King Kromm
Hero
Nån här som har spelat gondica och har lust att ge en kortfattad beskrivning av välrden, reglerna, stämmning och vad du själv tycker om spelet.
/King Kromm
/King Kromm
Nekromanti Gondica
- Thread starter King Kromm
- Start date
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Världen är renässans-inspirerad -- tänk på Leonardo da Vinci, Vasco da Gama, Errol Flynn i Slaghöken -- och heroisk/action-inriktad.
Jag gillar spelet, men det är inte så märkligt eftersom jag skrev det.
Anders Blixt
Jag gillar spelet, men det är inte så märkligt eftersom jag skrev det.
Anders Blixt
Rosen
Myrmidon
<I>en kortfattad beskrivning av välrden, reglerna, stämmning och vad du själv tycker om spelet.</I>
Typisk såndär fråga som just ingen svarar på för att det skulle bli alldeles för långt; det är få spel där man kan göra en "kortfattad beskrivning av reglerna". (-:
<A HREF="http://www.rollspel.com/gondica/gonrecen.htm">Här</A> finns iaf en recension som beskriver lite av vad det rör sig om också.
--
Åke
Typisk såndär fråga som just ingen svarar på för att det skulle bli alldeles för långt; det är få spel där man kan göra en "kortfattad beskrivning av reglerna". (-:
<A HREF="http://www.rollspel.com/gondica/gonrecen.htm">Här</A> finns iaf en recension som beskriver lite av vad det rör sig om också.
--
Åke
Sebastian Strix
Veteran
Gnäll-Ekke: Utspelar sig Slaghöken verkligen under renässansen? ;-)
Det är en bra catch-phrase, dock. Men det finns mycket i Gondica som känns som senare eller tidigare än 1500-tal - den mesta "magin" är mer som "weird science" än, tja, Faust och Robert Fludd och John Dee (fast nu är vi redan inne i elisabethansk tid, gack). Never mind att historiker idag är tveksamma om den klassiska renässansen existerat - det är ju fantasy för höge Theos - men att jag inte tydligt kan se någon renässans" i själva Gondica gör mig än mer tveksam. Det finns varken någon Mörk Vidskeplig och Ond i Största Allmänhet Medeltid att ta avstånd från eller någon återuppväckning av ett ärofullt förflutet. Fast det ÄR en tid av vetenskapliga och geografiska upptäckter...
Jag skulle själv föredra "swashbuckling" om det fanns en vettig svensk översättning och folk visste vad det var... Bland Saker Att Göra har jag funderat på en diatrib om hur jag skulle kunna tänka mig att spela Gondica; de tre huvudsakliga stilarna är
*just swashbuckling. Errol Flynn igen - och Dumas' musketör- och andra äventyrsromaner, piraterna i Karibiska sjön, Röda Nejlikan (det finns en revolution att rädda aristokrater ifrån i Gondica), Zorro, dueller på tornkrön i månljuset, sköna (och ibland förrädiska) damer (eller herrar, om man föredrar dem), melodrama, romantik och oavbruten action.
*pikaresk - Don Quijote, Simplicissimus, Candide och grabbarna - rövarhistorier med en dos satir och sluga rollpersoner som överlever och naiva som åker dit.
*voyage extraordinaires - som Jules Verne, fast i 1500-1600-tals miljö - mycket av Gondicas mystik/magi är som sagt snarare weird science och det finns fullt med spännande resor att vara den förste som gör. Anders har vísserligen varit fräck nog att låta någon segla Gondica runt redan (snyft!) men ingen har tagit sig till Zagrosia i ballong, åkt uppför Taggu-floden (tänk en kall Amazonflod) eller rest över Kentaurstäppen med en flogistondriven vagn. Mer prosaiskt kan man ha väldigt kul med karaveller och karacker också...
Andra mer bisarra idéer är "clockpunk", skräck, bodiceripping och superhjältehistorier (I kid ye not!).
Erik
Det är en bra catch-phrase, dock. Men det finns mycket i Gondica som känns som senare eller tidigare än 1500-tal - den mesta "magin" är mer som "weird science" än, tja, Faust och Robert Fludd och John Dee (fast nu är vi redan inne i elisabethansk tid, gack). Never mind att historiker idag är tveksamma om den klassiska renässansen existerat - det är ju fantasy för höge Theos - men att jag inte tydligt kan se någon renässans" i själva Gondica gör mig än mer tveksam. Det finns varken någon Mörk Vidskeplig och Ond i Största Allmänhet Medeltid att ta avstånd från eller någon återuppväckning av ett ärofullt förflutet. Fast det ÄR en tid av vetenskapliga och geografiska upptäckter...
