Om man kollar historiskt sätt få finns det inget som är så bra för ekonomin som ett bra krig. Andra världskriget stod till exempel för att bygga upp Sverige (som innan kriget var ett u-land) till ett land som var mycket framstående inom såväl välfärd och politik (god väl utbyggd infrastruktur, väl fungerande välfärd, jämställdhet osv.) som teknik och vetenskap (t.ex. IT, medicin, flygplan osv.). Det gav oss ett starkt ekonomiskt övertag som höll i sig ända in på åttiotalet(minst, man kan mycket väl hävda att den ekonomiska knuff framåt ligger kvar och pyr idag).
USA har t.ex. tjänat enormt mycket på både första och andra världskriget, i synnerhet när det gäller politisk makt (vilket syns då de är "den enda supermakten" och sitter med veto(tillsammans med några andra länder som tjänade på krigen) i FN).
Dock är dåliga krig det värsta som kan hända ett land och då USA gott från att vinna på typ alla krig sedan 1800-talet till att slösa ofantligt mycket pengar på sin militär och vapenteknologi är en av deras största vetenskaper. Trots det ligger t.ex. Sverige långt före USA i flera vapenteknologiska områden.
Jag kan rabbla upp fler saker, men min poäng är att USA har en budget som , i alla fall i något århundrade eller så, baserats på den boost man får när man "vinner"* ett krig, men har nu inte "vunnit" ett krig sedan Sovjet föll, utan i stället "förlorat" flera stycken (t.ex. i mellanöstern).
/Petter som nu måste gå, men återkommer.
EDIT: Nu glömde jag min andra stora poäng, men jag kan ta några mindre i stället:
En annan sak som påverkar mycket är USA:s politiska hybris. USA var ett av de allra första länderna som revolutionerades till liberalism och hamnade så pass långt före politiskt och ideologiskt att de sedan dess inte utvecklat det politiska systemet särskilt mycket (jämför med t.ex. husbyggen. I Sverige byggde vi (då) moderna bostäder på åttiotalet medan man i många österländska länder byggde moderna bostäder under det senaste decenniet och har därför mer och fler moderna bostäder). Hybrisen skiner även igenom även på andra områden.
Dessutom verkar det som om USA:s fria media skadades allvarligt under kalla kriget (som till stor del var ett medialt krig) och inte riktigt återhämtat sig. Dock har jag inte särskilt mycket stöd för den idén(då jag ju inte är amerikan eller vistats där vet jag ju inte riktigt), men det verkar troligt och går ganska väl ihop.
Man skulle även kunna hävda att USA är ett väldigt kapitalistiskt land och att kapitalismens mål inte är ett bra samhälle eller stabil ekonomi så uppnår den helt enkelt inte det, men det är en mera ideologisk än logisk och vetenskaplig debatt, så den kanske inte ska startas. Dessutom är det svårt att påvisa eftersom att nästan alla ekonomiska studier utförs av ekonomer(och nästan alla ekonomer är högerfolk(vänsterfolket blir t.ex. socionomer i stället)).
Vad jag försöker säga är att USA:s ekonomiska nedgång knappast är märklig eller oväntad, utan man bör snarare undra varför världen klamrat sig fast vid rangordningen så hårt. Personligen tror jag att makten kommer glida österut (ni vet, som den gjort de senaste årtiondena), vilket gör mig oroad och förväntansfull. Vad kommer hända med t.ex. Kina? Kommer den ökade makten Kina får leda till att ytterligare stärka deras hierarki? Skulle det i så fall leda till att den skulle spridas? Eller kommer den ökade välfärden i resten av Asien "smitta av sig" på Kina och göra Kina bättre?
Det som skrämmer mig mest är nog snarare hur mycket västvärlden kommer att ge upp för att behålla makten och ekonomin? Hur långt kommer vi gå för att behålla vår nuvarande plats som världens härskare? Det skulle knappast förvåna mig om många västländer blir diktatorer och förtryckarstater. Man kan redan se nu hur folket förlorar makt, frihet och levnadsstandard i flera länder i Europa. Hur rasismen och fientligheten sprider sig. Till och med i Sverige har vi redan fått offra delar av välfärden och jämlikhet (feminist är nästan ett skällsord och antalet kvinnliga ledare minskar t.ex.).
