Lite mer Uppmuntrande Kritik...
Jag gillar inte när folk bara klagar och sedan säger att de minsann har varit ärliga, uppriktiga och gett bra konstruktiv kritik, som om de förtjänade en medalj eller något bara för att de råkat hitta ett kryphål genom vilket de kan vara odrägliga och kontraproduktiva.
Med den inställningen blir inga underverk gjorda!
Nå, ska man vara krass så kan man erkänna att det heller inte blir några lyckade rollspelssessioner om man spelar Goblinakademin så som det ser ut idag. Men bara lugn, du behöver inte dränkas i tjära och fjädrar och springa gatlopp, inte!
Nej, däremot så bör du börja på ny kula och radera det du skrivit hittils. Du ska tänka på ett annat sätt när du skriver humorrollspel; en tabell med tio roliga resultat är ju bara rolig de första gångerna man slår på den. Efter ett tag kommer man bli galen på att alla skriker "mot Sherwoodskogen" hela tiden.
En knäpptabell är ganska rolig ett tag, men då måste den vara mycket större och användas sparsamt för att den inte skall bli frusterande. När det gäller skapandet av rollpersonen är det nog roligare om spelaren själv får mer att säga till om.
Jag föreslår en lista på "problem" (en idé snodd av spelet Svindlande Höjder) där en massa dumma saker står som spelarna får välja bland när de skapar sina rollpersoner. Typ:
Pyroman
Anskrämligt Ful
Kärlekstörstande
Matvrak
Girig
Kort Stubin
Töntig
Snobbig
Tror att han är Jätterolig
Misstänksam
Butter
osv. Försök att inte balla ut och göra konstiga problem, såsom: "Går omkring med en sköldpadda på huvudet" eller "Äter Bajs" eller liknande. Försök tänka att du spelar med en spelgrupp där alla spelare har valt samma problem. Kan de fortfarande spela sina karaktärer på olika sätt? Så länge de kan det så har du valt rätt. Tre snubbar som allihopa ropar "mot sherwoodskogen!" är inte roliga, men tre stycken töntar kan vara töntiga på mycket olika sätt. Om en är snobbig, en annan är ruggigt ful och den tredje är ett matvrak dessutom, så förstår man ju att det här kan bli hur kul som helst. Varje rollperson får välja 3 problem eller nåt. När en goblin blir skadad eller utmattad (eller bara förvirrad) så lever han ut sina problem ännu mer än vanligt, utöver gränsen för vad som är sunt och kanske till och med möjligt. Matvraket blir så manisk att han börjar tugga på stolsbenet, den misstänksamme börjar anklaga sina vänner för påhittade lagöverträdelser och den som är kärlekstörstande börjar plötsligt stöta på allt han ser; sina kompisar, lärarna, hans hund...
Försök att inte göra reglerna roliga i sig. Då blir det bara roligt för spelledaren när han läser igenom papprena, nä, det viktiga är att du ger bra förutsättningar för att det ska kunna bli kul när man väl spelar det. Så håll dig lite lågmäld när du utformar tabellerna, när man väl är uppe i ångan och lirar så kan det bli skitkul i alla fall. Tänk på alla gånger man slagit på fummeltabellen och fått resultatet "träffar en kompis". Det är ju inte roligt i sig, men jösses vad tokigt det kan bli när man väl spelar!
Nå, vad du VERKLIGEN skall ta vara på, vad du har som är riktigt bra, det är grundidén om själva Goblinakademien. (vilket ska vara ett enda ord, förresten) Här borde du rita lite kartor på hur den skall se ut och var den ligger i staden. Jag vet att du vill att det ska vara upp till varje spelledare att hitta på själv, men du har fel. Det här är din idés styrka. Din värld blir otroligt mycket häftigare (och roligare) om du faktiskt skriver ned hur livet på Moggwarts faktiskt skall vara.
Jag föreslår faktiskt att du gör hela världen till en missbildad replika av Harry Potters galna äventyr. Låt alla rollpersoner få vara barn som går i en och samma klass i själva akademien. I reglerna kan du skriva upp scheman för deras undervisning och låta eleverna få gå som vanligt i deras skola (med undervisning i galna ämnen som Bärsärkagång, Tortyr och Inbrott eller nåt) och springa ut på äventyr på rasterna eller helgerna. Om du dessutom har skrivit ner vad lärarna heter och hur de beter sig så har du goda förutsättningar för ett rätt komiskt rollspel. Lärarna premierar dåligt uppförande från sina elever, så mobbing och skadegörelse är något som uppmuntras, men man får absolut inte trotsa lärarna eller ertappas med att förstöra deras personliga saker. Kanske. Du borde hitta på vilka regler som gäller och skriva ner dem i reglerna också.
På så vis får du en struktur i spelet. Det kommer göra allt roligare, för spelarna tycker att det är roligare att manipulera med en färdig värld som finns "på riktigt" i dina regler, än att bara leva vind för våg efter de nycker som uppstår i spelledarens huvud.
Jag skulle tycka det vore roligt om man koncentrerade spelet på vanligt skol-liv. Tänk om man slog fram vilka ens klasskamrater var, och sen hela klassen fick en hemuppgift som de var tvungna att arbeta med parvis? Att då slumpa fram par skulle kunna bli världens grej, skall du få arbeta ihop med Galne Grimtugg, söta flickan Rödvårta eller den stinkande fjanten Buffalo Flodkossa? Kanske hamnar du i samma grupp som någon kompis? Och vad sa lärarna? "De tre sämsta grupperna kommer malas i en köttkvarn och serveras i matsalen på Torsdag?" Hupp! Här krävs det att vi saboterar för de andra eleverna om inte vi ska stryka med!
Vad var uppgiften? Att bygga en egen hembränningsaparat? Hmm, är det inte enklare om vi bara snor en från puben i stan? Eller förresten; vår lärare Magister Köttkrok, han är inte direkt världens smartaste lirare. Vi kan säkert bygga om en motordriven gräsklippare med lite provrör från kemisalen och fylla den med spolarvätska utan att han fattar att vi fuskat...
Hoppas det här gav lite inspiration. Inspirerande kritik är bättre än så kallad "konstruktiv kritik" som bara går ut på att man gnäller.
/Racing
