Nekromanti Första gången

kloptok

Pensionerad astrolog
Joined
14 Dec 2008
Messages
1,223
Location
Stockholm
DeBracy;n114055 said:
Såååå klassiskt!
Och klassiskt är ju per automatik bra! ... eller? Svarar själv: Det var uppenbarligen otroligt bra, för se var jag hamnat idag!
 

kloptok

Pensionerad astrolog
Joined
14 Dec 2008
Messages
1,223
Location
Stockholm
Konrad Konvalj;n114063 said:
Från den dagen har jag varit spelledare så jag har inte riktigt fått uppleva den där härliga spelarkänslan sen dess. Min pöbel består av ypperliga spelare och bedrövliga spelledare så jag får fortsätta med det helt enkelt.
Rekommenderar att söka upp ytterligare pöblingar som kan agera bedrövlig spelledare åt dig för att du ska kunna få fler magiska skelettupplevelser. Nypöblingarna jag spelar med härifrån inklusive jag själv är väl i princip alla pensionerade eller ännu aktiva Eviga Spelledare™, det märks att det är vi ensliga själar som suktar mest efter mer av skelett, gruvor och annat jox.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,784
Location
Göteborg
Konrad Konvalj;n114063 said:
Från den dagen har jag varit spelledare så jag har inte riktigt fått uppleva den där härliga spelarkänslan sen dess. Min pöbel består av ypperliga spelare och bedrövliga spelledare så jag får fortsätta med det helt enkelt.
Ditt lidande var en gång mitt. Sedan upptäckte jag spelledarlösa spel och allting förändrades.
 
G

Guest

Guest
SL: "Ni går och går längs vägen. Den fortsätter framåt och det är skog på sidorna. Vad gör ni?"
Spelarna: "Vi går mer!"
SL: "Ni går och går. Plötsligt kommer fem troll ut på vägen och anfaller! Vad gör ni?"
Spelarna: "Vi anfaller dem!"


Såååå klassiskt!

Liksom kartan som bestod av en spikrak väg från värdshuset till borgen (vi sa aldrig dunga i mitt kvarter). Kartan saknade andra landmärken så när som på två buskage, ett på var sida om vägen, precis halvvägs.
- Vad gör ni? [HR][/HR]
 

IcarusDream

Anti-populist
Joined
9 Jan 2007
Messages
1,036
Location
Carapalea
2004, jag var 20 år gammal (Late bloomer..)

Jag spelade DnD 3ed. Jag spelade en half elf ranger som hette Rivii (ett namn jag många år tidigare hittade på till min stora fantasysvit som skulle Sveriges svar på Sagan om ringen.. men aldrig blev färdig)
 

Rhodryn

Hero
Joined
23 Sep 2013
Messages
977
Zoth-Ya;n113994 said:
Minns du ditt första rollspelspass? När var det, hur gammal var du?
Vad spelades, osv?

/Nyfiken
Väldigt sent 1995 eller tidigt 1996, så någon gång mellan December 95 till Februari 96. Jag var 16 år (16.5 om man ska vara mer exakt), så jag var rätt sent ute med Rollspel, och figur/brädspel (som t.ex Warhammer, Blood Bowl, mm) också för den delen.

Det var en sån där grej, när jag väl hittade dem, så var jag direkt fast i dem. Jag hade så många olika bitar av mina hobbys (fantasy böcker, tvspel, film och tv-serier, serietidningar, etc) att det skapade en ram med ett stort roll/bräd/figurspels-format hål i mitten, och jag visste inte ens att det hålet fanns där... föränn jag då hittade roll/bräd/figurspel. Runt ca November 1995 var första gången som jag ens "fick reda på" att det fanns något som penna och pappers rollspel, eller figurspel som Warhammer mm, eller hela den biten av våran hobby som går långt förbi stadiet utav t.ex "Monopol" eller "spela poker" eller andra sådana grejer som "normala människor" spelar... innan dess så fanns den informationen helt enkelt inte alls i mitt huvud.