Jag skulle själv föredra "swashbuckling" om det fanns en vettig svensk översättning och folk visste vad det var... Bland Saker Att Göra har jag funderat på en diatrib om hur jag skulle kunna tänka mig att spela Gondica; de tre huvudsakliga stilarna är
*just swashbuckling. Errol Flynn igen - och Dumas' musketör- och andra äventyrsromaner, piraterna i Karibiska sjön, Röda Nejlikan (det finns en revolution att rädda aristokrater ifrån i Gondica), Zorro, dueller på tornkrön i månljuset, sköna (och ibland förrädiska) damer (eller herrar, om man föredrar dem), melodrama, romantik och oavbruten action.
*pikaresk - Don Quijote, Simplicissimus, Candide och grabbarna - rövarhistorier med en dos satir och sluga rollpersoner som överlever och naiva som åker dit.
*voyage extraordinaires - som Jules Verne, fast i 1500-1600-tals miljö - mycket av Gondicas mystik/magi är som sagt snarare weird science och det finns fullt med spännande resor att vara den förste som gör. Anders har vísserligen varit fräck nog att låta någon segla Gondica runt redan (snyft!) men ingen har tagit sig till Zagrosia i ballong, åkt uppför Taggu-floden (tänk en kall Amazonflod) eller rest över Kentaurstäppen med en flogistondriven vagn. Mer prosaiskt kan man ha väldigt kul med karaveller och karacker också...
Andra mer bisarra idéer är "clockpunk", skräck, bodiceripping och superhjältehistorier (I kid ye not!).
Erik
Sebastian Strix
Veteran
Jag glömde att säga att jag gillar Gondica också.
Fastän jag inte skrivit det.
Erik
Fastän jag inte skrivit det.
Erik
Rosen
Myrmidon
<I>Gnäll-Ekke: Utspelar sig Slaghöken verkligen under renässansen? ;-)</I>
Nu är du där igen; först var det Khelataar och järnålder, sen... Men vi kan väl åtminstone vara eniga om att Western är 1800-tal? (-:
<I>Det finns varken någon Mörk Vidskeplig och Ond i Största Allmänhet Medeltid att ta avstånd från</I>
Tja, Svärdseran skulle väl kunna byggas ut till en sån ifall man ville. För närvarande vet vi inte så mycket alls om den, dock.
<I>eller någon återuppväckning av ett ärofullt förflutet.</I>
Det gamla Blå Kejsardömet?
<I>Jag skulle själv föredra "swashbuckling" om det fanns en vettig svensk översättning och folk visste vad det var...</I>
(Åke-mode)
Swashböckling - en mycket spännande maträtt.
Washbuckling - svabba däck on the high seas.
Svischbuckling - som swashbuckling, fast fortare.
(/Åke-mode)
<I>Röda Nejlikan (det finns en revolution att rädda aristokrater ifrån i Gondica)</I>
(...) Ah, Nagreburg? Jag tänkte först på aristosoferna... Jo, det stämmer - inte säker på om det finns så många patricier <I>kvar</I> där vid det här laget, men sånt kan ju SL alltid twista till lite.
<I>*pikaresk - Don Quijote, Simplicissimus, Candide och grabbarna - rövarhistorier med en dos satir och sluga rollpersoner som överlever och naiva som åker dit.</I>
Utmärkta som spelstilar, men kanske knepigare att bygga äventyr kring?
<I>*voyage extraordinaires - som Jules Verne, fast i 1500-1600-tals miljö</I>
Inklusive "Resan till jordens medelpunkt" - kanske HG Wells' seleniter som spökar, men själv skulle jag vilja ha ner lite myrmica i Abyssos.
<I>Andra mer bisarra idéer är "clockpunk", skräck, bodiceripping och superhjältehistorier (I kid ye not!).</I>
Antar att du främst tänker på mekanurgiska gadgeteers angående det sista, fast vi snuddade ju lite vid "Jag blev biten av en aristosofisk spindel..." i Dödens Färg också.
Jag har fö ett vagt minne av en gammal 70-talsserie som var en sorts viktoriansk clock-robot-historia med rätt så frankensteinsk stämning, som jag funderat på om man kunde transponera till Gondica.
Utmärkta styleguides, för övrigt.
