Nekromanti Finns det...

Re: Mer myter till folket!

Vad är det för fel på myter, egentligen?

Inget, så länge man inte tar det för givna sanningar och kan
ta det med en nypa salt. Inte tror jag att ena 4:de delen av
Japans befolkning var Samulajer och en annan 4:de del var
ninjas i svarta pyjamaser, medan de andra delarna av
befolkningen var antingen risodlare eller adelsmän. Men det
skulle vara roligt om det vore så :gremwink:

/Alexander Gyhlesten
 
Re: Problemet med den eran

Vilda Western är en lika stor myt som att Européerna sprang
runt i rustning och skramlade under medeltiden. Tombstone
är nog det längsta som man kan sträcka sig till. Som SL
kanske man skulle påpeka det för att spräcka
stämningsdödaren?
Click to expand...

Problemet är att stämningen är redan borta.

Sen får man inte glömma William Bonney som inte bara levde upp till sin legend, han överträffade den!
 
Re: Nödvändighet eller ej?

"Men, jag undrar om jag inte skulle kunna göra det bättre själv. Så, den stora frågan är: Är det ännu en onödig produkt (Dirty Little Secrets, någon?) eller om den faktiskt är vettig att införskaffa."

Det är ju fortfarande en personlig fråga, och inte huruvida modulens hela existens är onödig. JAG skulle inte kunna göra det bättre själv, och jag skulle inte vilja försöka. Jag tycker därmed att det var vettigt av mig att skaffa produkten i fråga.

Förlåt om jag verkar korkad nu, men vad är Dirty Little Secrets?
 
Re: Nödvändighet eller ej?

Förlåt om jag verkar korkad nu, men vad är Dirty Little
Secrets?

En fiaskobok vars fulla namn är "Dirty Little Secrets of the
Black Hand" som berättade om "häftiga" saker om Sabbaten
som man kunde lägga med i sina krönikor om man kände
för det. White Wolf och killarna som gjorde den ångrade sig
djupt efteråt har jag hört (som ursäkter på White Wolfs
Masquerade-forum). Vill du skratta så skaffa den och spela
med dina spelare :gremwink:

/Alexander Gyhlesten
 
Re: Nödvändighet eller ej?

"En fiaskobok vars fulla namn är "Dirty Little Secrets of the
Black Hand" som berättade om "häftiga" saker om Sabbaten
som man kunde lägga med i sina krönikor om man kände
för det."

Det låter inte som något jag tycker mig behöva :gremwink:

"White Wolf och killarna som gjorde den ångrade sig
djupt efteråt har jag hört (som ursäkter på White Wolfs
Masquerade-forum). Vill du skratta så skaffa den och spela
med dina spelare"

Hehe... Den missade målet en hel del, med andra ord? :gremgrin:
 
Re: DSBH

Vad är så kasst med den, egentligen?

- Ymir, tycker inte den är bra, förvisso, men ändå rätt okej
 
Re: 2:dra editionen Syndromet

Vad är så kasst med den, egentligen?

De radikala forumiterna på White Wolfs V:tM-forum har
myntat ett syndrom som White Wolf nu i och med 3:e
editionen av V:tM försöker göra ett avstamp ifrån: 2nd Edition.

Där har vi gamla godbitar som:

* Ventrue Clanbook (Höhö, Island of Yairos)
* DSBH
* World of Darkness: Mafia (gjordes synkat med 2nd Edition)
* Berlin: By Night

Att ta ett fenomen inom WoD och tönta till det är något man
inom somliga kretsar kallar för Andra Editionen-syndromet.
Hur kul är det på en skala med den VÄLDIGT extravaganta
antagonisten i Berlin? Island of Yairos själv existens utan
att någon brytt sig om hur maskerad-dödande det är? (Jag
tyckte visserligen om ön, men skulle nog sänkt freak-faktorn
på den om jag skulle slänga in den i en krönika).

