Fucka med förväntningar

Dr_Dängrot

I want no right wing politics&no redstar hypocrite
Joined
1 Mar 2017
Messages
4,149
Det här är bara delvis relaterat till huvudfrågan.

På 90-talet stötte jag på, vid två olika tillfällen, konventsäventyr till något vanligt fantasyspel, som var som helt vanliga fantasyäventyr: rollpersonerna fick ett uppdrag att leta reda på en pryl, de äventyrar lite och hittar prylen och överlämnar den till uppdragsgivaren. Men då! visar det sig att uppdragsgivaren var OND och nu har rollpersonerna gett honom den magiska prylen han behöver för att utöva sin ondska! Muahahahaha!

Och det är en helt värdelös twist. Det går nämligen inte att ifrågasätta själva uppdragsgivandet i ett fantasy-äventyr. Det är naturligtvis helkorkat att lita på en slumpmässig gubbe som vill ha hjälp att hitta en magisk pryl, men det är något man måste acceptera för att det ska bli ett äventyr. Det är orimligt att rollpersonerna ska förväntas genomföra en bakgrundskontroll av uppdragsgivaren, och det är tråkigt eftersom det bara skulle leda till att det inte blir något äventyr.

Nu spelar den typen av twist ingen roll eftersom den inträffar när äventyret är slut, men den lämnar en sur smak i munnen.
Jag håller med om att det rent logiskt är idiotiskt att lita på nån gubbe i spestsig hatt men jag brukar försöka rättfärdiga det hela med att vi i spelgruppen är mercenarys och contractors .

We fight for no country but we die for good Pay .

Skitsamma vad gubben vill med den där grunkomojängen han vill att vi skall hämta och skitsamma att han stank av svavel hade röda ögon , svans och bockfot , han betalar ju 500 guldmynt vardera till gruppen.
 

ceruleanfive

Bläckfisk
Joined
23 Feb 2017
Messages
2,178
Location
Eskilstuna
Som @Gurgeh är inne på tror jag att en av de viktigaste grejerna är att spelarna inte ska känna sig kassa/korkade/lurade.

Om man tror att man spelar en tuff rymdsoldat och blir tokslaktad i första striden, då kan man känna sig kass.

Om man tror att man spelar hjälte och så visar det sig att man har blivit lurad att hjälpa skurken, då kan man känna sig korkad.

Om man tror att man ska lista ut svaret på ett mysterium och så visar det sig att det inte fanns något svar, då kan det kännas som att man har ansträngt sig i onödan.

Twistar som inte har någon av de tre baksidorna tänker jag kan vara mindre kontroversiella. Det kan gå fint ändå, men jag tror att riskerna är större.
 
Last edited:

God45

Estet-Conan
Joined
23 Oct 2012
Messages
14,894
Det här är bara delvis relaterat till huvudfrågan.

På 90-talet stötte jag på, vid två olika tillfällen, konventsäventyr till något vanligt fantasyspel, som var som helt vanliga fantasyäventyr: rollpersonerna fick ett uppdrag att leta reda på en pryl, de äventyrar lite och hittar prylen och överlämnar den till uppdragsgivaren. Men då! visar det sig att uppdragsgivaren var OND och nu har rollpersonerna gett honom den magiska prylen han behöver för att utöva sin ondska! Muahahahaha!

Och det är en helt värdelös twist. Det går nämligen inte att ifrågasätta själva uppdragsgivandet i ett fantasy-äventyr. Det är naturligtvis helkorkat att lita på en slumpmässig gubbe som vill ha hjälp att hitta en magisk pryl, men det är något man måste acceptera för att det ska bli ett äventyr. Det är orimligt att rollpersonerna ska förväntas genomföra en bakgrundskontroll av uppdragsgivaren, och det är tråkigt eftersom det bara skulle leda till att det inte blir något äventyr.

Nu spelar den typen av twist ingen roll eftersom den inträffar när äventyret är slut, men den lämnar en sur smak i munnen.
Ja! Det enda rollspelet som fått till det här bra är Shadowrun där att utreda de olika Mr. Johnssonsen är det första steget i alla jobb. Även då är en del av deras kampanjer ”Look, spelarna kommer veta att det här är dumt men det är SÅ MYCKET PENGAR” eller ännu mindre subtila rälsningar.
 

anth

troll troll troll
Joined
24 Feb 2003
Messages
9,833
Location
Fjollträsk
För att svara på startinlägget.
Man behöver en "session minus one".

Session zero är då man möts innan kampanjen startar och diskuterar spelarnas förväntningar inför den kommande kampanjen.

Session minus one är innan man ens har planerat någon kampanj: då man diskuterar vilken sorts kampanjer man vill spela.
Det är har man bestämmer vilken sorts överraskningar, mind-fucks och backstabs etc spelarna vill ha med i en kampanj.
Om spelarna säger att det är OK med mind-fuck så behöver man sedan inte nämna mind-fuck under session zero.
D.v.s. lär känna dina spelare innan ni ens börjar spela rollspel.
 