Mitt minne från mitt första spelpass är oerhört vagt. De saker jag är 100% på är att det var Drakar och Demoner (som jag ju sen efter hand som åren gick lärde mig att vad vi spelade var en DoD 2 + DoD Expert + DoD 3 + DoD 4 + mängd husregler typ av en grej). Sen vad jag är någerlunda säker på är att vi var fyra, kanske fem spelare (en vilket hade spelat mycket innan, och som våran SL hade tagit med i gruppen för att hjälpa oss nya spelare... de två hade ju spelat sådana spel sedan 80'talet tillsammans med deras kompisar, de är ju både en 4-6 år äldre än vad vi andra var). Där jag är rätt säker på att jag minns karaktärerna i gruppen. Jag spelade en människa som var riddare (mer om honom senare), en som spelade en halvlängdsman som var tjuv (så klart) vid namnet Dev, en som spelade en svart anka som var pirat (så klart) vid namnet "Kapeten Svartnäbb" (så klart) som hade krok på ena armen (så klart) XD ... och den fjärde var en dvärg krigare som jag inte minns namnet på, som spelades av den där veteranen. Om där var en eventuell femte spelare så minns jag inte vad denne var... kanske alv med båge av något slag.

Men vad som exakt hände under den spelomgången är mer osäkert. Jag har några vaga minnen, men de kan lika gärna ha hänt under ett senare spelpass. Där är specifikt 3 händelser som jag tror var med i första spelpasset. Vi slogs mot en Hydra, där min karaktär var den som tog rollen och platsen att hålla den upptagen, medan de andra (inklusive min karaktär) med faklor försökte bränna halsstumparna på den efterhand som jag (och ibland dvärgen) hög av dess multipliserande huvuden. Den andra händelsen är att med mitt, och stridens, första anfall... med ett enda mäktigt hugg av mitt bastardsvärd (perfekt slag)... så bröt jag ryggen på en Mantikora. Varpå striden mot den var över (dock så fick vi rätt snart en Minotaur över oss, som jag även där var en rätt stor anledning till att den dog... precis som med Hydran, och en mängd andra fiender, som våran grupp behövde slåss mot)... jag fick avlida Mantikoran dock, eftersom den inte var död än, den var paralyzerad pga den brutna ryggen, och jag ville ju inte att den skulle tvingas att lida och så ju. Den tredje händelsen var att jag tror tycks mig minnas att dvärgen grävde ner något vid en vägkorsning... exakt vad det var minns jag inte, om det hade med vårat uppdrag att göra, eller om dvärgen ville gömma undan utrustning till senare, eller vad det nu än var.


Min karaktär där, var den karaktär som jag ju fortsatte spela igenom alla åren som jag spelade DoD med den specifika SL'n (så från ca95/96 till ca 2003). Samtidigt så blev den karaktären vad alla andra karaktärer, som jag någonsin skapat och spelat, vägs mot. Och än så länge har jag inte skapat, och spelat, en enda karaktär som någonsin har lyckats mäta sig med honom. Den karaktären är min nr 1 favorit karaktär, så pass så att inom penna och pappers rollspel så har jag bara använt hans namn två gånger... på honom, och på min första Eon karaktär (där jag mer eller mindre försökte återskapa honom). Inom tv och dataspel dock, specielt inom fantasy, så använder jag namnet konstant, och faktiskt så är det "honom" som jag skapar varje gång jag skapar "min karaktär" i tv/dataspel. Mitt namn på denna sida kommer från honom också.

Så... Rhodryn Callahorn... min första rollspels karaktär någonsin. Han är människa, adopterades av ett barnlöst adelspar, som hittade honom längs en väg efter att hans föräldrar hade dödats av Orcher. Som yrke har han valt Riddare, men under en mängd år så har han mer varit en vandrande Riddare (vilket då tillslut ledde honom till alla de äventyr som jag spelart honom med). Blont långt hår... blå eller grå ögon (beroende på hans humör... jag totalt snodde det från Polgara i Eddings böcker, där hennes ögon ble grå när hon var arg... XD )... någon typ av ärr i pannan från när hans riktiga föräldrar dödades. Som personlighet är han väldigt mycket som jag är (jag har svårt att spela karaktärer som inte är på något sätt baserad på hur jag är)... så blyg, tystlåten, lugn, lång stubbin, snäll, tålmodig, "layed back", mm. Jag valde också att basera honom väldigt mycket på hur "goda" Riddare är i de Arturiska legenderna, göra det rätta, hjälpa de svaga och de i behov, aldrig starta en strid, heder, ridderlighet, etc. "The ultimat good guy and Knight" mer eller mindre. Det ända han inte är "god" på, är väl att han då så klart hatar orcher. XD Utrustningsmässigt sätt så var det ju alltid någon typ av medel till tung rustning, riddarsköld, och helst ett 1H svärd (Bastardsvärd i vanliga fall)... och så hade han ju så klart sin totalt svarta stridshäst, vid namnet "Faran" (så klart), som jag helt snodde från Eddings böcker om Spjuthök... för Spjuthöks stridshäst var svart, och hette Faran på svenska. XD