Dirty Secrets of the Black Hand hade för mycket fåneri för
min smak, te.x introduktionen av en slags elit sabbat (Svarta
näven) - får mig bara att tänka på gruppen av vampyrer som
Blade får gänga sig ihop med i Blade II. Vad är så bra med
den?

/Alexander Gyhlesten
PS. Fick du mitt PBM svar Ymir? DS.
 
Jupp, det var en setting, utvecklad från två tidigare äventyr.

Det var renässans-viktoriansk era för det mesta och gotisk stämning. Ravenloft var ett demiplan som snärjer oskyldiga och onda personer med sin dimma, de onda för att göra dem till delar av sin egen region av demiplanet som en slags tortyr samtidigt som de styr sin del. De oskyldiga däremot, tja, de får göra bäst de kan.

Där fanns alltså Dracula och Frankensteins monster-ripoffs, kändisar från andra världar (Vecna från Greyhawk och Lord Soth från Dragonlance exempelvis) och några mer egna påhitt. Settingen i sig kom med två grundboxar till 2nd edition och sedan tog White Wolfs underbolag hand om D20-versionen.
 
Re: 2:dra editionen Syndromet

Jag avskyr Vampire 2nd edition, men det beror snarare på hur allting utmålas - ärkestereotypa klaner, stenhårt Camarilla-fokus, äldste som kutar runt i jeans, etc, än idéerna i sig. 2nd edition-dyrkarna brukar ju framhålla hur löjliga alla obskyra blodlinjer och plottelement i 3rd ed är, men jag finner dem snarare väldigt intressanta. Vampire har breddats, och blivit något mycket intressantare och mer mångfacetterat än den tråkiga ni-är-längst-ned-i-näringskedjan-i-en-Camarillastad-och-offer-för-allas-intriger-och-allt-är-såå-hemligt-stereotypen i 2nd edition.

Idén om The Black Hand som Sabbatens elitsoldater har ju emellertid levt kvar i 3rd edition, och den tycker jag om. Sabbaten känns som helt rätt ställe för en sådan krigarsekt. Jag gillar också Tal Mahe'ra, The True Hand, och deras uråldriga plots, men om de har i Sabbaten att göra...ja, det kan jag tänka mig att lämna öppet för diskussion.

- Ymir, gillade också Ends of Empire, där Tal Mahe'ra fick stryka på foten för gott

P.S. Mejlsvar kommer strax, sorry att det dröjde.
 
Förändrade editioner-syndromet (Går tråd-OT)

Överlag brukar jag gilla nya utgåvor, främst för att regelverken brukar bli bättre och det är ju inte fel.

Däremot hatar jag när världen verkar ändras, jag gillar att ha kontinuitet i världen. Om något ska tas bort eller tillföras så ska det helst göras det i en metaplot eller äventyr.

Med det sagt skulle jag säkert ogilla VtM 3rd ed då jag är "uppvuxen" med 2nd ed.
 
Re: Förändrade editioner-syndromet (Går tråd-OT)

Med det sagt skulle jag säkert ogilla VtM 3rd ed då jag
är "uppvuxen" med 2nd ed.

Vem vet, jag är uppväxt på andra editionen och jag smälter
tredje otroligt bra (bra mage?). Det finns en bok som tar upp
allt viktigt som hänt från andra till tredje editionen (Gangrel
har lämnat Camarillan, Ravnos kom upp och spökade, osv)
och låter spelledaren knåpa ihop äventyr efter detta. Vet dock
inte vad boken i fråga heter (Ymir, du kanske vet?), men
den skall enligt utsago vara ordentligt bra.

/Alexander Gyhlesten
 
Re: Nights of Prophecy

Boken ifråga heter Nights of Prophecy och är ett äventyrssupplement och metaplottsuppdatering. Som det förra är den väl ingen höjdare - jag gillar inte färdigskrivna äventyr överhuvudtaget, och i de här är man som spelare totalt åsidosatt, även om KotE-storyn är rätt frän, medan den är ett ganska bra kampanjvärldssupplement, jo. Problemet är att den information som ges i den lika gärna kas fås på andra ställen. Fast det är klart, här får man informationen i en praktiskt förpackad klump. De delar av metaplotten som tilltalar mig mest är de lite mindre betydande, som inte tas upp i NoP. Som Harbingers of Skulls vs Giovanni, tex...men det är en annan historia.