EvilSpook

Tämligen dålig överlag.
Joined
15 Oct 2008
Messages
1,314
Location
Rachdrand
Så i princip säger du att spelledare ska inte få chansen att utvecklas? :D
Ja - i princip sa jag nog det.

Men skulle de spelledarna som inte riktigt gillar eller behärskar den typen av spel komma och säga att de skulle vilja utvecklas i den riktningen, så får jag ta ställning om jag vill vara med om det eller om jag skippar just det äventyret / den kampanjen.

Och om jag var med på tåget skulle jag få skylla mig själv, även om det blev ett dåligt resultat i slutändan.

Det är dock frustrerande med alternativen. ”Ja om det är bra” / ”Nej om det är dåligt” / och ”misstänker man att man är man dålig så bör man fråga först”.

//EvilSpook
 

Lukas

Smutsig hippie
Joined
25 Jan 2010
Messages
3,253
Location
Huddinge
Jag tror det är viktigt att inte låta "twisten" ta ifrån spelarna något de gjort.
Det är en sak att överraska dem med oväntade saker, en helt annan att säga "Haha det ni gjort, och engagerat er i har varit helt värdelöst".

Om jag som spelare lagt flera timmar av mitt liv på att navigera en delikat politik sitvation så vill jag inte sedan att min rollperson vaknar upp ur matrix och att inget som hända där inne spelar någon roll.

Jag tänker mig också att det finns en tids aspekt här, jag är mer öppen för att få mina förväntningar fuckade med i ett one shot än i en lång kampanj.
Liksom om jag vaknar upp ur matrix två timmar in i ett fyra timmars one shot är jag mer okej med det än om det händer efter tio spelmöten.


Allt det här går tillbaka till att jag tror det är viktigt att respektera sina spelares tid.
Om de har lagt timmar på att skapa npcer. Så är det dålig stil att döda alla med en bomb.
Om de är spenderat timmar på att spela hur deras rollperons relation med alver börjat utvecklas är det kanske inte så snällt att lyfta dem till ett rymdskepp där de aldrig kommer få träffa alver igen.
 

anth

troll troll troll
Joined
24 Feb 2003
Messages
9,833
Location
Fjollträsk
Aliens porträtteras som en ganska hård militärfilm, med badass marines. Dessa får sedan vrålspö. Filmen fuckar förväntningarna hos tittaren två-tre gånger. Först genom att ingen tror på Ripley (trots att tittaren som sett första filmen vet att hon har rätt). Sen genom att alla badass marines gör en skitcool entré på kolonin, och det är ingen där. Och slutligen när marines faktiskt får chansen att vara badasses, och alla dör. Jag skulle vilja hävda att hela den filmens narrativa struktur handlar om att bygga upp förväntningar och sedan fucka med dem. Hårt.
Nu blandar du äpplen och päron.
Alien är en Science Fiction Skräck film.
Ja, det är mind fuck i Alien - men det är vad som gör den till en skräckfilm.

Alien är helt OK.
Vad som INTE är OK är att låta någon se filmen UTAN att berätta att det är en skräckfilm.

Ett bättre exempel är den japanska animen:
Puella Magi Madoka Magica / Mahou Shoujo Madoka Magica
Den utannonserades som en "Magical Girl"-anime, ungefär som Sailor Moon , och sändes på bästa sändningstid (när 13-åriga flickor tittar på TV).
Jag tänker inte spoila handling, men kan säga att det i själva verket är en barnförbjuden skräck-anime... som inte visar sig förrän frammåt avsnitt 3.
 

Genesis

Und der Teufel kriegt uns früh genug
Joined
17 Aug 2000
Messages
12,250
Location
Göteborg
För min personliga smak och spelstil är det ett ganska enkelt problem. Jag ogillar ju spelledarhemligheter, så om fuckandet med förväntningar är något som du har planerat i förväg så säger jag bara "Nej, tack, då hoppar jag nog över". När spelledaren sitter och håller information hemlig för resten av gruppen känner jag att jag deltar på falska premisser och att jag spelas istället för att spela. Fattar att andra gillar det, men för mig är det bara okul.

Däremot kan man ju fortfarande fucka med förväntningar; det har jag inget emot och kan tycka att det är kul. Det är bara du inte ska ha det planerat i förväg och sitta och hinta om det. Men om det improviseras i stunden är det helt okej. Det har flera fördelar: För det första är det mer responsivt. Jag har bättre koll på vilka förväntningar som byggts upp, eftersom jag sett det hända, och jag har inte behövt styra spelet för att skapa vissa förväntningar. Jag ser bara på nuvarande läge i spelet. För det andra så kan jag enkelt fråga när det händer. "Jag tänker slänga in en grej här som förändrar spelet rätt radikalt. Är ni okej med det?" Vill folk inte detta så skiter jag i min vändning, och eftersom jag inte har planerat och byggt upp saker för den så är det ingen skada skedd. Jag skiter i att förvandla berättelsen till scifi halvvägs igenom, för folk var inte så pepp på det.

