Genesis skapar ett språk

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,716
Location
Göteborg
Okej, så jag väntar mig rätt lågt intresse på detta, då rollspelare sällan verkar vara språknördar*, men jag tycker att det är en kul grej och jag vill dokumentera lite.

Så för ett spel jag har pillat på ett bra tag nu så behöver jag ett språk. Spelet utspelar sig i en fiktiv mikronation i Himalaya kallad Aliatra, och för att göra det enkelt för mig tänker jag att de pratar ett språkisolat. Däremot tänker jag låna in friskt med ord, framförallt från sanskrit, men också från nepalesiska, tibetanska och tyska (och såklart lite engelska).

Jag använder mig av det här Excel-dokumentet, som jag har uppdaterat lite sedan sist. Jag har jobbat en del med ljudgenereringen och känner mig rätt nöjd nu. Jag har två begränsningar: För det första vill jag hålla mig till ljud som är hyfsat enkla för svenskar att uttala. Man kommer att snacka det här språket en del i spelet och jag vill göra det så enkelt som möjligt. För det andra vill jag använda skriftsystemet 'phags-pa, vilket också begränsar en del vilka ljud och vilka kombinationer jag kan använda.

Här är en ordlista hittills. Den är kronologiskt ordnad allteftersom den genererats av Exceldokumentet. Ortografin till höger är horisontell, men formellt ska den skrivas vertikalt. Tänker dock att man gjort en del anpassningar efter moderna samhället och att det ofta skrivs horisontellt numera (men då alltså vridet 90 grader).
jagordnga
förlåtaordsüzꡛꡟ︀ꡕ
ursäktaordsüzangaꡛꡟ︀ꡕꡃꡝ
flygordgouꡂꡡꡟ
torgordhungꡜꡟꡃ
flygplatsordgouhungꡂꡡꡟꡜꡟꡃ
varordkavuꡁꡓꡟ
kostaordpunnodzꡍꡟꡬꡡꡒ
hur_mycketordkanjümꡁꡋꡨꡟ︀ꡏ
Sverigeordshwejdanꡚꡧꡠꡨꡊꡋ
kallaordbatsꡎꡑ
Simonordsimonꡛꡞꡏꡡꡋ
befinnaordoudzꡡꡟꡒ
härstammaordgatsꡂꡑ
morgonordüꡟ︀
fridordtrozuꡉꡱꡡꡕꡟ
godmorgonordütrozuꡟ︀ꡉꡱꡡꡕꡟ
dagordöshipꡦꡡꡚꡞꡌ
goddagordöshitatrozuꡦꡡꡚꡞꡉꡉꡱꡡꡕꡟ
kvällordzödzänꡕꡦꡡꡒꡠ︀ꡋ
godkvällordzödzänatrozuꡕꡦꡡꡒꡠ︀ꡋꡉꡱꡡꡕꡟ
visaordodamadzꡡꡊꡏꡒ
vadordouꡡꡟ
platsordonꡡꡋ
näraordhidzꡜꡞꡒ
mestordshetꡚꡠꡈ
allmänordzasꡕꡛ
bilordaotoꡝꡧꡉꡡ
bussordzasautoꡕꡛꡝꡟꡉꡡ
busshållplatsordzasautohonꡕꡛꡝꡟꡉꡡꡜꡡꡋ
PLSordamꡝꡏ
RESordnamazakarꡋꡏꡕꡁꡘ
hejordözajtꡦꡡꡕꡨꡈ
vilja_haordrüajsadzꡘꡟ︀ꡝꡨꡛꡒ
toalettordkavâꡁꡓꡝ
klockaordurꡟꡘ
tillåtelseordkajlöꡁꡨꡙꡦꡡ
Grammatiken, då? Här tänker jag också vara rätt simpel. Jag har inget större behov av att göra ett naturligt och trovärdigt språk. Sån't är för världsbyggarnördar. Jag ska ha det här för ett rollspel. Däremot vill jag att det ska se ganska naturligt ut, ha en grammatik som inte är genomskinligt germansk och en logik som kan synas igenom i namngivningen av platser. Grammatiken skapar jag allteftersom jag hittar på fraser. Jag kommer att vilja ha en parlör i slutet av boken med lite turistfraser för rollpersonerna, så det är där jag har börjat.

Språket är i grunden VSO, alltså verbet först, och de olika substantiven markeras med partiklar som kommer före substantivet. Det finns lite olika partiklar att välja mellan. En egenhet är att det inte riktigt finns en subjektsmarkör. Det finns en markör för agent, men endast levande varelser och gudar kan ha agens, så i en fras som "Var ligger flygplatsen?" markeras flygplatsen inte som subjekt utan som "tillståndsägare". Flygplatsen har det statiska tillståndet att ligga någonstans. Däremot i en fras som "Jag gav boken till Nisse" så markeras jag som agent, och Nisse som dativobjekt. Det här är en grammatik som är ganska enkel att skapa, och man kan skapa en massa partiklar för att ge olika nyanser i språket. I vissa kombinationer, såsom med pronomen och frågeord, så slås partikeln ihop med ordet. Så "jag" är "nga" och tillståndspartikeln (som kommer före ordet) är "na", men när de kombineras blir det "nang" ("jag har tillståndet att", typ).

Jag funderar lite på artighetsnivåer. Många språk i området har ju olika artighetsnivåer, och jag tycker att det vore fräckt, men än så länge har jag bara implementerat det i form av ord som "ursäkta" och en "respekt-partikel" (lånad från sanskrit). Funderar på om jag ska göra det med verbändelserna. Får se. Jag kommer nog att köra verbändelser för lite tempus och så, i alla fall, eller kanske mest hjälpverb- Än så länge har jag bara haft simpla verb i presens. Här är i alla fall min parlör så långt:

Ursäkta, var är bussen till flygplatsen?ursäkta<förlåta<x-V@u>-jag@u>, befinna<x-V@u> TST@u flygplats<flyg-torg> PLS@u var, RES{namaskar}?süzanga, oudz na gouhung am kavu, namazakar?ꡛꡟ︀ꡕꡃ꡶ ꡡꡟꡒ ꡋ ꡂꡡꡟꡜꡟꡃ ꡝꡏ ꡁꡓꡟ꡶ ꡋꡏꡕꡁꡘ?
Hur mycket kostar det?kosta<x-V> hur_mycket, RES?punnodz kanjüm, namazakar?ꡍꡟꡬꡡꡒ ꡁꡋꡨꡟ︀ꡏ꡶ ꡋꡏꡕꡁꡘ?
Jag kommer från Sverige.härstamma<x-V> TST jag FRÅN@u Sverige{ʃweedn}.gats nang töng shwejdan.ꡂꡑ ꡋꡃ ꡉꡦꡡꡃ ꡚꡧꡠꡨꡊꡋ꡷
Jag heter Simonkalla<x-V> (TST jag) MED@u "Simon{simon}".bats (nang) ho "simon".ꡎꡑ ―ꡋꡃ― ꡜꡡ «ꡛꡞꡏꡡꡋ»꡷
Godmorgongodmorgon<morgon-frid>ütrozuꡟ︀ꡉꡱꡡꡕꡟ
Goddaggoddag<dag-frid>öshitatrozuꡦꡡꡚꡞꡉꡉꡱꡡꡕꡟ
Godkvällgodkväll<kväll-frid>zödzänatrozuꡕꡦꡡꡒꡠ︀ꡋꡉꡱꡡꡕꡟ
Hejhejözajtꡦꡡꡕꡨꡈ
Jag skulle vilja ha en ...vilja_ha<x-V> MED tillåtelse OBJ ..., RESrüajsadz ho kajlö üt ..., namazakarꡘꡟ︀ꡝꡨꡛꡒ ꡜꡡ ꡁꡨꡙꡦꡡ ꡟ︀ꡈ ꡷꡷꡷꡶ ꡋꡏꡕꡁꡘ
Var är toaletten?befinna TST toalett PLS var, RES?oudz na kavâ am kavu, namazakar?ꡡꡟꡒ ꡋ ꡁꡓꡝ ꡝꡏ ꡁꡓꡟ꡶ ꡋꡏꡕꡁꡘ?
Vad är klockan?visa<x-V> TST klocka{ur} OBJ vad, RES?odamadz na ur ütou, namazakar?ꡡꡊꡏꡒ ꡋ ꡟꡘ ꡟ︀ꡉꡡꡟ꡶ ꡋꡏꡕꡁꡘ?
Var är närmaste busshållplats?MED tillåtelse, befinna TST busshållplats<buss<allmän@u-bil{awto}>-plats> nära-mest PLS var, RES?ho kajlö, oudz na zasaotohon hidtashet am kavu, namazakar?ꡜꡡ ꡁꡨꡙꡦꡡ꡶ ꡡꡟꡒ ꡋ ꡕꡛꡧꡉꡡꡜꡡꡋ ꡜꡞꡊꡉꡚꡠꡈ ꡝꡏ ꡁꡓꡟ꡶ ꡋꡏꡕꡁꡘ?
"Koden" i andra kolumnen är alltså det jag skriver för att få Excel att generera orden. De två högra kolumnerna genereras av Excel och ord adderas automatiskt i lexikonet när de skapas.

