Nekromanti Grå tankar, del 1 av en genomgång av mundanas historia.

Tell

Hero
Joined
21 Feb 2008
Messages
1,083
NB: min spelgrupps moddade historiesyn; detta spelar inte så stor roll i just denna text, men kommer att påverka mer i senare delar. Dhossinerna är ett civiliserat folk från övärlden, som ger upphov till Cirefalierna, Trax är vår form av namn på tiraker.



I begynnelsen invaderades norra mundana av Dhossinerna, vilka förde med sig Trax som sina knektar. Dhossinerna var civiliserade och teknologiskt överlägsna, och betraktades inledningsvis som gudasända moraliska räddare. Deras teorier importerades snabbt av bland annat Danart, en av de norra staterna, vilket gav upphov till en revolution bland dessa, då tidsprästerna kastades ut av de populärare dödsmagikerna.


När dessa kom, behärskades mundanas västra delar av det storslagna Rad Camra, från vilket nästan alla moderna civilisationer härstammar. Rad Camra var berömt för sina legalistiska och logiska koncept, vilka ligger till grund för den mesta högre rättsvetenskapen på mundanas universitet, än idag.
Grundkonceptet var den Cambriska värdigheten, som handlar om hur människan, genom att finna sitt inre syfte, och funktionen där denna överlappar med gudarnas vilja och samhällets behov, kan finna total frihet. Från denna civilisation härstammar också den Camriska mytologin, som finns förevigad i Mundanas zodiak.
Från dessa två, utvecklades ett dygdesystem, där en moralisk värdering förbands med var och en av de Cambriska gudarna, så att Cinnerva blev frihetens beskyddare, Beel pliktens och Deva vänlighetens. Under Rad Camras absoluta högkultur och begynnande dekadens, som sammanföll med den Dhossinska erövringen, så levde alltid minst en överstepräst i paradiset, tillsammans med gudarna, och rapporterade dessas beteenden och intriger till folkflertalet, som tenderade att dramatisera dem i pjäser.


Öster om det låg Rhodarion och Naroc, båda med centrum på nuvarande Cazimhalvön. Rhodarion blev känt för sina byggnadsverk och sin fantastiska teknologi, Naroc för sin stenkonst (som kom att bli allmän i mundana), och för att ha varit det enda riket som baserade sig bland bergen, snarare än på slätterna.
Rhodarisk keramik är fortfarande bland den bäst ansedda på mundana, och är en rikedom som entrepreneuriella akademiker och småbönder bokstavligt talat gräver ur marken.


Öster och norr om dessa, låg det mäktiga Danart, som under sin tid ansågs vara det mest sofistikerade riket. Dessa var de som hade bjudit in och visat Dhossinerna vägen över Tacalorr och therne. Den Dhossinska erövringen representerar också ett vattenskifte här, från Kronokraterna, som i huvudsak tillhörde den Cerusiska skolan, till Nekrokraterna, som i huvudsak tillhörde Kitéerskolan.
Danart låg i krig med det högcivilserade men brutala riket Rarun, som låg i nuvarande Colonan. Detta kallas Drakkriget, eftersom Rarunerna använde skapandet av monster och demonattacker som kompletterande vapen till de mer ”traditionella”. Den etniska tillhörigheten av deras folk är oklar, men tros av många vara det gemensamma ursprunget till Rauner och Tocon.


När Dhossinerna anlände, angrep man först Rhodarion, och därefter Rad Camra. Båda föll och ockuperades, Rhodarion i sin helhet, medan Camra splittrades i ett antal lydstater. Detta är de tidiga profeternas tid inom Daaktron, då Thul Jordesoldaten, och Udar självplågaren uppträder.