--
Åke
Nu är du där igen; först var det Khelataar och järnålder, sen... Men vi kan väl åtminstone vara eniga om att Western är 1800-tal? (-:
<I>Det finns varken någon Mörk Vidskeplig och Ond i Största Allmänhet Medeltid att ta avstånd från</I>
Tja, Svärdseran skulle väl kunna byggas ut till en sån ifall man ville. För närvarande vet vi inte så mycket alls om den, dock.
<I>eller någon återuppväckning av ett ärofullt förflutet.</I>
Det gamla Blå Kejsardömet?
<I>Jag skulle själv föredra "swashbuckling" om det fanns en vettig svensk översättning och folk visste vad det var...</I>
(Åke-mode)
Swashböckling - en mycket spännande maträtt.
Washbuckling - svabba däck on the high seas.
Svischbuckling - som swashbuckling, fast fortare.
(/Åke-mode)
<I>Röda Nejlikan (det finns en revolution att rädda aristokrater ifrån i Gondica)</I>
(...) Ah, Nagreburg? Jag tänkte först på aristosoferna... Jo, det stämmer - inte säker på om det finns så många patricier <I>kvar</I> där vid det här laget, men sånt kan ju SL alltid twista till lite.
<I>*pikaresk - Don Quijote, Simplicissimus, Candide och grabbarna - rövarhistorier med en dos satir och sluga rollpersoner som överlever och naiva som åker dit.</I>
Utmärkta som spelstilar, men kanske knepigare att bygga äventyr kring?
<I>*voyage extraordinaires - som Jules Verne, fast i 1500-1600-tals miljö</I>
Inklusive "Resan till jordens medelpunkt" - kanske HG Wells' seleniter som spökar, men själv skulle jag vilja ha ner lite myrmica i Abyssos.
<I>Andra mer bisarra idéer är "clockpunk", skräck, bodiceripping och superhjältehistorier (I kid ye not!).</I>
Antar att du främst tänker på mekanurgiska gadgeteers angående det sista, fast vi snuddade ju lite vid "Jag blev biten av en aristosofisk spindel..." i Dödens Färg också.
Jag har fö ett vagt minne av en gammal 70-talsserie som var en sorts viktoriansk clock-robot-historia med rätt så frankensteinsk stämning, som jag funderat på om man kunde transponera till Gondica.
Utmärkta styleguides, för övrigt.
--
Åke
Sebastian Strix
Veteran
Tja, Anders har i alla fall ännu inte kommit med mystiska påståenden om att mitt uttalande är en vansinnig komplott för att introducera exsterande ångbåtsrutter eller modern marknadsekonomi i Gondica... 
Western är _western_ (genren); äventyren kan sedan utspelas under 1800-talet, på 1700-talet (revolutionen! Pax för att vara Paul Revere!) eller på tidigt 1900-tal om man vill. Senare hälften av 1800-talet är dock den bästa perioden för inspiration och den som behandlas mest i spelet. Och med toleranta spelare kan man strunta i historiska _detaljer_, så länge vad de och SL betecknar som "westernstämning" finns kvar.
Nu sade Anders _renässansinspirerad_, inte renässans, så jag var orättvis. Vad jag menade var att det inte fanns någon större idé att låsa sig allt för mycket. Vissa grejor är inte europeiskt 1500-tal, eftersom Anders tyckte det var roligare på det sättet. Det finns ingen anledning att vi andra skall vara sämre än Anders. Gammal käpphäst. (Fast jag har hört att Åke grumsade lite över att den valda klädstilen för illustrationer var just 1500-tal, eftersom dylikt mode såg ganska fånigt ut. Rent inofficiellt kan folk få se ut som senare tid åtminstone i min privata kampanj, så länge de undviker 1800-tal...
Gondica är mer renässans än Eon, Drakar och övriga rollspel i den vanliga fantasygenren är "medeltid", men det säger inte så mycket...
Åter till några funderingar: Jag kan tänka mig att folk gärna skulle vilja återuppväcka Imperium Azul ännu mer; en egentlig renässans på det området var det väl ganska länge sedan vi hade (kejsar Vikrat Magnus, eller "Vikremagne", som vi säger här i Nevtstrien - sorry, couldn't resist).
Med tanke på ekomantisk ideologi torde väl för övrigt en idé om Ständigt Utveckling Framåt vara ganska mer online än att återuppväcka någon guldålder. Fast jag har en idé.