Fan, nu när jag tittar på det känns det som att en del ljud har försvunnit i fonemgenereringen. Var är alla 'l' och alla 'e', till exempel? Kanske får ta en titt på reglerna där imorgon och försöka ge en lite mer balanserad utgång. Jag vill ju utnyttja det fonetiska utrymme jag har.

Jag tar gärna emot kommentarer! Vad gillar ni estetiken? Känns det som att det går att uttala? Planen just nu är att expandera parlören och även börja generera lite namn och platsnamn. Ge mig gärna förslag på fraser som jag kan försöka översätta, så får vi se hur långt min grammatik håller. Just nu är den ju ganska simpel, så inte alltför komplicerade saker, tack!

---
* Jag har varit på wrnu sedan 2000 och det pågår en massa världsbyggande här, men jag tror att detta är den första conlang-tråden jag sett.
 

Arrikir

Swordsman
Joined
14 Jan 2019
Messages
451
Location
Uppsala
Wow! riktigt coolt! Jag känner att jag är för dålig på språk för att kunna bidra med bra insikter, med det är ett skitcoolt projekt, gillar verkligen skrivsystemet!
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,716
Location
Göteborg
Wow! riktigt coolt! Jag känner att jag är för dålig på språk för att kunna bidra med bra insikter, med det är ett skitcoolt projekt, gillar verkligen skrivsystemet!
Alltför mycket tid har gått åt till att förstå hur 'phags-pa fungerar och sedan koda in det i Excel. En intressant sak jag har upptäckt är att det ibland dyker upp små oregelbundenheter som jag inte vet hur de kom till. Dokumentet fungerar så att en massa massa regex-ersättningar utförs på ordet och ibland kan de ha oväntade konsekvenser i och med hur de interagerar med varandra. När det gäller ortografin försöker jag oftast hitta det och korrigera, men samtidigt känns det som att det bara skapar små oregelbundenheter som gör att språket känns mer naturligt. Typ: alla verb ska sluta på "ts" eller "dz", men så genererar jag verbet "förlåta" och det blir "süz". Det var inte planerat, det ska inte kunna hända, men jag tänkte "Asbra" Oregelbundet verb!". :gremgrin:
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,716
Location
Göteborg
För att ta en av de fraser jag lärde mig på tibetanska: "Jag beklagar, men er dzo* är platt."

*Alltså en jak-ko-korsning.
Bra fras! Jag översätter den imorgon. Platt som i att du har kört över den? Känns som att det krävs en rejäl kärra för att platta till en så'n här:
1628105162802.png
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,716
Location
Göteborg
Ny fraslista. Jag har ändrat på fonologin lite för att få in lite större variation på ljuden.

Ursäkta, var är bussen till flygplatsen?ursäkta<förlåta<x-V@u>-jag@u>, befinna<x-V@u> TST@u flygplats<flyg-torg> PLS@u var, RES{namaskar}.süzanga, pretsadz na gouhung ütsê, namazakar.ꡛꡟ︀ꡕꡃ ᠂ ꡍꡱꡠꡑꡒ ꡋ ꡂꡡꡟꡜꡟꡃ ꡟ︀ꡑꡦ ᠂ ꡋꡏꡕꡁꡘ ᠃
Hur mycket kostar det?kosta<x-V> hur_mycket, RES.zits is, namazakar.ꡕꡞꡑ ꡞꡛ ᠂ ꡋꡏꡕꡁꡘ ᠃
Jag kommer från Sverige.härstamma<x-V> (TST jag) FRÅN@u Sverige{ʃweedn}.aedadz (nang) töng shwejdan.ꡝꡠꡊꡒ ―ꡋꡃ― ꡉꡦꡡꡃ ꡚꡧꡠꡨꡊꡋ ᠃
Jag heter Simonkalla<x-V> (TST jag) MED@u "Simon{simon}".ködz (nang) ho "simon".ꡁꡦꡡꡒ ―ꡋꡃ― ꡜꡡ «ꡛꡞꡏꡡꡋ» ᠃
Godmorgongodmorgon<morgon-frid>felehetaoꡤꡠꡙꡠꡜꡠꡉꡧ
Goddaggoddag<dag-frid>lihahetaoꡙꡞꡜꡜꡠꡉꡧ
Godkvällgodkväll<kväll-frid>gadzajhetaoꡂꡒꡨꡜꡠꡉꡧ
Hejhejâkwünꡝꡣꡟ︀ꡋ
Jag skulle vilja ha en ...vilja_ha<x-V> OBJ ..., RES.trets üt ..., namazakar.ꡉꡱꡠꡑ ꡟ︀ꡈ ᠁ ᠂ ꡋꡏꡕꡁꡘ ᠃
Var är toaletten?befinna TST toalett PLS var, RES.pretsadz na praleng ütsê, namazakar.ꡍꡱꡠꡑꡒ ꡋ ꡍꡱꡙꡠꡃ ꡟ︀ꡑꡦ ᠂ ꡋꡏꡕꡁꡘ ᠃
Vad är klockan?visa<x-V> TST klocka{ur} OBJ vad, RES.savets na ur ülejkas, namazakar.ꡛꡓꡠꡑ ꡋ ꡟꡘ ꡟ︀ꡙꡠꡨꡁꡛ ᠂ ꡋꡏꡕꡁꡘ ᠃
Var är närmaste busshållplats?befinna MED tillåtelse TST busshållplats<buss<allmän@u-bil{awto}>-plats> nära-mest PLS var, RES.pretsadz ho tsoj na trahaotolojsh aotsot ütsê, namazakar.ꡍꡱꡠꡑꡒ ꡜꡡ ꡑꡡꡨ ꡋ ꡉꡱꡜꡧꡉꡡꡙꡡꡨꡚ ꡝꡧꡑꡡꡈ ꡟ︀ꡑꡦ ᠂ ꡋꡏꡕꡁꡘ ᠃
Jag beklagar, men er dzo är plattMED sorg, vara_platt<x-V> TST dzo{dzo} GEN du_RES.ho tashas, komadz na dzo la kwou.ꡜꡡ ꡉꡚꡛ᠂ ꡁꡡꡏꡒ ꡋ ꡒꡡ ꡙ ꡣꡡꡟ ᠃
Aliatra är ett litet landär TST Aliatra<berg-land@u> OBJ vara_liten<x-V>-AD@u landtsa na lengwüdz üt savumada kwüdzꡑ ꡋ ꡙꡠꡃꡓꡟ︀ꡒ ꡟ︀ꡈ ꡛꡓꡟꡏꡊꡝ ꡣꡟ︀ꡒ
Kaffekaffe{kafee}kafejꡁꡤꡠꡨ
Tete{tʃaa}châꡄꡝ

För artighet så tycker jag mig ha hittat en bra lösning. Dels har vi den allmänna artighetsfrasen "namazakar" från Sanskrit (namaskar, en variant av namaste), dels har vi möjligheten att använda "verktygs-partikeln" ꡜꡡ* (ho) för att lägga till saker som "med (er) tillåtelse" eller "med sorg". Vanligtvis kommer ju alltid verbet först, så detta läggs in efter verbet, men i fallet med den platta dzon så kändes det rimligt att man börjar med den biten, precis som i svenska, för att så att säga förbereda åhöraren. Det känns lite väl abrupt att säga "Den är platt, jag beklagar, er dzo". Lite kulturell anpassning där. @Svarte Faraonens fras blir alltså ꡜꡡ ꡉꡚꡛ ᠂ ꡁꡡꡏꡒ ꡋ ꡒꡡ ꡙ ꡣꡡꡟ (ho tashas , komadz na dzo la kwou), bokstavligt talat "med sorg, vara platt dzo av er".

Sedan ville jag se hur det blir om man använder adjektiv som modifierare istället för som verb, vilket jag gjort hittills. Adjektiv är fundamentalt verb, så adjektivet "platt" är verbet "att vara platt", men när de används som direkt modifierare på ett substantiv omvandlas ändelsen från dz/ts till da/ta. Adjektivet sätts efter partikeln men före substantivet. Jag är inte säker på den biten. Å ena sidan känns det som att substantivet ska komma först, eftersom det är det som modifieras av partikeln. Å andra sidan är ju adjektivet ett modifierat verb, och eftersom verbet kommer först borde därmed adjektivet också göra det. Tror det känns rimligt. Dessutom har jag ju samma logik i sammansättningar, där huvudordet kommer sist, som i svenskan. Meningen jag ville översätta är "Aliatra är ett litet land", vilket fick mig att behöva ett copula (att vara). Subjektet noteras här med tillståndspartikeln ꡋ (na) som vanligt, och det man är märks med objektspartikeln ꡟ︀ꡈ (üt**). Jag tänker också att "Aliatra" är en exonym, och att aliatrernas eget namn på landet härstammar från orden "berg" och "land". Jag slängde ut lite fonem i mitten för att jag tänker att det är ett gammalt ord som förenklats med tiden. Var namnet "Aliatra" kommer ifrån är omtvistat, men den mest populära teorin är att det är från Sanskrit anyādṛśa, som betyder "främmande". I verkligheten kommer det från en sammanslagning av två portugisiska ord alí (därborta) och outra (något annat), men det är alltså min personliga etymologi och inget som är tänkt ska vara sant i spelvärlden.