Hans namn, Rhodryn Callahorn, är helt klart stulna ur fantasy böcker som jag gillar. Jag ville ge honom ett namn som lät väldigt "ädligt", ett namn som kändes som att det skulle passa på en ung adelsman som är riddare. Men eftersom jag alltid varit dålig på att komma på namn... eller ja... jag är nog rätt bra på det, det är bara det att det tar mig evigheter att komma på något som jag gillar och som passar på karaktären... så vände jag mig till böcker. "Rhodryn" kommer ifrån en karaktär som heter "Rhodry" i Katharine Kerr's bokserier "The Deverry Cycle". Av någon anledning så läste jag alltid det med ett N på slutet, vet inte varför det blev så... men efter många år med det så kändes det mer naturligt att säga det så, plus att jag tycker det låtter bättre med ett N på slutet än utan. "Callahorn" kommer från Terry Brooks bokserie Shannara, där Callahorn är ett land någonstans i den världen. Jag gillade hur det lät, landets huvudstad har dessutom aldrig intagits, och det påminde mig lite om "Camalot" (Cama/Calla biten). Och när jag då satte ihop namnen till "Rhodryn Callahorn", så var det som det klickade... det lät bra, det kändes som att det passade, och jag kunde inte komma på något som lät bättre...plus att min SL höll med att det lät bra när jag frågade honom om namnet var ok som namn på min karaktär i spelvärlden.

Jag har haft många väldigt minnesvärda stunder med den karaktären, och jag har svårt att tro att jag någonsin kommer skapa en karaktär som kommer lyckas toppa honom. Jag har ju så klart tyckt om många andra karaktärer jag skapat sedan honom (väldigt få karaktärer som jag ogillat ju igentligen), och har haft många minnesvärda saker med dem också... men ingen av dem kan mäta sig med Rhodryn Callahorn.

Här nedan är mitt karaktärsblad med honom från back in the day... så vid det här laget är det snart 20 år gammalt. Grundegenskapsmässigt sätt hade jag tur med honom, för jag slog väldigt bra, och bara kanske 1 år senare så slutade vi slå fram grundegenskaper till DoD, och började köpa istället utefter 91ans regler. Notera min hemska skrivstill, och notera min dåvarande SLs snygga skrivstil på baksidan där han skrev upp de Riddar ideal som min karaktär var tvungen att följa. Och ja... det där är den Nabakos, "Järnbitaren", från Svavelvinter, som Rhodryn har i sin ägo. Det svärdet räddade gruppen en gång när de blev inlåsta i en lagerbyggnad som sedan sattes i brand. Under en kort tid så var även Ebharing i Rhodryns ägo... men blev av det en natt. Medan han och hans kompanjoner låg och sov på Junker Hildurs värdshus så klev Kung Ottar in genom väggen, varpå alla så klart väktes (pga oljudet från när väggen förstördes) och flög ur sina sängkistor vilt stirrandes på vad som försigick, följt av att Kung Ottar promt steg fram till Rhodryns sängkista, tog Ebharing, varpå han gick ut genom nästa vägg, och försvann ut i den mörka snöiga natten igen... med 4 eller 5 oerhört yrvakna, förvånade, och skrämda, äventyrare som vilt stirrar på de nu två stora mörka hålen i sovsalens väggar. XD

Edit: Just det, det står inte på karaktärsbladet, men kort efter Svavelvinter så fick Rhodryn sin ena arm avhuggen... var på väg att dö, blev räddad och tagen till någon typ av skogsalvs stamms "hemby" i någon skog, där någon riktigt gammal alvkvinna la en typ av regenererings magi på honom, varpå över en mängd veckors tid så "växte" en ny, identiskt (minus så klart eventuella skador mm han haft tidigare), arm ut igen. Enda skillnaden var att han nu då har en väldigt klar rand på övre delen av hans ena överarm, där färgen på skinnet går från hans naturliga hudfärg till en väldigt ljus och lite lätt rosa hudfärg... som en bäbis kanske skulle ha som nyfödd, för att denne inte än så länge har haft sol och/eller ljus på sin hud tillräkligt mycket för att den ska förändras än.