Mekanurgisk filosofi verkar ju säga att inget händer om inte någon sapient lägger ärtan till och ser till att det händer något, medan ekomantisk sådan säger att saker av naturen (dvs Theos' vilja, försynen) utvecklas.
Med den mekanurgiska filosofin spridd till andra områden skulle således kunna komma idén om att vi får börja lägga manken till själva, för annars kommer inget att ändras. Eller något.
"Washbuckling - svabba däck on the high seas."
Tja, den IMO bästa filmen i genren genom tiderna, "De Tre Musketörerna" (den från början av 70-talet, inte den där senare smörjan) innehåller en askool fajt i ett tvätteri...
Röda Nejlikan (det finns en revolution att rädda aristokrater ifrån i Gondica)
Om pikaresk "Utmärkta som spelstilar, men kanske knepigare att bygga äventyr kring?"
Hej, du pratar med den gamle redaktören för fanzinet Black Duck!! Kombinera min vanliga inte helt seriösa stil med de mer seriösa idéerna om "teman" och dylikt som kom med Ars Magica i slutet av 80-talet och White Wolf dribblade bort längs vägen...
"...kanske HG Wells' seleniter som spökar, men själv skulle jag vilja ha ner lite myrmica i Abyssos.´"
Eller några släktingar! Asbra idé.
För övrigt kanske man kan åka tur och retur Velox och Rubeus också...
"Antar att du främst tänker på mekanurgiska gadgeteers angående det sista, fast vi snuddade ju lite vid "Jag blev biten av en aristosofisk spindel..." i Dödens Färg också."
Jag tänkte på båda, fast i lite begränsad omfattning, mer Läderlappen än Stålmannen, mer Daredevil än Fantastiska Fyran.
Mästaren på Dan Shi och den halta kentaurfältskären som kan slå sin käpp i marken och besättas av Åskans Ande funkar nog också...
Ett tänkt kampanjförslag till den sista varianten var för övrigt att alla rollpersonerna är luminater som vill göra bot - låt dem börja med en knippe negativ Virtus, och ge dem sedan lite skojiga förvrängningar. Funkar i andra kampanjer också, fast då skall man dra ned på X-men-faktorn en hel del för att det inte skall bli fånigt...
En annan var att leka Wild Cards, om någon läst den bokserien, och låta aristosofiska terrorister ultravitralisera centrala Trefiburg, eller något dylikt. 90% dör, 9% överlever men blir missbildade, och den sista procenten...
"Utmärkta styleguides, för övrigt."
Tackar mjukast.
Erik
Western är _western_ (genren); äventyren kan sedan utspelas under 1800-talet, på 1700-talet (revolutionen! Pax för att vara Paul Revere!) eller på tidigt 1900-tal om man vill. Senare hälften av 1800-talet är dock den bästa perioden för inspiration och den som behandlas mest i spelet. Och med toleranta spelare kan man strunta i historiska _detaljer_, så länge vad de och SL betecknar som "westernstämning" finns kvar.
Nu sade Anders _renässansinspirerad_, inte renässans, så jag var orättvis. Vad jag menade var att det inte fanns någon större idé att låsa sig allt för mycket. Vissa grejor är inte europeiskt 1500-tal, eftersom Anders tyckte det var roligare på det sättet. Det finns ingen anledning att vi andra skall vara sämre än Anders. Gammal käpphäst. (Fast jag har hört att Åke grumsade lite över att den valda klädstilen för illustrationer var just 1500-tal, eftersom dylikt mode såg ganska fånigt ut. Rent inofficiellt kan folk få se ut som senare tid åtminstone i min privata kampanj, så länge de undviker 1800-tal...
Gondica är mer renässans än Eon, Drakar och övriga rollspel i den vanliga fantasygenren är "medeltid", men det säger inte så mycket...
Åter till några funderingar: Jag kan tänka mig att folk gärna skulle vilja återuppväcka Imperium Azul ännu mer; en egentlig renässans på det området var det väl ganska länge sedan vi hade (kejsar Vikrat Magnus, eller "Vikremagne", som vi säger här i Nevtstrien - sorry, couldn't resist).
Med tanke på ekomantisk ideologi torde väl för övrigt en idé om Ständigt Utveckling Framåt vara ganska mer online än att återuppväcka någon guldålder. Fast jag har en idé.
Mekanurgisk filosofi verkar ju säga att inget händer om inte någon sapient lägger ärtan till och ser till att det händer något, medan ekomantisk sådan säger att saker av naturen (dvs Theos' vilja, försynen) utvecklas.
