Nekromanti Högstatusroller – Vad kan vi lära av Lejonkungen?

Asbra artikel! Det finns saker däri som jag bör ta in som spelarråd till Krilles Episka Rymdspel.

Vilket för mig till mitt bidrag till högstatusrolldiskussionen: hur man spelleder spelare som spelar högstatusroller.

Än så länge är det bara skissartade tankar längst bak i texten och funderingar kodade som regelmekanismer, men poängen är ungefär att jag upplever att spelledare är rädda för högstatusroller. Standardlösningen har ofta varit att antingen låtsas som att högstatusroller inte fanns eller inte var högstatusroller (vanligt i fantasy), eller införa ännuhögrestatusroller som kan trycka ner spelarnas högstatusroller och dra ner dem på relativ lågstatusnivå (något jag upplevde i WoD).

Vad jag försöker uppnå med Krilles Episka Rymdspel är att låta spelarna spela högstatusroller och uppmana spelledaren att springa med det! Bland annat genom spelarmedskapande mekanismer och ett sätt att hantera spelets ekonomi som inte handlar om pengabokföring, men det behövs även ett socialt kontrakt som behöver tas upp och tips och instruktioner till spelledaren.
 
Jättebra skrivet! T ex biten om onda karaktärer som är säkra på sin status fick mig verkligen att fundera över varför jag fascineras av/blir rädd för vissa karaktärer medan andra mest framstår som patetiska, farliga mest på grund av att deras egen rädsla kan få dem till nästan vad som helst. (Titta t ex på Game of Thrones och kontrastera Tywin vs. Cersei Lannister. Skillnaden är ännu tydligare i böckerna.)

Gör det något om jag översätter artikeln, eller valda delar av den? Tänker inte posta den någonstans, men skulle vilja visa den för min bästis, som tyvärr har den dåliga smaken att inte förstå svenska :wink:
 
Doomhamster;n76661 said:
Gör det något om jag översätter artikeln, eller valda delar av den? Tänker inte posta den någonstans, men skulle vilja visa den för min bästis, som tyvärr har den dåliga smaken att inte förstå svenska :wink:

Det går bra att du översätter. Jag tänker översätta artikeln och posta den på Gaming as Women om några veckor.

http://gamingaswomen.com/
 
Svinbra artikel!

Ett exempel på en trygg högstatuskaraktär som är typ ond skulle kunna vara Frank Underwood i de två första säsongerna av House of Cards.
 
Ett annant exempel på en trygg ond högstatus karaktär är Tywin Lannister, även om han mot sina barn och speciellt Tyrion inte är helt trygg i sitt beteende.

(Och vad glad jag blir när du som kan de här på proffsnivå säger att artikeln var bra!)
 
Krille;n76612 said:
Asbra artikel! Det finns saker däri som jag bör ta in som spelarråd till Krilles Episka Rymdspel.

Vilket för mig till mitt bidrag till högstatusrolldiskussionen: hur man spelleder spelare som spelar högstatusroller.

Än så länge är det bara skissartade tankar längst bak i texten och funderingar kodade som regelmekanismer, men poängen är ungefär att jag upplever att spelledare är rädda för högstatusroller. Standardlösningen har ofta varit att antingen låtsas som att högstatusroller inte fanns eller inte var högstatusroller (vanligt i fantasy), eller införa ännuhögrestatusroller som kan trycka ner spelarnas högstatusroller och dra ner dem på relativ lågstatusnivå (något jag upplevde i WoD).

Vad jag försöker uppnå med Krilles Episka Rymdspel är att låta spelarna spela högstatusroller och uppmana spelledaren att springa med det! Bland annat genom spelarmedskapande mekanismer och ett sätt att hantera spelets ekonomi som inte handlar om pengabokföring, men det behövs även ett socialt kontrakt som behöver tas upp och tips och instruktioner till spelledaren.

Det här tycker jag är synd och jag tror det beror på att folk inte vet hur de ska spelleda högstatusroller. Trots att det minst lika lätt om inte lättare att sätta högstatusroller i knipa som lågstatusroller.
 
w176;n76806 said:
Ett annant exempel på en trygg ond högstatus karaktär är Tywin Lannister, även om han mot sina barn och speciellt Tyrion inte är helt trygg i sitt beteende.

(Och vad glad jag blir när du som kan de här på proffsnivå säger att artikeln var bra!)

Det var faktiskt precis den karaktären jag tänkte på.
 
Bra och enkelt! Fick mig att fundera och det är alltid kul:

En följdfråga man kan svara på är VARFÖR rollen känner sig rädd resp. trygg.

En hotad roll som faktiskt ÄR hotad från intrigerande pretendenter skiljer sig från en roll som känner sig hotad pga av ens egna otillräcklighet, alltså att hen inte förmår spela The Game of Thrones.

På samma sätt kan en roll vara trygg för att hen effektivt har röjt ALLA hot ur vägen.
 
Först: Jätteinspirerande artikel! Gillas!

