JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 9,700
Jämför dock "Mäster Palm" (1849-1922, f.d. skräddare).
Gamla svenska tilltal
- Thread starter Genesis
- Start date
Jämför dock "Mäster Palm" (1849-1922, f.d. skräddare).
Theo
Hero
- Joined
- 20 Nov 2017
- Messages
- 1,395
Sant. Men det kan ju ha levt kvar och bara gradvis dött ut efter att ha förlorat sin tekniska betydelse.
Jag tycker att detta är en oerhört spännande tråd.
Det jag tycker saknas är något jag fått lära mig bland släkten i Finland som är gamla nog för att inte hänga med i du-reformen. Vet inte om detta bara är finskt, men jag misstänker att det även gällde Sverige. Om det finns flera fröknar i familjen (t.ex. tre syskon Andersson) så tituleras den äldsta med fröken Andersson men de yngre även med förnamn för att undvika missförstånd. Så det skulle bli fröken Andersson, fröken Ritva Andersson och fröken Marja-Liisa Andersson.
Det jag tycker saknas är något jag fått lära mig bland släkten i Finland som är gamla nog för att inte hänga med i du-reformen. Vet inte om detta bara är finskt, men jag misstänker att det även gällde Sverige. Om det finns flera fröknar i familjen (t.ex. tre syskon Andersson) så tituleras den äldsta med fröken Andersson men de yngre även med förnamn för att undvika missförstånd. Så det skulle bli fröken Andersson, fröken Ritva Andersson och fröken Marja-Liisa Andersson.
med tanke på att ex. en lantbruksarbetare är en annan sak än en lantbrukare tror jag det.
Citatet var väl tämligen lösryckt i sammanhanget, men nu har du bevisat att du läst bokenFörutom det kanske lite lustiga att grevinnan har ett son-namn så tycker jag att det klingar helt fantastiskt!
EDIT: Ser nu att det var ett citat från boken! Jag låter min missuppfattning stå, men skäms klädsamt över att ha missförstått skämtet.
EDIT2: Strax därefter talas det om "Grevinnan Hakkors".Men boken var ju skriven 1932.)
Superbra info! Ska genast läsa den boken.
. Vågade inte citera det andra exemplet du nämner...Jag fick den boken (del 1) i present av min dåvarande flickvän för över 20 år sedan. Har tyckt att den har varit oerhört rolig att ta exempel från, men har saknat klädkoder (som finns i andra delen). Som tur var lyckades jag hitta del 2 för något drygt år sedan, men tyvärr har jag inte lyckats få min nuvarande flickvän att förstå nödvändigheten av att införskaffa en garderob med de fem olika klänningstyperna (dessutom verkar även "mellanklänning" vara bra att ha).
Nu är jag fördomsfull, men jag skulle definitivt gissa etiketts- och titelregler generellt sett har varit mer konservativa bland finlandssvenskar än sverigesvenskar, både bland landsbygdsbefolkning i t.ex. Österbotten och högreståndsmiljö i Åbo/Helsingfors. Så skall man hitta hyfsat moderna exempel på hur man skall bete sig är det nog värt att vända blicken mot öster.
Lupus Maximus
På tillfälligt besök?
Som jag har förstått det var "ni" ett mer nedsättande tilltal till en person än "han/hon" eftersom det senare åtminstone erkänner den lägre rankade som en person, medans det förra mer blir en markering av "ansiktslös subdel av kategori".
Det låter lite som en efterkonstruktion, men vad vet jag?
Det hjälpte nog inte att den misslyckade ni-reformen 1875 fick folk att börja säga ni till dem med lägre status, medan man inte vågade börja nia uppåt. Det torde ju ha etablerat niandet som något nedsättande.
Från Groveda: Om en bondgards ekonomiska historia 1786–1950 .pdf (ksla.se) : "Vi skall mot den här bakgrunden använda beteckningen bonde för alla ägarna till Groveda under perioden, väl medvetna om att vi då gör visst våld på hur ordbruket sannolikt sett ut i verkligheten. Det har funnits långa perioder under de senaste 200 åren, framförallt efter 1800-talets mitt, då bonde som begrepp egentligen inte användes i dagligt tal bönder emellan och för den delen inte heller i officiella sammanhang. Det bönderna själva av allt att döma föredrog var att istället kallas hemmansägare (förutsatt att man också var ägare), lantman eller - senare mot slutet av 1800-talet och in på 1900-talet- lantbrukare. 19 Bondebegreppet har emellertid kommit tillbaka i bruk under senare delen av 1900-talet. I och med det blir det naturligt att också här tala om bonde antingen han var verksam i slutet av 1700-talet e ller i mitten av 1900-talet."
Lupus Maximus
På tillfälligt besök?
Det är möjligt att det är en efterhandskonstruktion. Sedan kan det också handla om att intentionen och hur det mottogs kan skilja sig.
Angående finlandssvenska så kan den här podepisoden vara av intresse Kränkande eller artigt – så här tycker Svenskfinland om att nia | Näst sista ordet | Yle Arenan – poddar