Med den mekanurgiska filosofin spridd till andra områden skulle således kunna komma idén om att vi får börja lägga manken till själva, för annars kommer inget att ändras. Eller något.
"Washbuckling - svabba däck on the high seas."
Tja, den IMO bästa filmen i genren genom tiderna, "De Tre Musketörerna" (den från början av 70-talet, inte den där senare smörjan) innehåller en askool fajt i ett tvätteri...
Röda Nejlikan (det finns en revolution att rädda aristokrater ifrån i Gondica)
Om pikaresk "Utmärkta som spelstilar, men kanske knepigare att bygga äventyr kring?"
Hej, du pratar med den gamle redaktören för fanzinet Black Duck!! Kombinera min vanliga inte helt seriösa stil med de mer seriösa idéerna om "teman" och dylikt som kom med Ars Magica i slutet av 80-talet och White Wolf dribblade bort längs vägen...
"...kanske HG Wells' seleniter som spökar, men själv skulle jag vilja ha ner lite myrmica i Abyssos.´"
Eller några släktingar! Asbra idé.
För övrigt kanske man kan åka tur och retur Velox och Rubeus också...
"Antar att du främst tänker på mekanurgiska gadgeteers angående det sista, fast vi snuddade ju lite vid "Jag blev biten av en aristosofisk spindel..." i Dödens Färg också."
Jag tänkte på båda, fast i lite begränsad omfattning, mer Läderlappen än Stålmannen, mer Daredevil än Fantastiska Fyran.
Mästaren på Dan Shi och den halta kentaurfältskären som kan slå sin käpp i marken och besättas av Åskans Ande funkar nog också...
Ett tänkt kampanjförslag till den sista varianten var för övrigt att alla rollpersonerna är luminater som vill göra bot - låt dem börja med en knippe negativ Virtus, och ge dem sedan lite skojiga förvrängningar. Funkar i andra kampanjer också, fast då skall man dra ned på X-men-faktorn en hel del för att det inte skall bli fånigt...
En annan var att leka Wild Cards, om någon läst den bokserien, och låta aristosofiska terrorister ultravitralisera centrala Trefiburg, eller något dylikt. 90% dör, 9% överlever men blir missbildade, och den sista procenten...
"Utmärkta styleguides, för övrigt."
Tackar mjukast.
Erik
Man Mountainman
Storsvagåret
<I>Andra mer bisarra idéer är "clockpunk", skräck, bodiceripping och superhjältehistorier (I kid ye not!).</I>
Hallå där! Nu får du förklara vad du menar! Vad är clockpunk, och vad sjutton är Bodiceripping. Den här diskussionen går ju i 180 redan, stackars Dnalor hänger inte me'.
/Dnalor, din finne på hornhinnan
Hallå där! Nu får du förklara vad du menar! Vad är clockpunk, och vad sjutton är Bodiceripping. Den här diskussionen går ju i 180 redan, stackars Dnalor hänger inte me'.
/Dnalor, din finne på hornhinnan
Nightowl
Champion
Clockpunk = som steampunk (Difference Engine, etc) fast innan ångan kom.
Bodicerippers är ett elakt uttryck för historiska "krinolinromaner" med mycket spets och stiliga piratkaptener och dylikt. Kommer från sättet som oftat hjältinnan blir av med sin korsett på. Allt från snälla Barbara Cartland till sådant som närmar sig mjukporr.
Det jättemysiga swashbuckling fantasy-spelet "Lace&Steel" innehöll ett introäventyr som kunde klassas som god bodiceripping. Det fanns en variant för kvinnliga och en variant för manliga rollpersoner. Bägge fick chansen att rädda en stilig och romantisk Främling av passande kön. Det enda äventyr jag SL:at där rollpersonerna (jag gjorde om det till en grupp) sprungit och letat sömmerskor ("Hon skall INTE få komma till den Stora Balen med en snyggare klänning än mig, den lilla satmaran"). Om någon börjar hosta om könsroller skall jag bara be att få påpeka att vederbörande rp sedan räddade den Snygge Främlingen från lönnmördaren inte genom att ropa varnande, utan genom att sätta en värja i mördaren. ("Man måste ju kunna försvara sig...") Nåja, Middelmarch, L&S's miljö, var ju minst lika emanciperat som Vidonia...
Nightowl
Makt korrumperar.
Kunskap ger makt.