Gillar man att New York blivit Camarilla, att Nictukun köttat Baba-Yaga, att Zaphatasura gått hädan och att Kuei-jin invaderat USAs västkust (det gör jag) är Nights of Prophecy alltjämnt en bra bok. Annars bör man nog strunta i den.

- Ymir, gillade Vasilisa
 
Huvuden mot Kostymer

Som Harbingers of Skulls vs Giovanni, tex...men det är en
annan historia.

Ja, just det! Jag undrade vart det står lite mer i detalj kring
detta, du råkar inte veta det?

/Alexander Gyhlesten, Bloodline-fanatiker.
 
Re: Harbingers of Skulls & Cappadocians

Harbingers of Skulls beskrivs huvudsakligen i Guide to the Sabbat. Lite mer om deras samröre med Giovanni omnämns i Clanbook: Giovanni Revised, där deras ursprung också antyds ganska övertydligt, liksom i beskrivningen av deras ledare Unre i Children of the Night. De omnämns också i Nights of Prophecy, Mexico City by Night, etc.

Information, från riklig till mycket sporadisk, om övriga överlevande Kappadocier står att finna i Cairo by Night (Angelique, Lazarus), Clanbook: Giovanni Revised (The Capuchin, Pochtli), Children of the Night (Ashur/Cappadocius/Laodice, Byzar/Mahatma, Japheth/The Capuchin), Clan Novel: Giovanni (Lazarus?), Blood Magic (Baron Samedi?), Guide to the Camarilla (Lazarus), WoD 2nd ed (Lazarus), Clanbook Followers of Set Revised (Ashur/Cappadocius), Clanbook Giovanni (The Capuchin), Clanbook Cappadocian (De flesta), Constantinople by Night (Byzar/Mahatma, Konstantinopels kejsare)

Ursäkta överkursen, blir överentusiastisk så fort det här ämnet kommer på tal.

- Ymir, Woddolog och Cappadocianofil
 
Högstadiet

Som en allmän uplysning så är det inte i det lättaste laget att försöka få in 15 åriga(Som således går på högstadiet) flickor i rollspelens underbara värld. Det största problemet som hobbyn får stå ut med är diverse stämplar som den har fått genom åren. Som exempel kan det nämnas att rollspelare allmänt uppfattas som antisociala enstöringar. Vidare så anses det inte "moget" att leva sig in i en påhittad värld långt, långt bort och där tillbringa större delen av sin vakna tid(För ett fåtal utvalda, alla har inte sådan tur :gremlaugh:). Den slutsats som jag kan dra av detta är att utövarna av hobbyn måste försöka ändra den allmäna bild av hobbyn som den breda massan har, för att ens ha en liten chans att dra ner någon liten stackars högstadieflicka i rollspelshobbyns mörka klor. Saker som Codex och nationella spelveckan är väldigt bra satsningar enligt mitt tycke. Tyvärr kommer det alltid att finnas människor som Didi, Björn och Susanne XXXXXXX(Krönikör för Expressen eller Aftonbladet, vilken kommer jag inte ihåg).

/Linus - Som inte gillar sitt användarnamn.
 
Re: Harbingers of Skulls & Cappadocians

I varken Guide to the Sabbat eller Giovannis klanbok tycker
jag de täcks särskillt bra. Antar att jag får plocka upp en kopia
av Nights of Prophecy och Mexico City By Night i och med
att jag är så nyfiken själv. Tycker det är lite sorgligt att man
får så små tuggor hela tiden :gremsmile:

Spelar du förresten Jyhad/Vampire:The Eternal Struggle?
Cappuchin är ganska rolig där (du får dra 4 extra kort att ha
på näven) och Agustus himself är med och spelar hockey :gremwink:

/Alexander Gyhlesten, som just byggt en Harbingers of Skull/
Nosferatu Antitribu-lek till ovan nämnda spel.
 