 

Stövelkatten

Mästerkatt
Joined
13 May 2005
Messages
802
Location
STHLMKRTLLSTHLMKRTLLSTHLMKRTLLSTHLMKRTLLSTHLM!!!!!
Jag var nog tio eller elva första gången. En ett par år äldre kamrat hade gjort det flera gånger tidigare med några killar i sin klass och skulle nu visa mig och min kusin. Jag visste redan innan lite om vad det handlade om vilket gjorde det hela ännu mer spännande. Det visade sig att det var bättre än vad vi kunnat föreställa oss och sedan den dagen var vi sålda. Större delen av tonåren ägnades liksom åt det.
Minns också att jag tyckte det var lite pinsamt i början. Ville liksom inte att föräldrarna skulle veta. Men det släppte ju såklart med tiden och nu har vi inga problem att ha en öppenhjärtig dialog. Även om de inte fattar ett jota.

Det var förresten ungefär i samma veva som jag började spela rollspel också. Tänka sig. Ett husreglat "Chock" var det första spelet. Tror vi fortsatte med... Vampire? Eller kanske Drakar och Demoner.
 

slanfan

Hero
Joined
16 Oct 2010
Messages
1,458
Location
Göteborg
Tidigt 90-tal, fick polarens DoD låda tryckt i handen. Han sa: Jag spelar Halvorchisk Krigare, du är SL. Vi spelade båda introduktionsäventyren, Zerzim och vad det andra nu hette. Sedan fortsatte jag.
 

Trollkalle

Veteran
Joined
28 Jul 2015
Messages
190
När jag spelade första gången var för 2 år sen (2013). Min kompis pappa hade spelat rollspel när han var liten och när dem var i sin sommar stuga så testade dem på det av vad pappan kom ihåg av reglerna och med bara T6 sen kom dem hem och min kompis var helt exalterad över att få berätta detta för mig. Vi var lite inne på det här med nörderi för vi spelade warhammer 40k innan dess. Men sen så började vi spela Drakar och demoner 2 utgåvan som är gratis på deras hemsida. Vi spelade kampanjen ärans väg. Sen så blev pappan allt mer upptagen och vi spela på egen hand. Nu har vi spelat nästan 1-2 gånger i veckan i 2 år.
 

Fridigern

Swordsman
Joined
23 Sep 2014
Messages
404
Jag var 8 år, borde varit 1990 för D0D91 kom nästa år. Det var en oerhört karismatisk fritidsledare som var SL, som lyckades samordna 8-10 8-åringar att sitta still i 3-timmarspass. Vi var dvärgar som var på jakt efter en magisk ring minns jag. Det var en karta (akvarellmålad) som användes för varje session, som alltid var en strid, och vi hade tennfigurer. Året efter fick jag DoD91 och tvingades lära mig läsa och räkna för att begripa det (högutbildad idag, hade knappast hänt utan rollspel).
 

Caligo

Swashbuckler
Joined
3 Aug 2010
Messages
1,986
Location
Göteborg
Spelade MD&D (variant på Dungeons and Dragons) på ett seglarläger. 1981 (eller 82?) och jag var 10 (11?) år. Spelade magiker minns jag och det var någon slags elak baron som hade tillfångatagit en person som vi skulle rädda....
 

Torbjörn

Swordsman
Joined
6 Nov 2003
Messages
402
Location
Göteborg
Minns du ditt första rollspelspass?
Ja, min storebrors kompis hälsade på och hade med sig en ny sorts spel som var ashäftigt och något vi aldrig hade sett tidigare. Jag blev fast direkt.

När var det, hur gammal var du?
Bör ha varit omkring 1984, och jag var då 9 år.

Vad spelades?
Drakar och Demoner och vi spelade äventyret Tvillingbergen. Vi stötte på trollen och blev ihjälslagna. Gjorde nya rollpersoner, försökte igen, stötte på trollen och blev ihjälslagna.
 