Plugga hårt - bli ond.
Bodicerippers är ett elakt uttryck för historiska "krinolinromaner" med mycket spets och stiliga piratkaptener och dylikt. Kommer från sättet som oftat hjältinnan blir av med sin korsett på. Allt från snälla Barbara Cartland till sådant som närmar sig mjukporr.
Det jättemysiga swashbuckling fantasy-spelet "Lace&Steel" innehöll ett introäventyr som kunde klassas som god bodiceripping. Det fanns en variant för kvinnliga och en variant för manliga rollpersoner. Bägge fick chansen att rädda en stilig och romantisk Främling av passande kön. Det enda äventyr jag SL:at där rollpersonerna (jag gjorde om det till en grupp) sprungit och letat sömmerskor ("Hon skall INTE få komma till den Stora Balen med en snyggare klänning än mig, den lilla satmaran"). Om någon börjar hosta om könsroller skall jag bara be att få påpeka att vederbörande rp sedan räddade den Snygge Främlingen från lönnmördaren inte genom att ropa varnande, utan genom att sätta en värja i mördaren. ("Man måste ju kunna försvara sig...") Nåja, Middelmarch, L&S's miljö, var ju minst lika emanciperat som Vidonia...
Nightowl
Makt korrumperar.
Kunskap ger makt.
Plugga hårt - bli ond.
Man Mountainman
Storsvagåret
<I>Clockpunk = som steampunk (Difference Engine, etc) fast innan ångan kom.</I>
Jaha? Det säger mej inte överdrivet mycket. I klockpunk står det alltså en massa ångmaskiner överallt, men eftersom ingen har kommit på tanken att driva dem med ånga, så står de helt stilla och fyller ingen funktion?
Nä, nu lät jag fånig. Men du får hemskt gärna berätta mer.
/Dnalor, din finne på hornhinnan
Jaha? Det säger mej inte överdrivet mycket. I klockpunk står det alltså en massa ångmaskiner överallt, men eftersom ingen har kommit på tanken att driva dem med ånga, så står de helt stilla och fyller ingen funktion?
Nä, nu lät jag fånig. Men du får hemskt gärna berätta mer.
/Dnalor, din finne på hornhinnan
Nightowl
Champion
Varning: ställer ni frågor om litterära "genrer" (vad det nu egentligen är...) till en arbetslös bibliotekarie får ni skylla er själva...
Steampunk kan vara en av _två_ saker enligt min mening.
I vidare bemärkelse är det SF/fantasy där man föreställer sig en miljö (oftast en alternativ historia, en "ukroni") som är väldigt lik en historisk sådan, oftast under viktoriansk tid - med skillnaden att där har gjorts uppfinningar som i verkligheten först gjordes mycket senare eller inte alls. Oftast är det också ekvivalenter till senare teknologi, som utnyttjar äldre metoder. Ofta förutsätter man också att den fysik på vilken teknologin ytterst bygger är annorlunda än i verkligheten, så att, säg, "etern" verkligen existerar.
Några exempel: I William Gibsons och Bruce Sterlings roman "The Difference Engine" lyckades Charles Babbage verkligen bygga sin mekaniska dator, differensmaskinen. Så vi har ett internet i slutet av 1800-talet, där hundratals "clackers" sitter med vita bomullshandskar och petar in hålkort av celluloid i mekaniska datorer sammankopplade via det nya telegrafnätverket.
I rollspelet Space 1889 har kombinationen av Edisons geni, vissa resurser från Mars ("Liftwood") och det faktum att den fysik vetenskapsmän faktiskt trodde på under 1800-talet _stämmer_ lett till att England och de andra kolonialmakterna har koloniserat de inre planeterna i solsystemet; skepp seglar på etervindarna mellan kolonierna.
I ett annat mer obskyrt rollspel, Wooden Men and Iron Ships, slåss enorma "mechas" konstruerade av gjutjärn och trä, drivna med ånga, i Europas många krig. Blivit av med en arm? Inga problem; Schweizarna kan ge dig en urverksdriven protes, lika god som ny (och med, säg, inbyggd pistol, utfällbara klor, whatever...).
I snävare bemärkelse är steampunk detsamma som ovan, men med villkoret att man också accepterar cyberpunkens troper och teman, antingen man menar de ytligare (proteser som är livsfarliga vapen, giriga megakorporationer, hackers eller motsvarande) eller de "djupare" (upphävandet av mänskligheten när gränsen mellan människa och maskin suddas ut, övergången från ett samhälle styrt av stat och lag till ett samhälle styrt av företag och kontrakt, osv.).