* Visst är den snygg? Tycker den ser riktigt tjusig ut.
** Om ni undrar varför det är en massa ü, ä och ö i transkriberingarna så är det för att romaniseringssystemet utvecklades av den tyske lingvisten Georg Bühler.
 

Svarte Faraonen

Oenofil oikofob
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,675
Location
Värnhem, Malmö
För artighet så tycker jag mig ha hittat en bra lösning. Dels har vi den allmänna artighetsfrasen "namazakar" från Sanskrit (namaskar, en variant av namaste), dels har vi möjligheten att använda "verktygs-partikeln" ꡜꡡ* (ho) för att lägga till saker som "med (er) tillåtelse" eller "med sorg". Vanligtvis kommer ju alltid verbet först, så detta läggs in efter verbet, men i fallet med den platta dzon så kändes det rimligt att man börjar med den biten, precis som i svenska, för att så att säga förbereda åhöraren. Det känns lite väl abrupt att säga "Den är platt, jag beklagar, er dzo". Lite kulturell anpassning där. @Svarte Faraonens fras blir alltså ꡜꡡ ꡉꡚꡛ ᠂ ꡁꡡꡏꡒ ꡋ ꡒꡡ ꡙ ꡣꡡꡟ (ho tashas , komadz na dzo la kwou), bokstavligt talat "med sorg, vara platt dzo av er".

Sedan ville jag se hur det blir om man använder adjektiv som modifierare istället för som verb, vilket jag gjort hittills. Adjektiv är fundamentalt verb, så adjektivet "platt" är verbet "att vara platt", men när de används som direkt modifierare på ett substantiv omvandlas ändelsen från dz/ts till da/ta. Adjektivet sätts efter partikeln men före substantivet. Jag är inte säker på den biten. Å ena sidan känns det som att substantivet ska komma först, eftersom det är det som modifieras av partikeln. Å andra sidan är ju adjektivet ett modifierat verb, och eftersom verbet kommer först borde därmed adjektivet också göra det. Tror det känns rimligt. Dessutom har jag ju samma logik i sammansättningar, där huvudordet kommer sist, som i svenskan. Meningen jag ville översätta är "Aliatra är ett litet land", vilket fick mig att behöva ett copula (att vara). Subjektet noteras här med tillståndspartikeln ꡋ (na) som vanligt, och det man är märks med objektspartikeln ꡟ︀ꡈ (üt**). Jag tänker också att "Aliatra" är en exonym, och att aliatrernas eget namn på landet härstammar från orden "berg" och "land". Jag slängde ut lite fonem i mitten för att jag tänker att det är ett gammalt ord som förenklats med tiden. Var namnet "Aliatra" kommer ifrån är omtvistat, men den mest populära teorin är att det är från Sanskrit anyādṛśa, som betyder "främmande". I verkligheten kommer det från en sammanslagning av två portugisiska ord alí (därborta) och outra (något annat), men det är alltså min personliga etymologi och inget som är tänkt ska vara sant i spelvärlden.
Låter rimligt! Jag funderade på det där med statusnivåer också. Jag tänker mig att personen man ger nyheterna till har lägre status än en själv -- man kör runt i sin stora bild och råkar platta till någon stackars bonde ännu mer stackarsa dzo.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,716
Location
Göteborg
Låter rimligt! Jag funderade på det där med statusnivåer också. Jag tänker mig att personen man ger nyheterna till har lägre status än en själv -- man kör runt i sin stora bild och råkar platta till någon stackars bonde ännu mer stackarsa dzo.
Aha, okej. Jag använde ju det respektfulla pronomenet "kwou" här. Bör nog vara ett annat pronomen om man talar till någon med lägre status. Får generera ett nytt. Och med en sådan social dynamik kan nog verbet komma först. Personen bryr sig inte riktigt om att mjuka frasen, utan lägger in "ho tashas" mest som en rutin-artighet.

När det gäller pronomen tänker jag också, mest för att jag kan, leka lite med klusivitet och även närvaro. För "vi" har vi fyra varianter:

Inklusivt närvarande vi: "Vi, inklusive dig, endast personer som är närvarande"
Exklusivt närvarande vi: "Vi, exklusive dig, endast personer som är närvarande"
Inklusivt frånvarande vi: "Vi, inklusive dig, inklusive personer som är frånvarande"
Exklusivt frånvarande vi: "Vi, exklusive dig, inklusive personer som är frånvarande"

Den sista lämpar sig väldigt väl för att hota personer. För "ni" har vi när- och frånvaro, men inte klusivitet (men däremot honorifics (vad heter det på svenska?)). Det här kommer nog aldrig att synas i de simpla fraser som är med i parlören, men det är en kul detalj.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,716
Location
Göteborg
Nu har jag uppdaterat lite igen. Faraonens fras är nu "komadz ho tashas na dzo la kwê". Jag kämpar lite med genetivet. Jag tänkte först att det ska komma efter huvudordet, som i franskan. Känns rimligt att substantivet som direkt modifieras av partikeln är huvudordet. Men det känns lite underligt att ha adjektiv före och genetiv efter. Känns inte som att det fungerar så i de flesta språk. Genitiv fungerar ju i praktiken i stort sätt som adjektiv. Nu har de ju olika ursprung här, eftersom adjektiven kommer från verb och genetiven från substantiv, men det känns ändå underligt. Dessutom har jag skapat sammansatta ord med huvudordet sist, och det känns underligt om jag har huvudordet först i genetivfraser. De språk jag kan med genetiv efter huvudordet har inte sammansatta ord på det sättet. De behåller hela frasen eller använder verb+substantiv för att bilda sammansatta ord. "porte-monnaie", etc. Får fundera på det där. Kanske får flytta genetivet till innan huvudordet i alla fall.

Jag har gjort ett par nya fraser, också:
Min svävare är full av ålarvara_fylld<x-V> TST svävare<sväva<x-V>-ARE> MED ål<vara_lång<x-V>-AD-fisk>lünadz na lougut ho âdekwajꡙꡟ︀ꡋꡒ ꡋ ꡙꡡꡟꡂꡟꡈ ꡜꡡ ꡝꡊꡠꡣꡨ
Må gudarna inte iakttaönska<y-V> se<x-V>-NEG@s AGN@u gud{deva}ats hajchats i devaꡝꡑ ꡜꡨꡄꡑ ꡞ ꡊꡠꡓꡝ

Den sistnämnda tänker jag mig kan vara en lyckönskning, medan utan hjälpverbet "önska" (som funkar som konjunktiv här) så kan det vara en fras i betydelsen "Det är inte så noga" eller "oroa dig inte". Gudarna tittar inte. Här ser vi också för första gången partikeln för agent: ꡞ ("i"). Verbet "hajts" har två betydelser, beroende på vilken partikel man använder. Med tillståndspartikeln blir det den passiva betydelsen "se", medan med agentpartikel blir det den aktiva betydelsen "titta, iaktta". På det sättet kan man få ut en dubbel betydelse med samma verb. Åh, och här förekommer det i negativ form hajts: "att se/titta", hajchats: "att inte se/titta". Eftersom den negativa formen behåller endelsen "ts" kan man tänka sig att hänga på fler modifikationer på detta.

Jag inser lite att i min iver att göra en grammatik som inte är genomskinligt germansk så håller jag på att skapa en som är ganska rakt av japansk (fast med verbet först istället för sist). Det var därför jag valde att använda hjälpverb för konjunktiv istället för att bygga komplicerade fusionerande verbformer, vilket japanskan gör. Nåväl.

Åh, och i svävar-frasen ser vi en annan grammatisk konstruktion: substantivformning av verb. Loudz är "att sväva", lougut är "svävare".

Som avslutning visar jag här lite skrift i vertikal form. Det är "Jag beklagar, men er dzo är platt" i lite olika skriftformer. Till höger är det sigillskrift, de två i mitten är mongolsk skrift och den till höger är den kompakta tibetanska varianten. Just den tänker jag att jag ska använda till mycket dekoration i spelet. Den är snygg men svårläslig. Jag vet inte varför de två i mitten inte binder ihop sig ordentligt. ꡜꡡ (ho) borde sitta ihop snyggt, men det händer inte i Word. Känns som att en del av teckensnittets ligaturer inte funkar. Nåväl.

1628189939701.png
 
Last edited:

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,716
Location
Göteborg
Jag har bestämt mig för att genetiv efter ordet är fräckt. Faktum är att jag nog tänker ha två olika genetiv: Ett som kommer efter ordet och ett som kommer före, och fungerar som ett adjektiv. Det har vi ju i engelska också: "my sweet child" vs. "sweet child of mine". Så genetiv efter huvudordet markeras med partikeln "la". Återstår att fixa den som är före ordet. Adjektiv formade från verb slutar alltid på "e", men jag tänker att adjektiv formade från substantiv har en annan ändelse. Och här är jag ännu mer i japansk grammatik. Suck.