Filosofiska skolor och nyckelkoncept från tiden

· Den Camriska mytologin, panteon centrerat kring 16 gudomar.
Först av dessa är Nimbre, solen inkarnerad, den vilda naturen, det stora välståndet, den stränga fadern och stråtrövarnas beskyddare. Svarar för midvinterfesten.
Därnäst är Xitem, tigergudinnan som beskyddar förnyelse och utveckling.
Sedan kommer Flexior, drömguden som beskyddade människorna, och enligt akademiska religionshistoriker är Daaks ursprungliga gestalt.
Därnäst Deva, vatten och läkegudinnan; den stora häxan, heroernas och reptilernas beskydderska.
Sedan kommer Kraga, den mörke allätaren, den sista utvägen och krigarguden.
Därefter Rotrax, kaosgudinnan som alltid står på den svagas sida, utom när det är mer underhållande och saboterar mer för de andra gudarna, att stå på vildmarkens.
Näst i rang är Beel, laggivaren, eldens och böndernas beskyddare.
Sedan kommer Ferris, järngossen, den sköne och sluge mannen, sexuell pendang till Deva.
Därnäst Ciansa, den gyllne civilisatorn; hon skapar och beskyddar Makt, Rikedom, Lyrik, Kunskap, Civilisation och Trolldom. Hennes Kobror är de enda av alla varelser som kan röra sig över vilken terräng som hälst, i en närmast helrak linje.
Därnäst är Meme Jordskakare, herren till de fem oceanerna (inkl. himmeln), och enligt de lärde Muhadintrons gud. Han är gudarnas beskyddare, det levande monstret som lever i väster.
Sunine är näst, som styr världen. Hon är Beskyddaren av början och slut, och den som agerar först av alla. I mytologin är hon apdrottningen och fredsmästarinnan.
Därnäst följer Cinnerva, som är dödens, rikedomens och kunskapens gudinna; därtill är hon födslarnas och barnens beskyddare, liksom de frihetstörstandes och jägarnas.
Ecna var en av de svagare gudinnorna. Elefanternas, blixtens och familjelivets gudinna, som beskyddade alla handlingar, om de utfördes av kärlek.
Asterax stjärnvandrare, som beskyddar årets sista månad (mundana har som sagt 13, i 28 dagar, samt en dag mellan åren, tillägnad solen), var kunskapens och politikernas beskyddare, och den som inkarnerade den Cambriska värdigheten. Han var lika mycket en försvarare som en frihetskämpe och rebell, men bottnade alltid i strävan efter mer vetande och konstfullhet. T
ill dessa kom Eo, mångudinnan som styrde ödet, och Nouhli, som en gång skapade världen, och skall återkomma och förgöra den, när tiden står rätt.



· De Cerusiska och Kiteeiska skolorna. Två filosofiska skolor som utvecklades i det gamla Danart, och hade renässanser i och med ”den andra guldåldern”, under den tidigmoderna tiden.

Cerusianismen grundades av Milawata, en legendarisk urfilosof, som var rådgivare åt Danarts huvudgrundare, vars samlade skrifter finns bevarade i texten ”Suda” (fortet, på neodanariska). Filosofins huvudkoncept är Parsù (balans/rättvisa), Cerus (rätt tid/rätt omständigheter för att agera), samt Nacceme (våldsam återställning till rätt omständigheter, konsekvenserna avvikelse från Parsù). Under Danarisk tid tillbads Milawata det numera förlorade templet Uzac, där gigantiska skatter skall ha funnits (endast vissa föremål, de som delades ut som gåvor, har återfunnits, resten anses begravda i templet; detta till trots, har de återfunna skatterna blivit stibildande för ett slags metallgods).

Kiteeismen hade sin grund i Beravikulten (tillbedjan av det personifierade mörkret, förändringen, den stora bergsgudinnan), och sina nyckelkoncept i tankarna om självövervinnelse, praktisk sensualism och djärvhetsdyrkan. Den har givit upphov till flera underskolor under olika perioder, och ”de Kiteanska romanserna”, en litteraturgengre av semiekivoka filosofiska verk, som existerar parallell till riddarromantiken. Xenon no Kiteus var en yrkesfilosof och svart magiker, som inledningsvis utformade sin skola som ett ordenssällskap med tre nivåer: Den lydandes, Den stridandes och Den älskandes. Frammåt sin död insåg han sitt misstag, och rekommenderade en anarkistisk utlärning av Kiteeismen, genom spridande av textfragment och pamfletter.


