Nekromanti Gör det enkelt!

[Guest]

En viktigare regel för min del är att reglerna ska ha personlighet. De ska spegla världen, de ska vara intressanta, de ska vara kul och framförallt så ska de skilja spelet från mängden.

Det här med spegla världen förstår jag inte riktigt. Visst hade det varit jobbigt med ett femtimmars pistolskott i CoC men de enda reglerna som förstör stämningen är långsamma sådana (i varierande grad, Eons system har jag inget problem med t.ex.).
Jag gör ett humoristiskt rollspel men bara för det vill jag inte använda en neongrön kondom som slumpgenerator, i så fall skulle det läggas för mycket fokus på att "vi har en rolig slumpgenerator, whiii" för att själva rollspelet skulle bli njutbart...
Inte heller vill jag använda avhuggna fingrar i CoC eller pistolskott i Western.

 

[Krille]

"Det här med spegla världen förstår jag inte riktigt. Visst hade det varit jobbigt med ett femtimmars pistolskott i CoC men de enda reglerna som förstör stämningen är långsamma sådana (i varierande grad, Eons system har jag inget problem med t.ex.)."

Då speglar de inte stämningen i världen. "Femtimmars pistolskott" hör inte hemma i en värld där stämningen bygger på att det mänskliga psyket inte kan hantera främmande jox från bortom vår lugna värld som Människan Inte Borde Veta.

Vilket är poängen. Chaosiums Call of Cthulhus BRP-system speglar stämningen i världen i Cthulhu. Wizard of the Coasts The Call of Cthulhu med d20-systemet speglar inte stämningen i världen, även om regelsystemet är enkelt, på sina håll till och med enklare än BRP-systemet

Castle Falkensteins spelkortsregler speglar stämningen i Nya Europa. GURPS Castle Falkenstein speglar inte stämningen, eftersom GURPS per definition, även i sin mest nerbantade version, använder tärningar. "Endast skurkar, pack och den där lymmeln Napoleon III spelar tärningsspel, men ingen gentleman skulle syssla med sådant eller nämna det i närheten av en dam!"

 

[Cybot]

Re: Dags att öva lite mera?

Hur mycket jag tränar...jag har inte tränat ett skit på 1 helt år(och håller på att bli en klassisk universitets slashas) om man inte räknar ...ehhh, 2 pass med förbipasserande kompisar som tog plats i en gympahall.
Hittar ingen bra träning här i norrköping(är nu så desperat så att han letar efter en klubb i Linköping).

Dessa ligger 10-30 cm förlångt bort. Det är så långt som på andra sidan gränsen för liv och död.

Inte enligt min uppfattning. I alla fall inte i värja eller florettfäktning. Bestämt inte i värjfäktning.

En halv sekund är lång tid, mycket lång tid.
Dessutom så fungerar inte stötvapen likadant som cirkulära angrepps vapen. Risken är stor att han därför missa, i och med att min värja just nu genom att den penetrerat utgör en störning i hans balans.

Du, jag skulle inte satsa mitt liv på det. Det är så man tänker i poängfäktning och i poängfäktning så är en stöt ett par millisekunder senare vardagsmat...även om jag har vunnit en match utan att en poäng har gått till motståndaren så har jag i vanliga fall 7-8 megafeta blåmärken där jackan inte skyddade tillräckligt.
Chanser än stor nog att jag inte skulle riskera mitt liv på det.

 

[Cybot]

Re: Dags att öva lite mera?

Det är skillnad, det vet jag. Mest i vikt och styvhet förstås. Rapirfästet har ju inte SÅ stor skillnad från ett pistolfäste när det gäller grepp(ok, inga utskjutande manicker men den klassiska pekfinger och tumme övanför och långfinger, ringfinger och lillfinger under finns ju där).

Hals, ansikte och buk ändå ganska bra mål även om de inte är idealiska mål. Jag HAR övat en del med rapirer, även om jag erkänner att de veckor jag har övat kan räknas på mina fingrar och tår.

Och jag skulle fortfarande inte satsa mitt liv om killen hade en chans att sätta svärdet i mig inom en kvarts sekund. Jag har tittat på tillräckligt många texter om 1600 och 1700 tals duellskilldringar för att se att det var inte så ovanligt att båda duellanterna rände svärden genom varandra.

Dessutom så tror jag ALDRIG att en duell som inte är med skarpa vapen och på liv och död kan riktigt simulera en "äkta" duell. Det är en skillnad i mentalitet.

*tror att han ska sluta peta Herr nils perfektionistiska sinne med sin mentala värja. Mest för att Cybot tror att våran duell har lämnat Duellgården bakom Klostret och hamnat på OT-gatan 5*

 

[Cybot]

Re: Dags att öva lite mera?

Doh....det där ligger precis innan tenta perioden.

 

[Rickard]

Re: Storytelling: så funkar det.