En sak som skiljer är dock att aliatriska använder partiklar för saker som japanskan modifierar verbet för. Så tempus avgörs med en partikel. Jag bestämde mig för att återanvända platspartikeln üts för detta, så den används både för tid och plats. Känns rimligt, ändå. Jag har även fortsatt en del med fusion av partikeln med vanliga ord. Partikeln fusionerar med pronomen (üt+nga=ütang, "mig (direkt objekt)"), med frågeord (üts+ê=ütsê, "var") och även med vanliga tidsbestämmelser (üts+kreng=ükreng, "igår").

Jag har genererat ett par nya fraser och ord:

Min vänvän GEN jagang langꡝꡃ ꡙꡃ
Tempelområdettempelområde<område-_-GEN-_-tempel{devakula}>irong la devakulaꡞꡘꡡꡃ ꡙ ꡊꡠꡓꡁꡟꡙꡝ
NöjesdistriktetNöjesdistriktettavas'ashꡉꡓꡛꡖꡝꡚ
Nya centrumNya_centrum<vara_ny<x-V>-AD-centrum>oufadefuꡡꡟꡤꡊꡠꡤꡟ
Jag har aldrig gillat jakkötttycka_om<x-V>-NEG TST jag PLS någonsin OBJ jakköttrodzhadz nang ücheng üt kusꡘꡡꡅꡒ ꡋꡃ ꡟ︀ꡄꡠꡃ ꡟ︀ꡈ ꡁꡟꡛ
Igår gick jag till affären, men den var stängdgå<y-V> PLS igår MÅL affär, vara_stängd-MEN@skrits ükreng shwura kap'ra, öng'etsajanꡁꡱꡞꡑ ꡟ︀ꡁꡱꡠꡃ ꡚꡧꡟꡘꡝ ꡁꡌꡘ ᠂ ꡦꡡꡃꡖꡠꡑꡨꡋ

En del är helt enkelt platsnamn. Nöjesdistriktet i Aliatra heter Tavasash. Det är inte ett ord som betyder "nöjesdistrikt", utan bara namnet på området. Däremot heter tempelområdet "Irong la devakula" som bokstavligt betyder just "tempelområde", med ordet "tempel" lånat från ett sanskrit-ord (devakula).

En annan grej jag är nöjd med är hur väl partikelsystemet kan hantera alla möjliga sorters grammatiska konstruktioner. Det är verkligen ett enkelt sätt att bygga grammatik. För "jag har aldrig" använder jag helt enkelt den negativa formen av verbet plus tidspartikel plus "någonsin". Sedan sker lite fusion, och ett enkelt ord (ücheng) kan uttrycka det här konceptet. Det är också skönt att ingen av den här informationen är obligatorisk, förutom verbet, så många meningar kan göras ganska simpla, då man kan skippa saker som subjekt och tempus om de är tydliga från kontexten. Så i den sista frasen har hela klausulen "men den (affären) var stängd" uttryckas med ett enda ord: öng'etsajan. Öng'ets är verbet "att vara stängd", och -ajan är ett suffix som uttrycker kontrast (men). Jag behöver inte säga vad som är stängt eller när det är det, eftersom den kontexten redan finns i början av meningen. Praktiskt!

Om någon undrar vad fnuttarna betyder så är de oftast irrelevanta i romaniseringen, men har betydelse i 'phags-pa. Alla konsonanter har i 'phags-pa en underförstådd vokal "a", förutomi final position, vilket innebär att det blir svårt att skriva ett ord med två konsonanter bredvid varandra. Vissa konsonanter, som r och w, har en speciell form för detta, men de flesta har det inte. Därför blir det svårt att skriva till exempel "empögut", flygplan, eftersom det kommer att läsas som "emapögut". Ett extra tecken (ꡖ) förs in för att "döda" detta a, vilket i romaniseringen motsvaras av fnutten.

I ordet "öng'ets" behövs det ju egentligen inte, eftersom en vokal följer "ng", och en efterföljande vokal ersätter alltid det implicita a:et. Här är det en rent historisk sak: Ordet är sammansatt av två stavelser öng+ets, och inte ö+ngets, därav fnutten (och motsvarande tecken i ortografin). Samma sak i "tavas'ash", som är tavas+ash, inte tava+sash. Det märks dock inte i uttalet.

I fallet kap'ra är det ytterligare lite annorlunda. Även här markeras gränsen mellan stavelserna, men i 'phags-pa behövs här ingen motsvarighet för fnutten, utan den dyker bara upp i romaniseringen. Detta eftersom ett finalt p i aliatriska alltid är en stoppkonsonant, ett p som inte släpper ut luft, medan ett "pa" är en plosiv, mer lik vårt svenska p. Eftersom dessa använder olika tecken behövs här inget skiljetecken som dödar vokalen, för någon sådan kan aldrig finnas efter en stoppkonsonant (i aliatriska).

Den där typen av detaljer tycker jag är mysiga att fippla med, även om det kanske inte är något som kommer att märkas så mycket i spelet. En annan kul detalj är att aliatriskans ortografi inte är helt fonetisk. Eller ja, varje ljud motsvaras av ett visst tecken, men vissa tecken har flera olika uttal. w och v använder samma tecken, då de historiskt har uttalats likadant, men numera är skilda. ê (långt e) och e (kort e) skrivs likadant i början av ordet, men inte mitt i eller i slutet. â och a skrivs likadant i början eller i slutet, men inte mitt i, då â får ett extra vokaltecken som a inte behöver. Sedan använder aliatriskan uppochnedvända tecken för att skriva ut vissa vokaler som 'phags-pa inte har tecken för traditionellt: ü och ä. Dessa finns i unicode eftersom de används efter retroflexa konsonanter i sanskrit, som är uppochnedvända varianter av t, d och n. Problemet är att aliatriskan också använder dessa uppochnedvända konsonanter (fast för att beteckna dubbelkonsonant, inte retroflex), vilket gör att ett u eller e efter en sådan dubbelkonsonant ser ut som ett ü respektive ä. Den som lär sig läsa aliatriska måste helt enkelt memorera dessa saker!

Okej, nog med nörderi. Det är vl ungefär noll personer som finner detta intressant, men jag finner det kul att mixtra med det här och att skriva små poster om det, så jag tänker fortsätta med det.
 

Zeedox

Hero
Joined
14 May 2021
Messages
1,033
Location
Stockholm
Om man får önska sig en annan fras att översätta är det ju alltid bra att kunna säga "Ingen förväntar sig den spanska Inkvisitionen!". Och någon form av ordvits! :)
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,197
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
* Jag har varit på wrnu sedan 2000 och det pågår en massa världsbyggande här, men jag tror att detta är den första conlang-tråden jag sett.
Det sker ganska mycket conlangande internt på Helmgast, och det har det gjort sedan decennier tillbaka. Krister Sundelin har till och med blivit intervjuad i radio en gång om sitt conlangande med alvspråket i Eon. Grejen är väl mest att man sällan känt att det funnits något att diskutera på ett öppet forum. Vi har mer eller mindre rudimentära grammatiker och hyfsat extensiva ordlistor, samt ett antal skriftspråk, till cirka sju språk i Eon. De mest utbyggda rent grammatiskt är nog mûhadinskan, som designades av mig och Tomas Brännmark, samt felya, Krister Sundelins alvspråk. Jag behärskar dock inte grammatik, så de språk jag själv conlangat till Eon (linga cena och gerasiska) är helt inriktade på att få till Tolkien-style toponymer och nomenklatur, inte vardagliga meningar, så fokuset ligger starkt på genitivformer, particip etc. En sak som stör mig med mûhadinskan, så här långt i efterhand, är att vi inte gjorde den delen av grammatiken smidigare, eftersom mitt huvudsyfte med allt fantasy-conlangande är att få till skitkool nomenklatur.

I äldre moduler till Eon (Alver, Dvärgar, Tiraker) förekommer det att det finns ett helt kapitel dedikerat till språket.
 
Last edited:

Svarte Faraonen

Oenofil oikofob
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,675
Location
Värnhem, Malmö
Det sker ganska mycket conlangande internt på Helmgast, och det har det gjort sedan decennier tillbaka. Krister Sundelin har till och med blivit intervjuad i radio en gång om sitt conlangande med alvspråket i Eon. Grejen är väl mest att man sällan känt att det funnits något att diskutera på ett öppet forum. Vi har mer eller mindre rudimentära grammatiker och hyfsat extensiva ordlistor, samt ett antal skriftspråk, till cirka sju språk i Eon. De mest utbyggda rent grammatiskt är nog mûhadinskan, som designades av mig och Tomas Brännmark, samt felya, Krister Sundelins alvspråk. Jag behärskar dock inte grammatik, så de språk jag själv conlangat till Eon (linga cena och gerasiska) är helt inriktade på att få till Tolkien-style toponymer och nomenklatur, inte vardagliga meningar, så fokuset ligger starkt på genitivformer, particip etc. En sak som stör mig med mûhadinskan, så här långt i efterhand, är att vi inte gjorde den delen av grammatiken smidigare, eftersom mitt huvudsyfte med allt fantasy-conlangande är att få till skitkool nomenklatur.