· De tidiga profeterna. Samlingsnamn på de första Daaktrogna profeterna och helgonen. Den första av dessa är den livsbejakande Jordesoldaten, eller Thul, som han egentligen hette; den största var Udar, den lidande.

Jordesoldatens förkunnelse uttrycks i ett antal sånger, kallade de heliga uttalen. Dessa utgör basen för Libra. Den första av dessa förkunnar att den som vandrar i sanningens ljus, utan onda gudars råd, är säll, och skall bevaras när DAAKs stormar krossar de ovärdiga. Av sångerna, är ungefär en tredjedel rent religiösa, eller psykologiserande; en tredjedel är erotiska; den sista tredjedelen är blandad, men innehåller många livsråd, och förslag på hur ens tankesystem och samhälle bör organiseras.

Det huvudsakliga teologiska konceptet som introduceras genom jordesoldaten, är iden om den profetiska anden. Detta säger att en sann och kritisk genomgång av information, syftande till att bättre frilägga eller tydliggöra DAAKs vilja, är profetens märke, och att detta i högre eller mindre grad kan prägla alla. Den säger också att för de som saknar det kallet till det man ägnar sig åt, kommer försök till profeterande istället att skada DAAK genom att skära i hans hjärta. Dessa skall istället göra sina liv till exempel till fromma för andra troende. Detta är basen för den vocativa doktrin, som beskriver DAAK-kyrkans relation till arbete, religion och plikt, där den inre maningen anses vara DAAKS kall till människans handling.

Eftersom så många av hans sånger handlar om Sanningen, och så många uttalanden är psykologiserande snarare än något annat, har jordesoldaten kommit att bli populär bland de som vill bedriva fritt sökande.

Udar av huset Anixis var en drottning av Cambrierna, som övergav sin titel hellre än att äkta en av Dhossinerna; istället blev hon en upprorsledarinna och general – endast efter att ha bränt sin tidigare familj tillsammans med en serie Dhossinska ädlingar, återtog hon sin titel som drottning av Naladna med dess huvudstad Athor. Hennes stora gärning är att hon enar östra Jargien och södra Dunoc mot Dhossinerna, driver ut dem från dessa områden, och krossar den organiserade hedendomen här. På det sättet är hon både moder till inkvisitionen, och det gudomliga kejsarämbetet. Udars beslutsamhet och disciplin är det som genomsyrar hennes liv, och sägner. Som en politisk ledarinna och mirakelmakerska var hon utan like, och hennes dåd nedtecknades också, och utgör tillsammans med ”Udars fragment” det som återstår av hennes lära.

Det huvudsakliga teologiska konceptet i Udars nedtecknade lära, är idén om att Daak existerar i sanningen, och att all sanning tillhör DAAK. Hon uppmuntrade ett liv av disciplin, och träning av den egna viljan, i det allmännas och DAAK:s tjänst. Hennes teologi öppnar för möjligheten att även hedniska eller sekulära ideologier kan ”vara vidrörda av DAAK”, dvs. sanna, men menar också att detta beror på att all förståelse uppstår när människan fick förmågan att se och tänka, vilket hon såg som DAAK:s gåva. Hennes bikoncept är identifikationsläran, som utvecklar Jordesoldatens vocativa doktriner, och stipulerar att varje individ kommer att möta den aspekt av DAAK som behövs för att de skall finna DAAK:s uppdrag till dem, samt idén om den gudomliga matematiken och naturvetenskapen, vilka hon menade var DAAK:s avbilder. Av den anledningen uppdrog hon också åt alla troende att studera Logik, genom vilket DAAK:s uppenbarelser skulle kunna tydliggöras. – Detta till trots, försvarade hon Jordesoldatens passionsteologi, och avrättade bland annat sin egen medarbetare Xileve, för att han argumenterade för en deistisk-rationalistisk hållning.

