Det är verkligen mycket tråkigt att höra, men jag gör tummen upp för det ljuspunkter som du siktar på i tunneln. Hoppas att du kommer igen och får det lättare snart. Att du har lite mål att sikta på, även om de skjuts fram, är nog en bra drivkraft för att låta saker och ting komma ikapp.
Nå, det är i alla fall roligt att höra att du ändå har viljan kvar och ändå vill skapa trots att det känns kärvt och tungt i övrigt. Tyvärr är ju livet inte något rollspelsäventyr, även om man som människa skulle önska sig hjältarnas lättsinne många gångar. Men viktigast är ju det som Kannesten säger; det finns viktigare saker än rollspel och så är det. All lycka och väl tillönskas.