"Du menar att folk helt plötsligt kan börja prata flytande spanska och säga "ojojoj! Kan jag det här?!" när de slagit ett perfekt slag. Eller att Robert Wells inte klarar av att spela "köp varm korv" ens under en av hans konserter pga fummel?"
Jag hatar dina fåniga exempel som bara leder till att folk (som jag) blir sura.. De skrivs utan någon som helst eftertanke enbart i syfte att smutskasta de andras spelsätt.. Nog för att du alltid har med din smilie med, men exemplena är ju såå fåniga att de faktiskt inte ens är värda att läsa.. [color:\\"blur\\"]Vindhand[/color] har redan svarat vettigt på detta inlägg, men jag vill bara påpeka detta innan jag tynar bort (dessutom har du redan röstat på mig och kan därmed inte sänka mitt betyg, hehe!)..

Man behöver väl knappast tala spanska flytande bara för att man slår perfekt? Dock så kan man råka säga rätt saker eller komma på rätt ord för att charma någon.. Att du inte kan spela något spela något på tvärflöjt behöver inte innebära att lyssnarna inte tycker det är bra.. Slår du perfekt på Tvärflöjt så kanske publiken blir stormförtjusta, sjunger med i "Gubben Noak/Björnen sover" och applåderar för att du bidrar till partystämning.. För att spela inför vänner är väl enda gången som du får chansen att utnyttja dina tvärflöjtskunskaper? Att Johan Rising skulle stå på scen inför storpublik med en tvärflöjt i hand är ju ett scenario som knappast kommer att inträffa..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som loggar ur

 

[Rickard]

Re: Gör grunden enkel

"Jag anser personligen att en lista över ett visst antal besvärjelser, vapen osv inte är vad jag skulle kalla 'regler' i ett rollspel."
Sant.. Listor tycker jag inte heller är regler.. Jag missförstod [color:\\"blur\\"]kos[/color] lite och håller med honom.. Det har senare kommit fram att han bara ville ha en enkel och konsekvent regelgrund, precis som jag skrev i titeln på mitt första inlägg (Ha en enkel grund).. Sedan kan man bygga vidare på det genom att införa regler för de större elementen som inte kan hanteras av grundreglerna, så som stridsregler, gifter, motståndsslag (färdighet mot färdighet istället för regelrätta färdighetslag) och allt annat som tagits upp som exempel redan..

Det där med tabellerna var jag som inte tänkte ordentligt.. Bra att du påpekade det..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som loggar ur

 

[Rickard]

Re: Gör det roligt!

"Personligen tycker jag inte det finns något sådant som stämningsfyllda regler."
För att ta ännu ett exempel.. I Deadlands (horrorvästern) så frammanar magiker magi genom att spela poker med demoner.. När man använder besvärjelsen så använder man just en pokerkortlek för att se vilken effekt (verkan och kraft) som besvärjelsen får.. Du kanske är svårflörtad men själv tycker jag detta är en stämningshöjare som heter duga.. Likadant så använder man en pokerlek för att avgöra hur ett pokerspel över lag lyckas.. Också stämningshöjande..

Man använder annars tärningar för att se vilken effekt färdigheterna får.. Jag vet inte riktigt om de tagit bort kortregeln för magi i GURPS: Deadlands eller Deadlands D20..

Träfftabellen i DoD har jag också gjort stämningsfylld, liksom skadeslag.. Det är bara att slå tärningen öppet i en kritiskt situation.. Den spelare vars rollperson håller på att råka illa ut sitter i stort sett alltid som på nålar.. Nervighet är ju en stämning det också, vilket du tydligen tycker att regler kan bidra till ("Reglerna är till för att både SL och spelarna ska känna nerv.)..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som loggar ur

 

[Troberg]

Blandar mig i något jag inte vet ett dugg om...

Hals, ansikte och buk ändå ganska bra mål även om de inte är idealiska mål.

Som vän av oordning så skulle jag vilja påpeka att alla mål är bra mål. Vissa kanske är bättre än andra, men varje rispa distraherar motståndaren, vilket i en så snabb stridsform ger ett stort övertag.

Det är inte frågan om att vinna på en stöt, det är frågan om att vinna till slut, och om man kan göra det genom att rispa motståndarens arm så är det fullt funktionsdugligt.

Precis som någon nämnde så kommer detta inte fram om det inte är på riktigt, så det är svårt att testa praktiskt och lagligt.

 

[Cybot]

Re: Ja, Jag ser det!

Om jag själv ska kommentera det så skulle jag säga att om det inte bryter/krossar ben eller de fakto skär, helt eller delvis, av muskler/senor så märker man inget av dem förrän man blir svag av blodförlusten(eller att adrenalinet svalnar).

Det här är förstås snarare baserat olyckor osv som man har varit med om, sett eller snackat om.

 

[Vindhand]

Re: Ja, Jag ser det!