Jo, men...

Det finns förmodligen fler skäl till sågningarna av den nya Kult-utgåvan än att spelet i sig skulle vara kasst. För såvitt jag förstått (ännu inte fått tag på något ex.) är det i det stort ett oförändrat nysläpp av andrautgåvan, åtminstone vad reglerna anbelangar. Huvudorsakerna till att Kult 3rd ed sågas är vanligen:

I) Den tidigare kompletta grundboken är uppdelad i två separata böcker ("Rumours" och "Beyond the Veil"), så att spelarna ska kunna läsa allt de behöver för sina rollfigurer men trots det inte få kännedom om den "sanna världen". De mörka hemligheterna tycks vara en vanlig stötesten, då man ofta beklagar sig över att de inte förklaras. Beskrivningarna av de mörka hemligheterna innehåller viss "sanningsrelaterad" information, och är därför placerade i "Beyond the Veil", som dessutom inte har släppts på engelska ännu. (Skulle släppts i somras) De kritiker som framför det här klagomålet tycks inte vara bekanta med Kult sedan tidigare, och de har ju inget grepp om spelet nu heller. Man kan ju tänka sig hur kul Kult hade varit utan skräckelementen. Som "Sim Satanists" typ.

Tycker själv inte att det är en bra ide att dela upp grundboken. Dels blir det dyrare att köpa två böcker, dels kan man ju om man så önskar helt enkelt instruera spelarna om vilka sidor och kapitel de inte bör läsa.

II) Man är missnöjd med en del typografiska detaljer, val av bilder och annat smått och gott. Den här kritiken tycks främst komma från garvade Kultspelare som är hårt inkörda på sin favvoutgåva och inte tolererar modifikationer av sin "Heliga Ko" (Jag har som sagt själv inte sett nyutgåvan, men jag misstänker att jag när jag väl får tag på det , efter att den initiella extasen lagt sig, kommer att sälla mig till denna grupp.)

Vidare har jag läst hyfsat positiva recensioner också. Den kritik mot Kult 3d ed som faktiskt stör mig lite är den gällande böckernas kvalitet.
 
Världsbeskrivning

Tycker nog snarare det är så att V;tm är alldeles för överdefinierat. WW har ju blivit så desperata nu när de överbefolkat världen så sanslöst med tomtar, troll och annat oknytt att de till tom släppt supplement som behandlar populationer i havet. *suck*. Tur att man är fri att modifiera och inte behöver köpa allt. Och tur att själva spelet (V;tm) är så förbannat bra.

Däremot gillar jag att Kult är helt fritt att utforska, att det inte finns några krav på kontinuitet och att man kan skapa precis vad man vill och känner för.
 
Sent omsider

Vet ej om det faktiskt är ett fristående rollspel, misstänker att man behöver Vampire; the Masquerade för att kunna spela det. Idén är hur som helst att man spelar vampyrer i viktoriansk miljö á la Lestat och En vampyrs bekännelse.
 
Re: 2:dra editionen Syndromet

Det har förvisso skett förbättringar i 3rd ed, men vad världsbeskrivningarna anbelangar går det bara utför. Hela "Time of Thin Blood" och Gehenna-grejen är ju så stämningsförstörande. "Oooh. Världen ska gå under. Det är så synd om oss. Det är faktiskt inte lönt att vi gör något vettigt. Vi kan lika gärna sitta här och lukta på blommorna ju."

Bloodlines... hmmm... *urk*- Jag är traditionalist. Tycker inte ens att Tremere ska få vara med. Tyvärr spelar jag med några som tycker att Tremere och förbannad Thaumaturgy är bland det häftigaste som finns.

Netzach-som är rigid och gnällig
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top