Så för mig är svaret helt enkelt "Fråga när du tänker leverera fuckandet, och om gruppen är opepp, strunta i det". Men det är såklart svårare om man vill ha förväntningsfuckande som är preppat och hintat om. Men sådant vill jag ju bara inte ha alls, så det ställer inte till med problem för mig.
 

entomophobiac

Mysteriemarodör
Joined
6 Sep 2000
Messages
7,495
Location
Uppsala
Nu blandar du äpplen och päron.
Alien är en Science Fiction Skräck film.
Ja, det är mind fuck i Alien - men det är vad som gör den till en skräckfilm.
Jag blandar inte frukt överhuvudtaget. Hela min poäng är dock att den använder troper ("badass marines") för att ganska så aktivt fucka med förväntningar. Huruvida det är genre eller ej känns som en bisak, åtminstone vs de generaliseringar som ofta görs kring liknande fuckande i rollspel. Om du spelar ett sånt scenario som rollspel, och förväntar dig att vara badass marine men blir rymdismat istället, så skulle många (till synes) se det som ett problem. För hur mycket du som tittare än må veta så är ju inte Hudson medveten. Det är det som är min poäng. Det blir vad det är för att det fuckas. Fuckandet behöver vara okej om vi vill kunna ha upplevelser som liknar den Hudson har i Aliens.
 

entomophobiac

Mysteriemarodör
Joined
6 Sep 2000
Messages
7,495
Location
Uppsala
Jag tror det är viktigt att inte låta "twisten" ta ifrån spelarna något de gjort.
Grejen är att twisten inte behöver vara någon twist. Där är jag väl medveten om att ha annan smak än majoriteten här (till synes). Det kan vara nästan vad som helst där förväntningarna inte matchar innehållet - och den stora frågan hur vi kan kommunicera kring det.

Ett brädspel som anger att det tar 30 minuter att spela, men sedan tar två timmar, kommer ju ha "lurat" dig. Men det tillhör knappast ovanligheterna att det är så. Exempelvis.
 

JohanL

Swashbuckler
Joined
23 Jan 2021
Messages
2,988
Jag håller inte med dig om Aliens. Vi som publik har sett 1an och vet att Rippleyhar rätt, alla soldaterna kommer dö som flugor.
Håller med. En film som verkligen fuckar med förväntningarna är däremot Psycho, som visar sig vara en helt annan film än den först utger sig för.
 

Dr_Dängrot

I want no right wing politics&no redstar hypocrite
Joined
1 Mar 2017
Messages
4,149
Jag blandar inte frukt överhuvudtaget. Hela min poäng är dock att den använder troper ("badass marines") för att ganska så aktivt fucka med förväntningar. Huruvida det är genre eller ej känns som en bisak, åtminstone vs de generaliseringar som ofta görs kring liknande fuckande i rollspel. Om du spelar ett sånt scenario som rollspel, och förväntar dig att vara badass marine men blir rymdismat istället, så skulle många (till synes) se det som ett problem. För hur mycket du som tittare än må veta så är ju inte Hudson medveten. Det är det som är min poäng. Det blir vad det är för att det fuckas.
Jag tänker såhär att om spelledaren är öppen och låter mig som spelare besitta metainformation om alien att marines är inte gungho Rambo badasses som köttar rymdisar till höger och vänster utan dom är till synes badasses som i slutändan blir rymdismat då hoppar jag inte på kampanjen ifrån första början om jag vill vara en rymdisslaktande badass eller ?

Jag förstår inte vad som blir det fuckande här , jag besitter ju information sen innan att marines är inte badass Heroes i Alien så på vilket sätt blir jag fuckad ?


Eller menar du att det blir fel för att min karaktär Hudson inte vet att hen inte är en badass .

Isf handlar det ju om att kunna skilja på metainformation och den information karaktären besitter .

I slutändan har jag ju som spelare metainformationen om vad alien är och vill jag inte ha det så avstår jag .
 

anth

troll troll troll
Joined
24 Feb 2003
Messages
9,833
Location
Fjollträsk
Jag blandar inte frukt överhuvudtaget. Hela min poäng är dock att den använder troper ("badass marines") för att ganska så aktivt fucka med förväntningar. Huruvida det är genre eller ej känns som en bisak, åtminstone vs de generaliseringar som ofta görs kring liknande fuckande i rollspel. Om du spelar ett sånt scenario som rollspel, och förväntar dig att vara badass marine men blir rymdismat istället, så skulle många (till synes) se det som ett problem. För hur mycket du som tittare än må veta så är ju inte Hudson medveten. Det är det som är min poäng. Det blir vad det är för att det fuckas. Fuckandet behöver vara okej om vi vill kunna ha upplevelser som liknar den Hudson har i Aliens.
Jo du blandar frukt.