Varför riktiga män använder huggvapen

 

[Vindhand]

pudelkärna

Tänk på de flesta spelsystem så ser du att avståndsstrid egentligen bara klassificeras av just möjligheten att attackera på avstånd. Det är mer eller mindre närstrid på håll.

Det finns två vitala skillnader:
* man kan försvara sig mot ett närstridsanfall men inte mot ett välriktat skott.
* att engagera någon i närstrid för en med nödvändighet inom någorlunda räckhåll för fienden. I avståndsstrid kan man vara skyld eller mestadels skyddad och fortfarande angripa.

Det är nog för att göra dem totalt olika. Därför handlar strid om garder, försvar, finter, motattacker o.s.v. och avståndsstrid om läge, skydd, skyl, nedhållande eld och träffsäkerhet.

 

[Troberg]

Re: Ja, Jag ser det!

Bra bild, vettiga synpunkter, men min tanke gällde nog främst händer och armar, vilka borde vara närmare än kroppen och dessutom är områden där en skada kan påverka lite mer.

Vid närmare eftertanke så kan jag hålla med om att man inte påverkas så mycket av smärta. Jag blev själv påhoppad av ett par skins/sverigedemokrater/liknande drägg en kväll förra vintern. För att göra en lång historia kort så blev jag rätt rejält skrapad och blödde som en gris (fast de låg i fosterställning och räknade sina testiklar...) men jag märkte inte det förrän jag kom hem och tog av mig rocken. Kalabaliken hade gjort mig trött (och jag var lite smågroggy efter att åkt in i en vägg), så jag orkade inte plåstra om mig utan gick till sängs direkt och på morgonen var en kudde så genomblodig att den var totalförstörd och jag fick tvätta resten av sängkläderna 2-3 ggr innan de var rena, men jag hade inte ont förrän på morgonen. Underskatta inte adrenalin. (Kan vi inte diskutera knä i skrevet bland stridteknikerna? )

Det finns också en aspekt till som inte kommit fram alls i diskussionen. Hittills har det diskuterats "ren" strid, man mot man. Börjar man tala om ett slag där många är inblandade försvinner mycket av det som diskuterats och ersätts av opportunism och tur.

 

[Apleif]

Re: Gör grunden enkel

Det bästa är att i den mån det går låta detta hanteras av grundreglerna också, det blir mindre att komma ihåg på det viset.

 

[Cybot]

Re: Ja, Jag ser det!

Och med huggvapen så är det den bästa metoden att avväpna din fiende...hugg armen av honom

 

[Rising]

Re: Storytelling: så funkar det.

"Jag hatar dina fåniga exempel som bara leder till att folk (som jag) blir sura.. De skrivs utan någon som helst eftertanke enbart i syfte att smutskasta de andras spelsätt.. "

Nja, deras syfte var faktiskt att tydliggöra. Språk är en typisk B-färdighet som visar tydligt fördelar med tärningslöst spel. Under en vistelse i Spanien skulle man behöva slå tusentals Spanska-slag om man behandlade den färdigheten på samma sätt som färdigheten Hoppa. Det är i det läget mycket bättre att man bara konstaterar "du kan prata si och så bra. Okej, nu har vi konstaterat det. Vi fokuserar från och med nu på vad du verkligen säger."

På samma sätt är det med trubadurfärdigheter. Om jag går in på ett värdshus och sjunger lite nidvisor om gästerna, flörtar lite med damerna, drar en rolig refräng om värdshusvärden som spär ut sin öl osv, så är det inte en fråga om vilken av verserna som jag lyckas spela bra, hur jag presterar eller om jag råkar tabba mig. Jag tycker det är mycket bättre om man bara konstaterar "jag kan underhålla på ett värdshus, men inte mycket mer" och sedan koncentrerar sig på vad jag verkligen sjunger och vad som händer. Det blir mycket mer fart och fläkt så.

En sådan scen handlar inte om "presterar jag bra?" kontra "presterar jag dåligt?" -utan det är en fråga om hur du agerar inom ditt prestationsområde. Du kan underhålla på en sådan här liten taverna, det vet alla. Frågan är bara vad du gör under själva föreställningen.

Samma sak som med mitt gyckelexempel, med andra ord. Satsar du på spektakulära konster, våghalsiga trix, frän satir, humoristisk djurinteraktion eller hjärtisande illusionstrix som för tankarna till svartkonst? En uppvisning i gyckelkonster kan innehålla massor av delmoment, att slå en massa slag för dem alla tar kvickt musten ur spelsituationen. Det är mycket bättre att tempot hålls uppe och man koncentrerar sig på det som gycklarna gör. Vem skall man driva med? Vem skall man charmera? Hur fräck skall man våga vara?

Nå, jag orkade inte dra alla dessa exempel, så jag spetsade allt detta i det självklara exemplet med spanskan och Robert Wells. Avsikten var alltså inte att förlöjliga, utan bara att förenkla.

/Rising