I äldre moduler till Eon (Alver, Dvärgar, Tiraker) förekommer det att det finns ett helt kapitel dedikerat till språket.
Sedan tror jag väl visserligen att vårt conlangande till Eon i rätt hög grad är på glad amatörnivå. Vi försöker vårt bästa och gör vad vi kan för att lära oss under tiden, men mycket handlar också om att försöka få någon styrsel på det material som finns sedan tidigare, och som för det mesta inte var designat med jättemycket språkligt sammanhang i bakhuvudet.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,880
Location
Barcelona
Jag kämpar lite med genetivet. Jag tänkte först att det ska komma efter huvudordet, som i franskan. Känns rimligt att substantivet som direkt modifieras av partikeln är huvudordet. Men det känns lite underligt att ha adjektiv före och genetiv efter.
I franska bildas väl genitiv med preposition? (förutom i fallet possessiva pronomen, men där kommer det ju också före huvudordet även i franska: "mon ami", etc.) Mönstret i många indoeuropeiska språk är ju iaf att en prepositionsfras kommer efter huvudordet vare sig adjektiv kommer före eller efter.

I engelska, som kan bilda genitiv både med ändelse och preposition, kommer genitivet före eller efter huvudordet beroende på vilken form som används:

- He is Peter's friend
- He is a friend of mankind.

Edit: Jämför japanska, som har postpositioner, placerar genitivet före huvudordet: "Keiko no inu" = Keikos hund. Jag vet inte om detta avspeglar ett tvärlingvistiskt mönster, men det verkar ju spontant logiskt att placera possessivpartikeln mellan huvudordet och det modifierande ordet, eftersom det så att säga betecknar relationen mellan dem.
 
Last edited:

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,716
Location
Göteborg
I franska bildas väl genitiv med preposition? (förutom i fallet possessiva pronomen, men där kommer det ju också före huvudordet även i franska: "mon ami", etc.) Mönstret i många indoeuropeiska språk är ju iaf att en prepositionsfras kommer efter huvudordet vare sig adjektiv kommer före eller efter.

I engelska, som kan bilda genitiv både med ändelse och preposition, kommer genitivet före eller efter huvudordet beroende på vilken form som används:

- He is Peter's friend
- He is a friend of mankind.

Edit: Jämför japanska, som har postpositioner, placerar genitivet före huvudordet: "Keiko no inu" = Keikos hund. Jag vet inte om detta avspeglar ett tvärlingvistiskt mönster, men det verkar ju spontant logiskt att placera possessivpartikeln mellan huvudordet och det modifierande ordet, eftersom det så att säga betecknar relationen mellan dem.
Ja, det är lite så jag också har tänkt. Det känns också logiskt att bilda genetivet med samma partikel som "från"-partikeln, som i franska. Det känns bra och rimligt att återanvända partiklarna till olika ändamål, både från ett "naturligt" perspektiv (det verkar hända i naturliga språk rätt ofta) och från ett praktiskt perspektiv (för att undvika inflation i partiklar). Och det blir ju rimligt att sätta det efter huvudordet, som du säger. Tror jag kör på det.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,716
Location
Göteborg
Jag har fortsatt att fippla en del med språket, men jag har varit dålig på att uppdatera tråden. Genitivet* är löst; jag kör bara med genitiv i fransk stil. Till och med så franskt att det slås ihop med substantivet om detta börjar på vokal. Så, till slut får @Zeedox sin fras: ꡤꡟꡁꡦꡄꡑ ꡋ ꡘꡠꡙꡞ︀ꡛ ꡁꡟ ꡞꡋꡖꡣꡞꡕꡞꡛꡨꡡꡋ ꡙꡠꡕꡍꡇꡝ (fukêchats na relijs ku in'kwizisjon lezapanja). "Lezapanja" är alltså "av Spanien".

När det gäller ordskämtet så tänkte jag först göra det lätt för mig: Jag kan ju bara designa skämtet först, och sedan bestämma att två ord är homonymer. Men meddan jag lekte med detta råkade en homonym dyka upp automatiskt. Dokumentet jag använder har ett "homonymindex" som avgör sannolikheten för att en homonym ska accepteras om en sådan genereras. Och i det här fallet accepterades den. Så jag fick designa skämtet själv. I det här fallet blev det verben "besöka" och "flyga" som blev homonymer. Skämtet lyder då:

– Dzots i tüttek kut sra em'pögut?
– Uz la luk, gudzajt ku ulang

– Vad sade katten till sin gäst?
– Kom ner, maten är klar

Att det är en katt är bara ett villospår! Skämtet ligger att ordet "gäst" (besökare) låter som "flygare". En extra pikant detalj är att "kom ner" bokstavligt talat är "kom från ovan", snarare än "till ned", även om båda varianterna är fullt grammatiska.

Ganska mycket grammatik har hunnit skapats. En hel del suffix för saker som "objektet för verbet" (dzots "tala" -> dzom "språk") eller "(offentlig) plats där verbet utförs" (wuradz "äta" -> wuranaj "restaurang" ("äteri")). Det mesta har funkat ganska väl i mitt grammatiska schema, men jag stötte på en svår mening när jag ville skapa en lite längre text, så jag översatte den fantastiska låten "Un velero llamado Libertad" av José Luis Perales. En bit i texten lyder: "Y al mirarla descubrió unos ojos azules como el mar" (Ung. "Och när hen** tittade upptäckte hen ögon blå som havet"). Den där biten "ögon blå som havet" var svår. Den är lite udda redan i svenskan. Normalt har vi adjektivet först, men "blå som havet ögon" funkar inte, utan vi får sätta det efteråt eller konstruera om meningen ("havsblå ögon"). Bisatser i aliatriskan blir lite konstiga eftersom det inte finns några egentliga subjekt. Så jag bestämde mig för ett litet trick. Genom att sätta ihop genetivpartikeln med en annan partikel kan jag ha en bisats där verbet i bisatsen markerar substantivet som kommer innan med denna partikel. Så i det här fallet har vi ögon "GEN-TST vara_blå GEN hav". Verbet "vara blå", som kommer efter "ögon", kan ändå ha ögonen som "tillståndsobjekt" genom den här kombinationen med genetiv. Ingen aning om det här har någon parallell i existerande språk, men det funkar rätt bra inom ramen för den här grammatiken. Aliatriskan är ju ett språkisolat, ändå, så det kan ha lite konstig grammatik.

Här är i alla fall texten till "Un velero llamado Libertad" översatt till aliatriska (men med redundanta bitar bortplockade). Jag slängde in den i Google Translate och bad dem identifiera vad det är för språk och de gissade Hindi, vilket är rimligt ändå med tanke på att aliatriskan har en del låneord därifrån. 'Phags-pa-versionen fick jag ingen gissning på, dock. :gremgrin: Google lyckades inte översätta något, såklart. När jag experimenterade med TTS fann jag att ungerska gav ett hyfsat bra resultat i uttal.

ꡝꡑ ꡀ ꡁꡱꡠꡃ ᠃ ꡙꡠꡚꡠꡑ ꡁꡟ ꡁꡛ ꡙ ꡉꡱ ᠂ ꡙꡨꡤꡠꡑꡡꡃ ꡤꡟ︀ꡑ ꡜꡡ ꡁꡟꡘꡨꡞ ᠃ ꡜꡨꡚꡠꡨꡘ ᠂ ꡅꡞ︀ꡋꡘ ᠂ꡕꡨꡤꡟ︀ꡁꡘ ꡚꡞ︀ «ꡤꡟ︀ꡑ ꡛꡱꡋ ᠂ ꡤꡟ︀ꡑ ꡛꡱꡋ» ᠃ ꡜꡠꡙꡡꡟꡒ ꡁꡟ ꡣꡠ︀ꡁꡛ ᠂ ꡁꡡꡑꡡꡃ ꡙꡒ ꡙꡚꡋꡘ ꡁꡟ ꡤꡞ ᠂ ꡤꡟ︀ꡑꡘ ꡀ ꡉꡱꡠꡃ ꡜꡡ ꡇꡌ ꡙ ꡁꡟꡘꡨꡞ ᠂ ꡤꡟ︀ꡑꡘ ꡜꡡ ꡁꡟꡘꡨꡞ ꡤꡟ︀ꡑ ꡛꡱ ꡝꡣꡞꡈ᠂ ꡝꡒꡡꡃ ꡁꡟ ꡇꡌ ꡜꡡ ꡜꡡꡟꡊꡁꡟꡏ ᠃ ꡜꡨꡑꡞꡒ ꡁꡟ ꡊꡠꡓꡉꡟꡉꡨꡞ ꡀ ꡁꡡꡨ ᠂ ꡠꡏꡖꡙꡠ︀ꡑꡡꡃ ꡁꡟ ꡣꡟꡃꡀ ꡤꡞ ᠃ ꡤꡟ︀ꡀ ꡞ ꡚꡟ︀ꡑ ꡁꡟ ꡁꡱꡦꡡꡊꡠ ꡁꡱꡉꡱꡠꡌ ꡙ ꡉꡞꡑ ᠂ ꡁꡱꡡꡨꡛꡓꡠꡑꡨꡋ ꡞ ꡁꡈꡣꡠꡨ ꡚꡞ︀ «ꡉꡟ ꡝꡑ ꡞ ꡣꡦ ꡜꡡ ꡙꡦꡊꡠꡕꡟꡣꡠꡨ» ᠃ ꡚꡟꡬꡟ︀ꡉꡟ ꡙꡑ ᠂ ꡁꡱꡡꡨꡛꡓꡠꡑꡡꡃ ꡞ ꡜꡠꡑꡟꡏ ꡚꡞ︀ «ꡤꡟ︀ꡑ ꡛꡱꡋ» ᠃ ꡠꡏꡖꡙꡠ︀ꡑ ꡞ ꡉꡱ ꡁꡟ ꡊꡠꡓꡉꡟꡉꡨꡞ ꡀ ꡚꡟ︀ꡋ ᠂ ꡁꡟꡬꡀꡉꡒꡡꡃ ꡚꡞ︀ «ꡁꡱꡒꡟꡝꡃꡖꡛꡠꡁꡟꡕ» ᠃ ꡝꡃꡖꡛꡠꡁꡟꡕ ꡞ ꡉꡱ ᠂ ꡟꡃꡖꡝꡑꡡꡃ ꡞ ꡒꡡꡑꡦꡡꡃ ꡚꡞ︀ «ꡁꡡꡁꡟꡫꡟ» ᠃ ꡜꡨꡛꡱꡝꡜꡨꡑꡞꡒ ꡁꡟ ꡁꡱꡟꡟ︀ꡛ ꡙꡋꡝ ꡝꡒ ꡙ ꡤꡞ ᠃