Enligt den definitionen är Space 1889 _inte_ SteamPunk, eftersom det präglas av den optimism som fanns i den tidiga science fiction som skrevs av, säg, Jules Verne, och av den nationalism som verkligen fanns i den era det sägs utspelas i.
Men vänta nu, det handlade ju om _clock_punk (även känt som sailpunk eller sabrepunk)?
Jo, det är alltså samma "trick" som ångpunken, det är bara applicerat till renässansen eller 1600-1700-talet istället. Återigen kan man vara bred eller smal i sin definition, men bägge kan fungera. Eftersom tekniken är annorlunda, får man naturligtvis ha andra ekvivalenter istället. Det vanligaste är att anta att Leonardo Da'Vincis manicker faktiskt fungerade, och en annan variant är oerhört avancerade urverksdrivna maskiner (därav namnet). Precis som för steampunken finns det äldre litterära förlagor; Cyrano de Bergerac skrev tidig SF där han åkte till månen med en maskin som drevs av dagg som drogs tillbaka mot himlen av solens strålar, och i operan Hoffmans Äventyr springer hjälten på mördarcyborgen - f'låt, den själlösa urverksdrivna dockan - Coppelia.
När jag talade om "clockpunk" i Gondica menade jag en kampanj som ökade inflytande från den "weird science" som är kampanjens kraftigaste magi: mekanurgin och aristosofin. Man kan gott slänga in andra teman också; de giriga handelshusen som tar över efter de ansvarskännade regimerna (drivna av den machiavelliska laisse faire-ideologin hos de egoistiska och egotistiska mekanurgerna) är en uppenbar grej. Och säg att styggelser är öppet till salu på den svarta marknaden; vill du bli vis, stark, och flyga som en örn? Drick inte Red Bull, kontakta din närmaste luminat...
Nightowl, morgonsen, fast någon jävla fördel skall man väl ha av att vara utan arbete...
Makt korrumperar.
Kunskap ger makt.
Plugga hårt - bli ond.
Steampunk kan vara en av _två_ saker enligt min mening.
I vidare bemärkelse är det SF/fantasy där man föreställer sig en miljö (oftast en alternativ historia, en "ukroni") som är väldigt lik en historisk sådan, oftast under viktoriansk tid - med skillnaden att där har gjorts uppfinningar som i verkligheten först gjordes mycket senare eller inte alls. Oftast är det också ekvivalenter till senare teknologi, som utnyttjar äldre metoder. Ofta förutsätter man också att den fysik på vilken teknologin ytterst bygger är annorlunda än i verkligheten, så att, säg, "etern" verkligen existerar.
Några exempel: I William Gibsons och Bruce Sterlings roman "The Difference Engine" lyckades Charles Babbage verkligen bygga sin mekaniska dator, differensmaskinen. Så vi har ett internet i slutet av 1800-talet, där hundratals "clackers" sitter med vita bomullshandskar och petar in hålkort av celluloid i mekaniska datorer sammankopplade via det nya telegrafnätverket.
I rollspelet Space 1889 har kombinationen av Edisons geni, vissa resurser från Mars ("Liftwood") och det faktum att den fysik vetenskapsmän faktiskt trodde på under 1800-talet _stämmer_ lett till att England och de andra kolonialmakterna har koloniserat de inre planeterna i solsystemet; skepp seglar på etervindarna mellan kolonierna.
I ett annat mer obskyrt rollspel, Wooden Men and Iron Ships, slåss enorma "mechas" konstruerade av gjutjärn och trä, drivna med ånga, i Europas många krig. Blivit av med en arm? Inga problem; Schweizarna kan ge dig en urverksdriven protes, lika god som ny (och med, säg, inbyggd pistol, utfällbara klor, whatever...).
I snävare bemärkelse är steampunk detsamma som ovan, men med villkoret att man också accepterar cyberpunkens troper och teman, antingen man menar de ytligare (proteser som är livsfarliga vapen, giriga megakorporationer, hackers eller motsvarande) eller de "djupare" (upphävandet av mänskligheten när gränsen mellan människa och maskin suddas ut, övergången från ett samhälle styrt av stat och lag till ett samhälle styrt av företag och kontrakt, osv.).
Enligt den definitionen är Space 1889 _inte_ SteamPunk, eftersom det präglas av den optimism som fanns i den tidiga science fiction som skrevs av, säg, Jules Verne, och av den nationalism som verkligen fanns i den era det sägs utspelas i.
