Nekromanti Gary Gygax död

Hm.

Jag vet inte vad man ska säga, egentligen.

Jag är säker på att hans närmaste sörjer honom, och de har min djupaste sympati.


Jag själv är lite ambivalent till karln.

Å ena sidan skapade han D&D, vilket lade grunden för rollspelshobbyn, med allt vad friform, immersionism och annat fint heter. Utan honom skulle vi inte ha det här forumet, och vi skulle garanterat ha tråkigare.

Å andra sidan skapade han, ni vet, D&D...


Som en kamrat sade: "Man har sina föräldrar att tacka för att man finns, men så blev man ju som man blev också."


Jag är nästan säker på att han inte visste vad han gjorde, och som speldesigner har jag väl ingen vidare respekt för honom, men han gjorde åtminstone en del grejer som fick positiva konsekvenser...
 
Farväl mäktige anfader...

Sorgligt att sådana mäktiga krafter måste ta slut. Hur lite jag än spelat just D&D, hur lång tid jag än gick utan att känna till honom - så snart jag gjorde det visste jag också hur mycket han betydde för mig. Allt jag gjort, gör och kommer att göra inom rollspelshobbyn stammar från hans vision och hängivenhet. Jag är ledsen att han är borta, men tacksam för att han levde.

Thus it stands, the final roll is made, the final enemy defeated, the final level achieved. Did we win? Who can say? All that matters is that we DID roll the dice and in a bright moment were heroes.

/Dudde :t20:
 
Re: Hear, hear! [NT]

Vi får tänka att vi förevigar honom varje gång vi rullar en tärning. Jag tillägnar min 4ED-kampanj till mannen.
 
Tråkigt. Svårt att veta vad man ska säga. Jag hade ingen personlig relation till Gygax egen gärning (förutom såtillvida att hobbyns existens kan anses vara en del av den), men han är en man som onekligen betytt mycket för vårt medium. Hans bortgång för hobbyn ytterligare ett steg på vägen mot att bli ett moget medium.

/Kalle
 
Sorgsen

Det finns stunder då man stannar upp och bara känner efter. Ingen människa har förändrat mitt liv lika mycket som E. Gary Gygax. Jag är glad för de fåtal gånger jag träffade honom och för den underbara hobby han gav mig.

Tack, Gary.

<div align="right">The key to immortality is first to live a life worth remembering.</div right>
<div align="right">- Bruce Lee</div right>
 
Denna dag bär tärningarna sorgflor och de dödliga fällorna mediterar över sin bistra funktion. Monstren vadderar guldpengarna i sina skattkistor och äventyrarna stannar hemma på värdshusen och dricker Skaparens skål. 10'-korridorerna ligger öde och besvärjelserna förblir ihågkomna när skymningen faller. Zagig stillar sig och de gråa hökarna sitter still under taknocken.

Själv gråter jag inte - för inte kände jag denne gamle man från ett fjärran land - men vemodigt och nostalgiskt är det. Kanske skulle vi inte haft någon hobby att debattera och tjusas av utan honom.
 
Skåla för Gygax!

Även om jag endast spelat hans spel vid ett enstaka tillfälle, och föredrar andra grenar av hobbyn, så är han allas vår anfader, och jag tänker skåla för honom ikväll.

Skål för Gary Gygax; må hans tärningar följa med honom i livet efter detta!
 
Säger som Oldtimer: få människor!

Med hans egna ord:

"I would like the world to remember me as the guy who really enjoyed playing games and sharing his knowledge and his fun pastimes with everybody else."
 
För mig var Gary Gygax framförallt en snubbe som eklektiskt plockade prylar omkring sig och fantasifullt såg till att göra spännande och roliga upplevelser av dem, såsom i fallet med rostmonstrets och bulettens tillkomst. Den sortens attityd är den jag älskar mest med rollspelsmediet, och den fortsätter ständigt att fascinera mig.

Synd på en sån skön snubbe. Han lämnar efter sig många häftiga monster.
 
Hans bortgång rör mig faktiskt mer än jag trodde. Jag har nästan inte alls varit i direktkontakt med hans egna alster, så gamla versioner av D&D spelade jag aldrig. Däremot har skapelserna från folk som inspirerats av Gygax betytt jättemycket för mig. Gör det prylarna i mina hyllor till Gygax intellektuella barnbarn?

Man vet att en kille var stor när man upptäcker att Wikipedia hunnit posta hans bortgång samma dag det hände!

Re-spect.

Gordeg
 
Ett hårt år

2008 kommer att kommas ihåg för att det var ett särdeles hårt år för rollspelshobbyn. Gary Gygax avlider, vilket är sorgligt. Erick Wujick är döende i cancer, Bob Bledsaw likaså. Och även N. Robin Crosby.

Så det är ett tungt år. Ett hårt år. Och så passande att Gary Gygax gick bort på "DM's Day" och samma dag som vi spelade D&D. Bättre hyllning kan vi nog inte ge.

/Magnus
 
Tysta minuter

I likhet med några andra spelgrupper som jag har kontakt med så kommer min spelgrupp att ha 1t4+1 tysta minuter på nästa spelmöte.

Det finns inget mer Gygax än tärningsslumpad varaktighet.

RIP.
 
dndkittehmorn128491548670347053.jpg


RIP Gygax.
 
"Ingenting undgår mig. Ingen undgår mig."

Bort gå de,
stumma skrida de
en efter en till skuggornas värld.


Intitiatorn har lämnat oss. Tungt att få veta, men låt oss även glädjas åt den skörd hans första sådd 1974 har skapat: ek veit einn þat aldri deyr: dómr um dauðan hvern.
 
Back
Top