Ats ka kreng. Leshets ku kas la tra, lajfetsong füts ho kurji. Hajshejar, dzhijnar, zajfükar shij "füts sran, füts sran". Heloudz ku kwäkas, kotsong ladz la shanar ku fi, fütsar ka treng ho njap la kurji, fütsar ho kurji füts sra akwit, adzong ku njap ho houdakum. Hajtsidz ku devatutji ka koj, em'lätsong ku kwung ka fi. Fük i shüts ku kröde kratrep la tits, krojsavetsajan i kat'kwej shij "atu ats i kwê ho lêdezukwej". Shunnütu lats, krojsavetsong i hetsum shij "füts sran". Em'läts i tra ku devatutji ka shün, kunnak'tadzong shij "kradzu ang'sekuz". Ang'sekuz i tra, ung'atsong i dzotsöng shij "kokuddu". Hajsra hajtsidz ku kruüs lana âdz la fi.

Här är en länk till Google Translate. Sätt språket till ungerska och klicka på högtalaren för att höra det. Förutom att den tolkar verbet "Ats" (att ge sig av) som en förkortning så gör den ett rätt hyfsat jobb!

-----

* Herregud, har jag verkligen stavat det "genetiv" genom hela tråden? Så pinsamt. Skyller på mitt användarnamn.
** Den här låten är fantastisk och dessutom ett toppenexempel på hur översättning är fundamentalt omöjligt. Hela låten innehåller inte ett enda pronomen, så den går att tolka som att den handlar om en man eller en kvinna. Detta görs på ett helt naturligt sätt utan att påkalla uppmärksamheten till det. På svenska går inte detta, för vi måste använda pronomenet "hen", som visar att vi tydligt inte vill ange personens kön, vilket gör texten mindre personlig. Som tur är lider inte aliatriskan av det problemet, då den dels kan skippa pronomen, som i spanskan, och dels inte skiljer på han, hon, hen, den, det, som i kantonesiskan.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,716
Location
Göteborg
Återvände till detta nu när jag håller på att finalisera Se&göra. Det var lite svårt att sätta sig in i språket igen, men det gick, och jag skrev en ny text, som är lite längre än den föregående och som ska användas istället. Det är en diegetisk text, skriven av den aliatriska personligheten Koula Pri, och heter "Den som reser" (iehi oukozra). Titeln är grammatiskt intressant, och fångas inte helt av översättningen. Verbet "oukozra" är "att resa", medan "iehi" består av tre delar: i + e + i. "i" är agentpartikeln, som markerar den som tar en aktiv handling. När man på det här sättet slår ihop två partiklar med ett "e" emellan så betyder det att de pekar på samma ord. Den ena hör till verbet innan och den andra till verbet efter. Verbet innan är här ospecificerat (det finns i texten, men utelämnas ur titeln). Så den som reser … gör någonting annat, aktivt. Men "oukozra" pekar också på något annat. Verbets grundform är "oukodz", medan formen "oukozra" används för att binda ihop den med ett annat verb. Inte som ett hjälpverb, utan som att man gör två saker samtidigt.

Så en bättre översättning av titeln hade varit "Den som resande", för att fånga detta, men det funkar inte i texten. Den exakta formeln "iehi oukozra" förekommer i den fjärde raden, som bokstavligt kan översättas till något i stil med "Den omfamnar världen som resande har öppna ögon", men så hade vi inte uttryckt oss på svenska, utan "Den som reser med öppna ögon omfamnar världen" låter mer naturligt. Och då får man ha med det i titeln, också, även om en del av nyansen går förlorad. Så är det med översättningar!

Den som reser, av Koula Pri
Den som reser för att komma bort kommer aldrig fram.
Den som reser för att komma fram är blind för världen.
Den som reser utan mål går aldrig vilse.
Den som reser med öppna ögon omfamnar världen.
Mitt barndomshem var en liten stuga på en bergssluttning i Himalaya. Från slänten utanför kunde jag se hela världen. Ju högre upp man är, desto längre bort är horisonten. Jag frågade min mor vad som fanns där, vid horisonten, och hon berättade för mig om underliga länder, med underliga människor som pratade underliga språk. Min mor visste inte mycket om världen, för hon var en fattig jakbonde, men hon hade en välsignad fantasi, och vad hon inte visste, det hittade hon på. Jag sade att när jag växte upp så skulle jag resa dit; jag skulle resa till horisonten, och se alla dessa underliga platser.
När jag växt upp och skaffat mig en utbildning så lärde jag mig att alla de förunderliga länder och platser min mor berättat om inte fanns på riktigt. Jag lärde mig om den verkliga världen utanför, om alla dess storverk, och jag kom att avsky Aliatra, och att förakta min mors obildade fantasier. Jag fann vårt land primitivt och litet, ett avrundningsfel i världskalkylen. Jag ville ut i den stora världen och vara en del av den. Min önskan om att resa till horisonten växte.
Så en dag insåg jag att om jag inte reste nu så skulle det aldrig bli av. Så jag reste, för att se på närmare håll den värld jag skådat från mitt barndomsfönster. Men ju närmare horisonten jag reste, desto längre bort försvann den. Min hunger på nya platser, nya människor, nya världar ville inte mättas. Det fanns alltid nya platser att besöka, nya människor att träffa, större underverk att beskåda.
Jag har bott i hela världen, från Hongkong till São Paulo. Jag har sett mycket, träffat många, och jag har skrivit om mina upplevelser och förmedlat dem till andra. Men jag återvänder alltid hem till Aliatra, och varje gång jag kommer hem så är Aliatra nytt för mig. Jag förundras av våra gamla tempel, jag skrattar åt våra underliga seder, jag gråter glädjetårar när jag smakar en läcker ousji lüt'rödz. Jag har insett att om man inte reser bort så kan man inte se varifrån man kommer, men också att oavsett vart man reser så är man alltid där, och hur långt man än färdas så kommer horisonten aldrig närmare. Det finns bara ett sätt att närma sig horisonten, och det är att lägga huvudet på marken. Då kommer horisonten alldeles självmant, och världen krymper.
Idag reser jag sällan längre, och jag sitter ofta med en kopp te på bergsslänten i mitt barndomshem och ser ut över världen. Och jag skriver om vad jag sett, men finner att jag blandar in min mors fantasier i allt jag skriver. Det fanns en sanning i dem också; bara en annan sorts sanning. Jag älskar mitt hemland mer än någon annan plats på jorden, men jag hade aldrig kunnat älska det så djupt om jag inte lämnat det.