Säg att jag ska spelleda en kampanj som du ska spela i.
Under session Zero berättar jag att ni ska spela svenska fallskärmsjägare i Norrland.
Vad är dina förväntningar på kampanjen?
Sedan lägger jag till att kampanjen handlar om övernaturlig skräck.
Vad är dina förväntningar nu?
 

Dr_Dängrot

I want no right wing politics&no redstar hypocrite
Joined
1 Mar 2017
Messages
4,149
Ja det är något jag och min spelgrupp ofta blir sura över och önskade att spelen skulle vara ärliga med oss.
Här tänker jag att man får tänka det är 30 minuter under optimala förhållanden.

Alla kan reglerna , spelet är uppställt och preppat innan man börjar , man är kanske fyra spelare ist för sex , varje person tar inte 10 minuter på sig för varje drag hen gör , det är inte massa flamsande och offsnack och kollade på mobiler mm mm .

Det är ofta den mänskliga faktorn som gör att spelet tar längre tid
 

Lukas

Smutsig hippie
Joined
25 Jan 2010
Messages
3,253
Location
Huddinge
Här tänker jag att man får tänka det är 30 minuter under optimala förhållanden.

Alla kan reglerna , spelet är uppställt och preppat innan man börjar , man är kanske fyra spelare ist för sex , varje person tar inte 10 minuter på sig för varje drag hen gör , det är inte massa flamsande och offsnack och kollade på mobiler mm mm .

Det är ofta den mänskliga faktorn som gör att spelet tar längre tid

Sort of


Det är ingen hemlighet i branschen att spel som har optimistiska tider på lådorna säljer bättre. Kortare speltider lockar fler kunder.
Det gör att det är bra ur ett ekonomiskt perspektiv att trimma på på tiden lite mer en vad som är realistiskt.
Alla spel gör det inte men en del spel direkt ljuger.
 
Last edited:

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,012
Location
Slätta
För många herrans år sedan när jag spelade med en ganska ny spelgrupp så testade jag att provspela ett par tre enkvällsscenarion med dem innan vi gav oss in i en större kampanj och sedan utvärdera. Scenariona var av lite olika typ (stridstungt, mysterium, relationer) och jag petade in någon av det större scenariots aktörer i varje enkvällare. Scenariona var lite mörka. Stridsscenariot hade som twist att motståndarnas motivation var att de behövde pengar för deras barn svälte, mördaren i mysteriet var en person vars mor dödats av den mördade etc. Sedan pratade vi lite om saker som:
* Var det ett intressant scenario?
* Vad hade gjort det bättre?
* Vad borde hända efter det här scenariot?
* Hur ändrade er karaktär sin världsuppfattning efter det här lilla scenariot.
etc etc.

Över lag tyckte jag det funkade ganska bra.
 

entomophobiac

Mysteriemarodör
Joined
6 Sep 2000
Messages
7,495
Location
Uppsala
Jo du blandar frukt.
Nä. Men jag orkar inte förklara exemplet i detalj. Brukar aldrig behövas. Text är som vanligt trubbig kommunikation.

Hur som helst är absolut genre ett verktyg för att kunna delge förväntningar. Men “skräck” kan ju vara allt från kannibalfilm till college slashers till Lovecraft.
 

Rangertheman

Swashbuckler
Joined
15 Dec 2015
Messages
2,233
Vilka andra sätt har vi att kommunicera kring förväntningar?

Jag vill veta, så jag kan fucka med dem på ett okej sätt.
Det är en mycket relevant frågeställning när vi ska köra low-prep, high-improv Dungeon World efter att ha spelat massivt preppade kampanjer i tradspel som Symbaroum, Call of Cthulhu och Svenska kulter. Eftersom alla, inklusive jag själv, bara spelat den senare kategorin, lär det bli svårt att sätta förväntningarna. Förutom en session 0 får det bli regelbundna avstämningspunkter.
 
Last edited:

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,012
Location
Slätta
En stickfråga: Är dina funderingar generella eller specifika?

Är det ett scenario eller är det en värld som först säljs in som en sak och sedan blir en annan? Är det en långsam övergång att växa in i eller kablammo badresan till Örebro blev zombie apocalypse? Är det en permanent förändring eller är det en unik konstig händelse? Är det något som skall leva över lång tid eller är det slut efter ett antal spelmöten?

För jag tror jag känner att det kan påverka hur man behöver sälja in det...
 
Top