerade redan under session 0 en gemensam, traumatisk bakgrund till rollpersonerna, men lämnade många av detaljerna skissartade. Sedermera ville jag dra in bakgrunden mer explicit i händelseutvecklingen och introducera specifika personer från det förflutna, och jag tänkte att det skulle ha större emotionell effekt om jag först etablerade dessa personer i flashbacks, så att inte bara rollpersonerna utan även spelarna hade en relation till dem när de äntrade scenen igen. Har funkat bra.

Jag har också utnyttjat Teronevärldens flexibla metafysik och kosmologi till att låta rollpersonerna faktiskt återbesöka sitt förflutna – inte i form av en regelrätt tidsresa, men väl i form av ett slags världsskärva, ett eko av det förflutna spontangenererat i en magisk urladdning.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,778
Location
Stockholm
...och om en verkligen vill fucka med tidslinjerna så är hacket till Medan Världen Går Under (både original och hax av @wilper ) väldigt fint och intellektuellt utmanande!
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,561
Location
Fallen Umber
Finns bara ett – än så länge.
Tja, det finns ju dina husregler och din prequelversion av världen (som är det vi spelar i), och sedan finns det ditt utkast till nya regler, och så de fragment jag har gjort av Elegy (dvs Terone 2 eller 1.5), och så finns det det färdiga Elegy i mitt huvud (som förstås är oerhört bra).
 

lupmet

Swordsman
Joined
19 Feb 2014
Messages
601
Location
Göborg
I nuvarande Exalted-kampenj hamnade vi i en drömsekvens. Vi var andra personer vid hovet från ett par år före kampanjens början för att få ledtrådar till vad som hade hänt (tre prinsar som var centrala för kampanjen blev hårt influerade av raksha och vi fick inblickar i hur det hade gått till). Fungerade okej men problemet tycker jag i sådana fall är "vad kan jag göra?", det vill sägsa vilken agens jag har. Kan jag t.ex. lämna rummet eller förväntas jag stanna i tronsalen och lyssna på den tråkige premiärministern? Det är som den klassiska skådespelarfrågan: vad är min motivation i den här scenen?

Det fungerade bra men med mycket litet överlapp i Horror on the Orient Express med 1920-tal och 1890-tal. Jag hade tänkt låta händelser i 1890-talet påverka 1920-talet men de sökte aldrig upp de SLP:er som hade varit aktuella så det föll lite. Jag introducerade 1890-talsäventyeret genom att spela som 1920 vanligt och när rollpersonerna satt på tåget till Paris och spelarna sade "nu läser vi anteckningarna vi hittade" så sade jag "det är en reseberättelse om en resa genom Europa som en grupp gjorde 1890 (delar ut nya rollformulär) det här är vad ni läser (några av spelarna plockar upp sina hakor från bordet)". Jag tycker det är ett riktigt bra sätt att återberätta vad någon råkat ut för, att ge bakgrundshistoria på ett annat sätt än att SL läser högt, och tänker nog använda det någon annan gång.

I en Noir-kampanj som gick ut på att en rollperson, en nattklubbsångerska, hade genomgått en "experimentell" strupoperation som räddade hennes sångröst – långt bättre än hon anade. Hennes röst fick folk att ta livet av sig och för att framföra det spelade vi en scen där hon sjöng på en nattklubb. De några av övriga rollpersonerna var där också eftersom ett pr viktiga SLP var där och behövde bevakas. Jag delade ut kort beskrivna "rollpersoner" till de spelare vars rollpersoner inte var med och dessa satt med de viktiga SLP:erna (och där även sångerskan lyckades nästa sig in om jag minns rätt). Varje extra "rollperson" hade en kort bakgrund och personlighet och instruktionen "Den nya sångerskans röst är helt underbar, den går djupt in i själen hos dig och minnen av din döda hustru/falerade karriär/... väller över dig och gör det outgrundligt sorgsen. Någon gång under kvällen, du bestämmer när och hur, begår du självmord." tillsammans med en not om att de hade sin tjänsterevolver, tillräckligt med knark etc. med sig. Det var inte uppbruten kronologi men det skapade ett roligt avbrott och gjorde att alla kunde agera i scenen och samtidigt som de ordinarie rollpersonerna på plats kunde göras uppmärksamma på en ledtråd eller två.
 
Top