På aliatriska:
꡵ꡙꡡꡚꡟ︀ꡄꡑ ꡁꡚ ꡞꡠꡜꡞ ꡡꡟꡁꡡꡒ ꡛꡱ ꡁꡡꡘꡟꡉꡁꡟꡏ᠃
ꡝꡨꡜꡦꡑ ꡛꡱ ꡎꡝꡓꡝ ꡋꡝꡠꡜꡞ ꡡꡟꡁꡡꡒ ꡛꡱ ꡙꡡꡚꡟ︀ꡉꡁꡟꡏ᠃
ꡝꡚꡦ ꡕꡟ︀ꡕꡕꡦꡡꡄꡑ ꡋꡝꡠꡜꡞ ꡡꡟꡁꡡꡕꡱꡝ ꡉꡟꡘꡨꡒ ꡛꡱꡉꡟꡘꡨꡞꡝꡁꡟꡏ᠃
ꡍꡱꡒ ꡁꡟ ꡎꡝꡓꡝ ꡞꡠꡜꡞ ꡡꡟꡁꡡꡕꡱꡝ ꡉꡟꡘꡨꡞ ꡦꡡꡁꡞꡤꡦ ꡞꡁꡘꡟꡏ᠃
꡴ꡑ ꡋ ꡟ︀ꡀ ꡙ ꡣꡠ︀ꡜꡦꡡꡋꡖꡇ ꡁꡟ ꡛꡞ︀ꡊꡝ ꡞꡏꡖꡟꡒ ꡙꡁ ꡘꡕꡟ ꡙ ꡙꡠꡃ ꡙ ꡛꡟꡋꡟ︀ꡀ ᠃ ꡠꡣꡘꡝ ꡙꡠꡀꡙꡞ︀ꡙꡝ ꡘꡠꡃ ᠂ ꡗꡠꡉꡟ ꡜꡨꡑ ꡁꡟ ꡝꡊꡠ ꡎꡝꡓꡝ ᠃ ꡇꡡꡟ ꡜꡠꡑ ᠂ ꡇꡡꡟ ꡦꡑ ꡁꡡꡨꡠ︀ꡁꡦꡡꡚ ᠃ ꡟꡃꡖꡝꡑ ꡛꡱ ꡏꡠꡨ ꡚꡞ︀ ꡑ ꡁꡟꡈ ᠂ ꡀ ꡁꡡꡨꡠ︀ꡁꡦꡡꡚ ᠂ ꡚꡓꡨꡞꡑꡡꡃ ꡝꡇꡃ ꡙꡡꡁꡱꡄꡉꡠ ꡣꡟ︀ꡒꡖꡣꡠꡨ ᠂ ꡙ ꡙꡡꡁꡱꡄꡉꡠ ꡁꡡꡟꡟ︀ꡃꡖꡣꡠꡨ ᠂ ꡙ ꡙꡡꡁꡱꡄꡉꡠ ꡒꡡꡏꡖꡣꡠꡨ ᠃ ꡦꡘꡟ︀ ꡙꡕꡑ ꡋ ꡏꡠꡨ ꡝꡇꡃ ꡎꡝꡓꡝ ᠂ ꡝꡕꡠꡚꡞ ꡑ ꡛꡓꡞꡁꡉꡠ ꡝꡈꡚꡦ ꡙ ꡒꡡ ᠂ ꡉꡟꡘꡨꡞꡝꡨꡋ ꡝꡇꡞ︀ꡤꡦ ꡎꡝꡓꡬ ᠂ ꡎꡝꡓꡬꡚꡟ︀ꡑꡡꡃ ꡁꡟꡠꡁꡟ ꡙꡕꡑ ᠃ ꡇꡑ ꡞꡃ ꡚꡞ︀ ꡡꡟꡁꡡꡒ ꡁꡨ ꡀ ꡂꡟꡟ︀ꡀ ꡙꡡꡟꡂꡡꡒ ᠃ ꡚꡞ︀ ꡡꡟꡁꡡꡒ ꡀ ꡁꡡꡨꡠ︀ꡁꡦꡡꡚ ᠂ ꡜꡨꡑꡡꡃ ꡙꡡꡁꡱꡄꡉꡠ ꡙꡡꡨꡣꡠꡨ ᠃
꡴ꡂꡟꡟ︀ꡀ ꡙꡡꡟꡂꡡꡒ ꡙꡑꡡꡃ ꡛꡏꡛꡁꡝꡘꡝ ᠂ ꡁꡡꡟꡒ ꡚꡞ︀ ꡉꡟꡘꡨꡞꡝꡑ ꡋ ꡙꡡꡁꡱꡄꡉꡠ ꡣꡟ︀ꡒꡖꡣꡠꡨꡘ ꡙꡡꡨꡣꡠꡨꡘ ꡋ ꡎꡝꡓꡝ ᠃ ꡁꡡꡟꡒ ꡝꡇꡃ ꡠꡣꡉ ꡎꡝꡓꡝ ꡙ ꡙꡡꡨꡣꡠꡨ ᠂ ꡝꡇꡃ ꡙꡟ︀ꡙꡡꡨꡘꡡꡃ ꡙ ꡘꡟ ᠂ ꡝꡍꡝꡁꡟꡘꡑꡡꡃ ꡛꡏꡛꡁꡝꡘꡅꡊꡝ ꡎꡝꡓꡬꡣꡠꡨ ꡙ ꡏꡠꡨ ᠃ ꡛꡓꡙꡑ ꡚꡞ︀ ꡑ ꡋ ꡣꡟ︀ꡒ ꡙꡦꡡꡋ ꡁꡟ ꡝꡊꡞꡁꡙꡉꡝꡘ ꡛꡞ︀ꡊꡝꡘ ᠂ ꡁꡟ ꡣꡇꡃ ꡙ ꡎꡡꡙꡠꡑ ꡙꡁ ꡁꡙꡁꡟ︀ꡙ ꡙ ꡎꡝꡓꡝ ᠃ ꡁꡱꡟꡊꡟ ꡝꡑ ꡛꡱ ꡎꡝꡓꡝꡡꡟ ꡚꡟꡬꡟ︀ꡑꡡꡃ ꡙꡋ ꡙꡘ ᠃ ꡚꡓꡡꡎꡏ ꡞ ꡁꡱꡟꡊꡁꡟꡏ ꡙꡛꡱꡝ ꡁꡡꡨꡠ︀ꡁꡦꡡꡚ ᠃
꡴ꡙꡡꡚꡟ︀ꡑ ꡙꡞꡈ ꡝꡇꡃ ꡎꡟꡒ ꡚꡞ︀ ᠂ ꡡꡟꡁꡡꡅꡒ ꡁꡡꡙꡝ ꡁꡡꡟ ꡡꡟꡁꡡꡅꡒ ꡁꡚ ᠃ ꡙꡘ ᠂ ꡡꡟꡁꡡꡒ ᠂ ꡉꡱꡠꡋ ꡁꡡꡘꡟ︀ ꡜꡨꡑ ꡁꡟ ꡎꡝꡓꡝ ꡙ ꡜꡨꡑ ꡁꡱꡟ︀ꡈ ꡙ ꡣꡠ︀ꡜꡦꡡꡋꡖꡇ ꡙ ꡉꡡꡨꡍꡍꡱꡝꡚ ᠃ ꡇꡡꡟ ꡁꡡꡘꡟ︀ ꡡꡟꡁꡡꡒꡨꡋ ꡀ ꡁꡡꡨꡠ︀ꡁꡦꡡꡚ ᠂ ꡁꡝꡠꡜꡞ ꡚꡟꡬꡟ︀ꡑ ꡇꡡꡟ ꡠ︀ꡙꡦꡡꡟꡉ ᠃ ꡁꡱꡟꡅꡒꡟ ꡚꡟꡬꡟ︀ꡑ ꡄꡦꡡꡞ︀ꡗꡞꡛꡝ ꡞꡘ ꡞ︀ꡗꡞꡛ ꡛꡱ ꡡꡟꡤꡊꡠ ꡎꡝꡓꡣꡠꡨ ᠃ ꡉꡟꡘꡨꡞ ꡁꡍꡓꡟ ꡁꡟ ꡡꡟꡤꡊꡠ ꡙꡡꡨꡣꡠꡨ ꡠꡛꡱꡝ ꡠꡏꡖꡍꡦꡡꡒ ᠂ ꡁꡟ ꡡꡟꡤꡊꡠ ꡁꡡꡟꡟ︀ꡃꡖꡣꡠꡨ ꡠꡛꡱꡝ ꡠ︀ꡜꡜꡨꡑ ᠂ ꡁꡟ ꡡꡟꡊꡠꡞ ꡙꡟ︀ꡙꡡꡨꡘꡡꡃꡖꡣꡠꡨ ꡠꡁꡟ ꡊꡘꡛꡑ ᠃
꡴ꡝꡚꡠꡑ ꡞꡃ ꡁꡱꡟ︀ꡈ ꡀ ꡝꡊꡝ ꡎꡝꡓꡝ ᠂ ꡙ ꡜꡦꡡꡃꡖꡂꡡꡃ ꡛꡱ ꡛꡧꡍꡝꡟꡙꡡ ᠃ ꡜꡨꡑ ꡚꡦꡚꡟ ᠂ ꡟ︀ꡌꡤꡠ︀ꡋꡡꡃ ꡚꡦꡚꡟ ᠂ ꡁꡇꡠꡑꡡꡃ ꡝꡇꡃ ꡉꡱꡠꡤꡦ ꡉꡱꡠ︀ꡓꡟꡘꡠꡒꡡꡃ ꡛꡱ ꡉꡱꡊꡁꡏ ᠃ ꡝꡃꡖꡛꡠꡁꡟꡕꡨꡋ ꡁꡍꡓꡟ ꡛꡱ ꡓꡟꡒꡙꡃ ꡙꡟ︀ꡀ ᠂ ꡟ︀ꡁꡃꡖꡛꡠꡁꡟꡕ ꡀ ꡟꡤꡃ ꡠꡏꡖꡙꡟꡛ ᠂ ꡡꡟꡤꡒ ꡞ ꡓꡟꡒꡙꡃ ꡉꡱꡠꡋꡃ ᠃ ꡙꡟ︀ꡙꡡꡨꡘꡡꡑ ꡁꡃ ꡞ ꡠꡀꡙꡞꡉ ꡊꡠꡓꡁꡟꡙꡝ ᠂ ꡠꡨꡓꡟꡘꡨꡞꡑ ꡁꡟ ꡙꡡꡁꡱꡄꡉꡠ ꡑꡝꡙꡝ ᠂ ꡜꡟꡙꡟꡒ ꡙ ꡣꡠꡉꡁꡏ ꡀ ꡙꡡꡒ ꡍꡱꡝꡓꡠꡉ ꡡꡟꡛꡨꡞ ꡙꡟ︀ꡈꡘꡦꡡꡒ ᠃ ꡎꡟꡒ ꡚꡞ︀ ꡡꡟꡁꡡꡅꡒ ꡁꡡꡟ ꡛꡓꡟ︀ꡄꡑꡟ ꡜꡨꡑ ꡚꡞ︀ ꡟꡕ ꡙ ꡝꡋ ᠂ ꡡꡟꡁꡡꡒꡨꡋꡡꡃ ꡛꡱ ꡞꡓꡟꡘꡧ ꡁꡡꡟ ꡑ ꡁꡜꡧ ᠂ ꡤꡟ︀ꡑ ꡛꡱ ꡞꡁꡬ ꡦꡉ ꡦꡡꡜꡧ ꡁꡡꡟ ꡓꡒ ꡛꡱ ꡁꡡꡉꡝꡞ ꡦꡡꡜꡧ ꡞ ꡁꡡꡨꡠ︀ꡁꡦꡡꡚ ᠃ ꡑ ꡝꡘꡨꡨꡖꡉꡁꡏ ꡋ ꡁꡱꡉꡱꡠꡌ ꡠꡜꡡ ꡚꡟꡬꡟ︀ꡑ ꡗꡡꡘꡡꡏ ꡀ ꡁꡡꡨꡠ︀ꡁꡦꡡꡚ ᠂ ꡚꡞ︀ ꡙꡠꡑ ꡣꡟ︀ꡤꡦꡡꡏ ꡀ ꡙꡡꡨꡚ ᠃ ꡜꡨꡉꡠꡨꡈ ꡜꡡꡟꡘꡟ︀ ꡁꡡꡨꡠ︀ꡁꡦꡡꡚ ᠂ ꡛꡞ︀ꡂꡡꡒ ꡞ ꡎꡝꡓꡝ ᠃
꡴ꡙꡡꡁꡱꡘꡟ︀ ꡡꡟꡁꡡꡅꡒ ꡀ ꡡꡟꡚꡝ ᠂ ꡙꡡꡁꡱꡘꡟ︀ ꡙꡠꡑ ꡀ ꡘꡕꡟ ꡙ ꡙꡠꡃ ꡙꡟ︀ꡀ ꡙ ꡣꡠ︀ꡜꡦꡡꡋꡖꡇ ᠂ ꡊꡘꡛꡑꡡꡃ ꡎꡝꡓꡝ ᠃ ꡁꡇꡠꡑꡡꡃ ꡝꡇꡃꡠꡁꡟ ꡜꡨꡑ ᠂ ꡝꡬꡟ︀ꡓꡞꡒꡨꡋ ꡚꡞ︀ ꡣꡟ︀ꡑ ꡎꡝꡓꡬꡣꡠꡨ ꡙ ꡏꡠꡨ ꡁꡝꡠꡁꡟ ꡁꡇꡠꡑ ᠃ ꡉꡟꡘꡨꡞꡝꡨꡋꡡꡃ ꡁꡟ ꡪꡡꡊꡨꡝ ꡀ ꡘꡟꡣꡠꡨ ᠂ ꡁꡟ ꡪꡡꡊꡨꡝ ꡙ ꡉꡱꡊꡝ ꡡꡙꡝ ᠃ ꡠꡑꡞ ꡞꡃ ꡁꡟ ꡟ︀ꡁꡣꡟ︀ꡒ ꡉꡡ ꡁꡟ ꡉꡱꡊꡝ ꡙꡡꡨꡚ ꡙ ꡎꡝꡓꡝ ᠂ ꡠ︀ꡨꡠꡘꡟ︀ ꡝꡄꡑꡨꡋ ꡁꡡꡟ ꡗꡠꡉꡟ ꡚꡦꡚꡟ ꡠꡑ ᠃