Den mer praktiska delen av Udars bidrag till kyrkan, var Taxique-konceptet, som är basen för kyrkans organisation. I princip kan Taxique kunna formuleras som att ”i det goda samhället uttrycker sig religionen som en kultur, medan kulturens hjärta är dess religion”. Det består av en serie nedskrivna och extrapolerade regler, som dels handlar om de troendes handlingar, dels om de omständigheter som normativt skall reglera dem, och om hur avvikelser från dessa normer skall hanteras. Det hela är relativt komplext i sin juridiska stil, men kan kokas ned till att kyrkan alltid skall fungera som ett skydd för de maktlösa troende, och som en källa till styrka för alla andra. Kyrkan skall ha lagerutrymmen, och fungera som de troendes bank. Den skall ha egendom och försvarsverk, och kunna fungera som en reträttplats för de troende, såväl som för basen för deras civila agerande. När de troende misslyckas en gång, skall de åläggas botgöring, men välkomnas tillbaka. Är de återfallsförbrytare skall de straffas offentligen, androm till varnagel. Idealet är därför en prästestat, där administrationen och kyrkan är identisk; i brist på detta bör kyrkan vara en stat i staten, med sin egen försörjning och administration.

Kyrkans prästers karriärer sattes av henne till att motsvara Udars eget liv.
* Som aspiranter/oblater är deras första rang den där de tränas i teologiska grundkoncept och i färdigheter som handlar om skrift, läsning, matematik och försvar; deras andra, är där de tränas i goda och belevade sätt, samt i retorik, disciplin och ödmjukhet, deras tredje är den där de lever i vildmarken för att isoleras med sig själva, deras fjärde är den där de lever i staden eller samhället, på sina egna färdigheter. Dessa fyra ranger tenderar att ta omkring sju år att genomgå, varefter den kallade, vanligen i de sena tonåren, blir hjälppräst.
* Som hjälppräster, är deras första rang ställdes till att vara diakoner, och stödja samhällslivet; dess andra till att vara försvarare, och träna och skydda de troende i våld och de färdigheter de behöver för sitt liv; den tredje skall vara lärare i akademiska ämnen; den fjärde är att fungera som utförare av enklare antidemonologiska riter. Endast efter tre år av varje tjänst får en troende prästvigas.
* Som fullvärdig präst blir den troende då först magisk-ceremoniell funktionär, därefter schamantränad, därefter akademiskt skolad till doktorsnivå, och endast därefter skall prästen få ansvar för ett territorium, eller en större grupp andra präster. Alla som når denna nivå anses vara moraliskt fullkomliga, och bör antas försöka bygga upp sitt hushåll, och sina troende, till den bästa nivån de kan. Av den anledningen saknas formella lärarranger, eller äldsteranger i Daaktron.
* Bland de skickligaste administratörerna av de fullkomliga inom ett visst territorium, skall dessa välja en tillsyningsman, vilka skall assistera den lokala primoden, och från vilka de omkringliggande primoderna skall välja en ny primod, när denna dör.
På en ekonomisk nivå, rekommenderade Udar ett slags pseudofysiokratism, där all rikedom ansågs komma från jorden, medan brukandet av denna skapade naturliga hierarkier som samhället borde reflektera. Samman med doktrinerna om vocationalism, så resulterade detta i ett ideologiskt motstånd mot slaveri, och ett stöd för frihandel (även om handelsmän ansågs vara ”blott ett bättre stånd av tiggare”).Vissa Udaritgrupper vill i hennes ställningstaganden för vocationalism se ett stöd för individualism, vilket tillbakavisas av de flesta teologer som studerat hennes sägner, och återberättelserna av hennes liv. Enligt dessa menade hon att det fanns en theonomi (livet i guds vilja), halvvägs mellan heteronomi (livet i slaveri till andras vilja) och autonomi (livet utan kontakt till samhällets värderingar), vilka båda ansågs vara syndiga tillstånd. I denna aspekt märks hennes tidiga träning i Danarisk filosofi, vilken har legitimerat studiet av Cerusismen, och till lägre grad Kitéeismen bland de Daaktrogna.
 

Tell

Hero
Joined
21 Feb 2008
Messages
1,083
Detta var snare något som rann ur mig från kl. 11, lagom till att jag gått och lagt mig. Det är väl en konsekvens av att läsa komparativ teologi på kvällarna för att slappna av. Du får gärna kommentera och komma med förslag på hur saker kan förbättras. Jag är mer av en praktiker, och har bara hobbyläst de humanistiska ämnena.
 
Top