Nekromanti Glaspärlerollspelet

stenhöna

tellstory
Joined
5 Oct 2002
Messages
964
Location
Hamburg
(Parafras av Hesses Glaspärlespelet.)

Så... Tänk dig följande spel. Grunder till tre rollpersoner slumpas fram. Spelarna turas om att fylla i de mjuka detaljerna tillsammans. De får poäng för varje tillägg de gör. Max kan de få tre poäng var i denna rundan. I nästa runda slumpas fram två gruppdynamiska situationer. Spelaren vars tur det är ska förklara hur gruppen rörde sig från den ena situationen till den andra. En ny gruppdynamisk situation slumpas. Nästa spelare ska förklara hur man kom dit. Och så vidare.

Exempel:

Person a: 36 år gammal man, svetsare.

Person b: 12 år gammal pojke, student.

Person c: 99 år gammal kvinna, rik aktiesparare.

Gruppdynamik 1: a > b c. (Person a har högre status än b och c, som har samma status.)

Gruppdynamik 2: a > b > c. (Person a har högre status än b, som i sin tur har högre status än c.)

Kanske sa c något som gjorde att hon sjönk i ögonen på a? Vad sa hon, och varför stannade b kvar ovanför c?

Gruppdynamik 3: b c > a. (Allt är upp-och-ner nu. Kom det fram en hemlighet om a som gjorde att hans status kollapsade?)

Gruppdynamik 4: Kanske införs en ny person?

Är det här begripligt? Det är inte olikt berättarspel som använder sig av kort och kortlekar, men är kanske lite mer tekniskt och förutsätter (tror jag) att det finns en dataprogram eller app som genererar saker och ting (om man inte vill göra det för hand på något sätt).

Varje ny gruppdynamisk situation är som ett "kort" som spelaren vars tur det är vänder fram och måste bemöta. Spelaren förlorar eller "dör" om denne inte kan fundera ut en förklaring till situation inom rimlig tid.
 

Zappelina

Swordsman
Joined
22 Oct 2006
Messages
447
Location
Göteborg
Jag tycker det är begripligt men inte så inspirerande. Status är för mig mer teater och mer svårt än kul att gestalta runt ett bord. Jag inser att det uppstår drama ur statusförändringar men har alltså svårt att göra rollspel av det.
 

stenhöna

tellstory
Joined
5 Oct 2002
Messages
964
Location
Hamburg
Hm, kanske är det bäst tänkt som samberättarteknik. Men jag kan förstå om det abstrakta avskräcker. Annars har ju rollspelare ofta en förkärlek för abstraktioner och systematiseringar. Men det finns kanske gränser.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,739
Location
Stockholm
Jag tror att det kan funka, finns ju liknande som gör det iaf! Kolla in Rickard Elimääs Imagine exempelvis
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,716
Location
Göteborg
Zappelina;n281678 said:
Jag tycker det är begripligt men inte så inspirerande. Status är för mig mer teater och mer svårt än kul att gestalta runt ett bord. Jag inser att det uppstår drama ur statusförändringar men har alltså svårt att göra rollspel av det.
Jag tycker nog tvärtom. Status är kul att gestalta runt ett bord, men här beskrivs det istället för att spelas ut. Om jag inte är inne i scener och spelar ut saker har jag svårt att engagera mig, och då blir det här bara ett abstrakt beskrivande. Jag har ingen anledning till att bry mig. Jag skulle hellre spela ut det som i It's Complicated.

Jag saknar helt enkelt anledning till att bry mig om rollpersonerna och deras status.
 
Top