Apropå Tywin Lannister så tycker jag att han är ett spännande exempel för att han vet bortom all tvekan att huset Lannister står över alla andra hus när det gäller förmåga att leda Westeros (men inte nödvändigtvis gällande resurser eller folkligt stöd), vilket gör honom till Mufasa på nationell skala. Men i familjens interna maktstrukturer så är alla Lannisters Scar, i synnerhet Cersei och i gradvis mindre grad Tyrion, vilket gör deras jargong med varandra så fort åskådare lämnat rummet väldigt underhållande.
 
Vilka disney karaktärer skulle du klassificera som Onda och Trygga i sin roll?
Hur rankas följande ondingar på en skala av otrygghet (1-5 där 5 är "supertrygg" och 1 är "Väldigt otrygg")?
Gaston
Captain Hook
Shere Khan
Ursula
Jafar
Claude Frollo
 
Sheriffen av Nothingham tycker jag är både ond och trygg. Samma sak med Shere Khan. Annars tycker jag det är lite ont om dem. Men ett par, som exempelvis Jafar, tycker jag är svåra att bedöma eftersom jag tycker de känns onda på ett lite för serieaktigt sätt.
 
Shit, jag är för dålig på Disney filmer. Men urusla har sass och ptminstonde de här klippet tycks hon rätt trygg.

 
Jättebra artikel! Du belyser ett problem som jag känner igen men aldrig riktigt har lyckats sätta fingret på. Och det här tycker jag är en bra sammanfattning av den "På lajv får jag ibland intrycket att vissa spelar en otrygg högstatusroll av misstag, när de egentligen skulle vilja spela en trygg högstatusroll. Vissa förstår nog inte att att en roll som ständigt lägger energi på att trycka ner andra framstår som hotad och osäker, snarare än respektingivande."

Det enda jag har att invända är att jag tycker det känns lite som att du säger att det också går lika bra att spela Scar men inte riktigt tror på det. Varför skulle det nödvändigtvis bli så här om jag vill spela Scar: "kommer andra spelare gå emot den rollen. Det är en roll man vill göra uppror mot och någon man vill se tappa sin status. "?

Om vi nu i gruppen har pratat igenom det hela, att alla är med på att jag spelar Scar och kommer överens om att vi inte vill att vårt lajv ska handla om maktkamp inom gruppen utan till exempel hur alla rollerna kanske vill gå emot Scar men ingen vågar utan istället jobbar gruppen gemensamt mot en yttre fiende, då kommer väl inte 'spelarna' vilja gå emot rollen under lajvet även om rollerna vill det?

Jag älskar hur du fokuserat artikeln på just högstatusspelaren, det har redan förekommit många bra diskussioner om hur en spelar upp högstatusroller men sällan faktiskt fokuseras på hur högstatusrollen själv bäst spelas och jag tycker artikeln träffar helt rätt.
 
När jag skrev artikeln hade jag länge gott omkring att varit sjukt frusterad över:

"Men! Varför spelas alla höhögstatusroller som de var tasktiga och osäkra tonårstjejer!?"

Jag hade svårt att kommunicera vad som var fel. Ända till jag såg på tecknade filmer där statusdynamik ofta är väldigt tydlig och fattade vad det var jag ville kommunicera.

Jag tycker det defintivt går att spela Scar roller, men att folk kommer pusha emot när Scar-roller försäker trycka ner dom. Det tar energi to stay on topp, men det går. Vill man inte ha ett lajvien uppror är det bra om gruppen pratar igenom det före som du föreslår. Men det går defitnivt att spela coola Scar roller och många göt det redan.
 
Jag har spelat högstatusroller på lajv några gånger, och det har varit givande. Vad jag däremot har uppmärksammat några gånger är då jag spelar trygg högstatusroll så har jag upplevt att personer runt omkring min karaktär förväntar sig att jag ska bete mig som en otrygg. Så jag tror att det kan finnas även lite motsättningar från de andra, att de förväntar sig att en högstatusroll ska vara på ett visst sätt för att det ska passa in på deras synsätt.

Detta har jag främst märkt då på lajv, då det blir mer eller mindre utstakat att "Han spelar högstatus" och att det därför kan komma att bli så. Så jag kan även tänka mig att den formella titeln kan också påverka folks uppfattning om en roll. Det kanske du skulle kunna skriva också om w176? Trygga högstatusroller utan formell titel eller ledarskap?
 
Ydram;n77126 said:
Detta har jag främst märkt då på lajv, då det blir mer eller mindre utstakat att "Han spelar högstatus" och att det därför kan komma att bli så. Så jag kan även tänka mig att den formella titeln kan också påverka folks uppfattning om en roll. Det kanske du skulle kunna skriva också om w176? Trygga högstatusroller utan formell titel eller ledarskap?

Just nu kommer de någ inte något till inlägg om det temat, men jag blir peppad om någon annan skriver om det.
 
Det går också att göra blandningar. Som den enda gång jag egentligen spelat en högstatusroll på ett lajv: han var rådgivare till kungen, och mestadels trygg i sin roll. Behandlade undersåtarna väl, var oftast ärlig i sina intentioner. Men han upplevde en bestämd person som ett hot: prinsen. Detta ledde naturligtvis till hans fall...
 
Back
Top