Jocke

Bäst i rollspel
Joined
19 May 2000
Messages
4,042
Location
Sthlm
Jag hade två nära-rollspelsupplevelser innan jag utan att tveka och utan att förstå vad det skulle innebära såg till att få ett DoD 91 i julklapp.
Ena gången var jag med min far till nån av hans vänner som hade barn som var kanske två tre år äldre än mig. Jag fick vara med när de gjorde rollpersoner till dod och kollade lite i grymkäfts fällor.
Den andra var mer av typen en kompis ristade en karta och jag "spelade" nån slags riddare som utforskade kartan.
Efter ett tag tog hans fantasi slut och saker om jag idag hade tyckt var fantastiska började hända. Riddaren fastande i en evig trappa. Då och då dök det upp en creepy tant och eller papegoja och sa exakt samma ord gång på gång. Det fanns bara ett sett att vinna och det var att leka något annat.

Sen gick det nått år av att jag inte riktigt förstod hur man skulle göra för att få ut själva rollspelet ur häftena. Till slut så tog jag och en kompis oss i kragen, gjorde fem rollpersoner (blad annat alvtvillingarna Gin och Tonic som delade på ett formulär) tog hem de vänner jag hade och tvingade in dem i Fritagningen och I drakens Käftar. Då gick vi i femman. Jag tror att det var 1993 men jag orkar inte räkna efter pga lat.

Annyways så blev det starten för De Odödas Förening som när den hade som flest medlemmar var tvungna att ha två olika spel igång i olika rum hemma hos Klas som bodde störst (han hade alltså en matsal, ett vardagsrum, och ett tv rum så vi kunde ha ett rum mellan de två spelen). Vi körde såklart också warhammer, magic och vilka mer analoga nördgrejer vi nu kunde få tag på.
 

Jocke

Bäst i rollspel
Joined
19 May 2000
Messages
4,042
Location
Sthlm
Stövelkatten;n114752 said:
Bra sammanfattning av alla OSG-spel!
Hela den grejen är ju bara att klämma in i en LoftP kampanj och säga att den innehåller "en bonusdungeon" så är det ju ingen som ens höjer på ögonbrynen.
 
Joined
22 Sep 2011
Messages
1,422
Location
Malmö
MIn kompis Henning ärvde sin storebrors Mutant 1 och DoD Expert, någon gång runt 4:e klass det vill säga 1989 drog vi igång med förvirrade kampanjer där vi först spelade mer än en karaktär var tror jag spelade en Karkion magiker och en frostalvkrigare. Från början mest fokus på strid och skatter om jag minns rätt. Det skapades också en Minutaur med en 2h yxa i varje hand, kommer jag ihåg.
 

cogitare

Swashbuckler
Joined
9 Mar 2005
Messages
2,151
Location
Lund
Zoth-Ya;n113994 said:
Minns du ditt första rollspelspass?
Inte i detalj, men jag tror det.

Zoth-Ya;n113994 said:
När var det, hur gammal var du?
Jag tror det var 1989, vilket gjorde mig 13 år gammal.

Zoth-Ya;n113994 said:
Vad spelades
DoD (lådan med Elric på).

Zoth-Ya;n113994 said:
Min kompis hade spelat DoD med en bekant och blivit hookad. Vi hade snackat en del om det när vi gick på samma konfirmations-lektioner. Spelet tog sin plats i mitt pojkrum och jag vill minnas att jag spelade en Minotaur (förutom grundboxen hade han även skaffat Monsterboken I) med dubbelyxa och som var magiker (att minotaurer uttryckligen inte kunde bli magiker utan imploderade om de lärde sig magi, om jag minns min monsterbok rätt, struntade vi i).

Kort därefter fick jag Mutant (svarta lådan) och spelade detta för fullt.

Cog.
 

Tre solar

Hero
Joined
8 Mar 2014
Messages
1,165
Jag har ett notoriskt dåligt minne, men jag tror det var typ 1990 på en släktmiddag där vi hade tråkigt och min äldre kusin återberättade sista halvan av Alien och lät mig och min 4-åriga brorsa slå tärning ibland. Jag vill minnas att jag inte kunde förstå hur han kunde komma på ett så fett äventyr, och att vi blev osams om hur man öppnade en hissdörr med hjälp av en yxa.
 
Top