Men vänta nu, det handlade ju om _clock_punk (även känt som sailpunk eller sabrepunk)?
Jo, det är alltså samma "trick" som ångpunken, det är bara applicerat till renässansen eller 1600-1700-talet istället. Återigen kan man vara bred eller smal i sin definition, men bägge kan fungera. Eftersom tekniken är annorlunda, får man naturligtvis ha andra ekvivalenter istället. Det vanligaste är att anta att Leonardo Da'Vincis manicker faktiskt fungerade, och en annan variant är oerhört avancerade urverksdrivna maskiner (därav namnet). Precis som för steampunken finns det äldre litterära förlagor; Cyrano de Bergerac skrev tidig SF där han åkte till månen med en maskin som drevs av dagg som drogs tillbaka mot himlen av solens strålar, och i operan Hoffmans Äventyr springer hjälten på mördarcyborgen - f'låt, den själlösa urverksdrivna dockan - Coppelia.
När jag talade om "clockpunk" i Gondica menade jag en kampanj som ökade inflytande från den "weird science" som är kampanjens kraftigaste magi: mekanurgin och aristosofin. Man kan gott slänga in andra teman också; de giriga handelshusen som tar över efter de ansvarskännade regimerna (drivna av den machiavelliska laisse faire-ideologin hos de egoistiska och egotistiska mekanurgerna) är en uppenbar grej. Och säg att styggelser är öppet till salu på den svarta marknaden; vill du bli vis, stark, och flyga som en örn? Drick inte Red Bull, kontakta din närmaste luminat...
Nightowl, morgonsen, fast någon jävla fördel skall man väl ha av att vara utan arbete...
Makt korrumperar.
Kunskap ger makt.
Plugga hårt - bli ond.
Rosen
Myrmidon
<I>I ett annat mer obskyrt rollspel, Wooden Men and Iron Ships, slåss enorma "mechas" konstruerade av gjutjärn och trä, drivna med ånga, i Europas många krig.</I>
En science fantasy-variant av detta finns för övrigt i animen 'Vision of Escaflowne' där fantasyarméer slåss med hjälp av mechas. Den förvandlande sådan som bär namnet Escaflowne är en uråldrig maskin som bara låter sig styras av en Prince of the Blood, och vars kraftkälla är en drakes hjärta.
<I>Och säg att styggelser är öppet till salu på den svarta marknaden; vill du bli vis, stark, och flyga som en örn? Drick inte Red Bull, kontakta din närmaste luminat...</I>
Här kan fö noteras att det även i en "vanlig" Gondica-kampanj kan finnas folk som ser anledning att (diskret, förstås) anlita aristosofernas tjänster. De är ju t.ex de facto de enda helare som faktiskt kan återställa en avkapad arm...
--
Åke
En science fantasy-variant av detta finns för övrigt i animen 'Vision of Escaflowne' där fantasyarméer slåss med hjälp av mechas. Den förvandlande sådan som bär namnet Escaflowne är en uråldrig maskin som bara låter sig styras av en Prince of the Blood, och vars kraftkälla är en drakes hjärta.
<I>Och säg att styggelser är öppet till salu på den svarta marknaden; vill du bli vis, stark, och flyga som en örn? Drick inte Red Bull, kontakta din närmaste luminat...</I>
Här kan fö noteras att det även i en "vanlig" Gondica-kampanj kan finnas folk som ser anledning att (diskret, förstås) anlita aristosofernas tjänster. De är ju t.ex de facto de enda helare som faktiskt kan återställa en avkapad arm...
--
Åke
Nightowl
Champion
Diskretionen är väl den skillnaden jag tänkte på... Och i FlogistonPunk 820 skulle man säkert kunna köpa, vad vet jag, en arm med björnklor eller någe dylikt också...
Nightowl, jobbintervju - hubba hubba!
Makt korrumperar.
Kunskap ger makt.
Plugga hårt - bli ond.
Nightowl, jobbintervju - hubba hubba!
Makt korrumperar.
Kunskap ger makt.
Plugga hårt - bli ond.
Man Mountainman
Storsvagåret
Å tack, å tack å tack!
Jag tror jag ska läsa den där "The Difference Engine".
/Dnalor, din finne på hornhinnan
Jag tror jag ska läsa den där "The Difference Engine".
/Dnalor, din finne på hornhinnan