Romaniserat:
Oshüchats kash iehi oukodz sra korutakum.
Ajhêts sra bâva naehi oukodz sra loshütakum.
Ashê züzazöchats naehi oukozra turjadz sraturjiakum.
Pradz ku bâva iehi oukozra turji ökifê ikarum.
Tsa na ük la kwähön'nja ku sijda im'udz laka razu la leng la sunük. Ekwara lek'lijla reng, jetu hajts ku ade bâva. Njou hets, njou êts kojäkösh. Ung'ats sra mej shij tsa kut, ka kojäkösh, shavjitsong anjang lokrachate kwüdz'kwej, la lokrachate kouüng'kwej, la lokrachate dzom'kwej. Êrü lazats na mej anjang bâva, azeshi tsa savikate at'shê la dzo, turjiajan anjijfê bâvanna, bâvannashütsong kueku lazats. Njats ing shij oukodz kaj ka guük lougodz. Shij oukodz ka kojäkösh, hajtsong lokrachate lojkwej.
Guük lougodz latsong samaskâra, koudz shij turjiats na lokrachate kwüdz'kwejar lojkwejar na bâva. Koudz anjang ekwata bâva la lojkwej, anjang lülojrong la ru, apâkurtsong samaskâradzhada bâvannakwej la mej. Savalats shij tsa na kwüdz lön ku âdikalatâr sijdâr, ku kwanjang la bolets laka kalakül la bâva. Krudu ats sra bâvaou shunnütsong lan lar. Shavobam i krudakum lasra kojäkösh.
Loshüts lit anjang budz shij, oukodzhadz kola kou oukodzhadz kash. Lar, oukodz, tren korü hajts ku bâva la hajts krüt la kwähön'nja la tojpaprâsh. Njou korü oukodzajan ka kojäkösh, kaehi shunnüts njou älöuta. Krudzhadzu shunnüts chöijjisa ir ijjis sra oufade bâvakwej. Turji kapavu ku oufade lojkwej esra em'pödz, ku oufade kouüng'kwej esra ähahajts, ku oudei lülojrong'kwej eku darsats.
Âshets ing krüt ka ada bâva, la Höng'gong sra Saopaulo. Hajts shêshu, üp'fänong shêshu, kanjetsong anjang trefê träwuredzong sra tradakam. Ang'sekuzajan kapavu sra wudzalang lük, ükang'sekuz ka ufang em'lus, oufadz i wudzalang trenang. Lülojrots kang i ek'lita devakula, ejwurjits ku lokrachate tsâla, huludz la kwetakam ka lodz prâweta ousji lüt'rödz. Budz shij oukodzhadz kou savüchatsu hajts shij uz la an, oukodzajanong sra iwurao kou tsa kahao, füts sra ikanna êta öhao kou wadz sra kotai öhao i kojäkösh. Tsa arjaj'takam na kratrep eho shunnüts jorom ka kojäkösh, shij lets kwüföm ka lojsh. Hajtejt hourü kojäkösh, sijgodz i bâva.
Lokrarü oukodzhadz ka ousha, lokrarü lets ka razu la leng lük la kwähön'nja, darsatsong bâva. Kanjetsong anjangeku hajts, annüvidzajan shij kwüts bâvannakwej la mej kaeku kanjets. Turjiajanong ku ttodja ka rukwej, ku ttodja la trada ola. Etsi ing ku ükakwüdz to ku trada lojsh la bâva, äjerü achatsajan kou jetu shêshu ets.

---

Nu när jag tittar på den här texten inser jag att 'phags-pas ꡋ (na) och ꡞ (i) är i princip identiska. Kanske ett problem när jag använder den ena som agentpartikel och den andra som tillståndspartikel? Tanken är ju att man kan uttrycka subtila skillnader genom vilken man väljer här, men kan man inte se skillnad på tecknen så blir ju skillnaden lite väl subtil, kanske? Argh, hur kunde jag råka slumpa fram exakt de två tecken som är likadana? Och dessa partiklar används ju precis överallt, så det blir ett jäkla jobb att byta något av dem! Suck.
 

Dr Blue

Veteran
Joined
19 Jun 2020
Messages
67
Måste bara säga att jag tycker det är väldigt imponerande det du skapat. Jag skulle aldrig själv kunna göra något liknande så kul att få följa ditt arbete istället 😊
 
Top