Beröm
När man gör ett dogmaspel så tycker jag att man kan gå två vägar:
1. Skapa ett mini-rollspel komplett med världsbeskrivning, förslag på äventyr och/eller spelexempel, samt en tillfredsställande och pedagogisk regelmotor som täcker kärnan av vad man behöver för att snabbt komma igång och spela.
Styrka: Har ett långlivat spelvärlde, eftersom det är "komplett"
Svaghet: Kan kännas något tunt i o m dogmaformatets begränsningar
2. Börja med en idé eller ett smalt koncept och fokusera på att utveckla idén/konceptet på ett så bra sätt som möjligt inom dogmaformatets begränsningar. Här offrar man en del andra hänsynstaganden som man skulle haft om man gjort anspråk på att skapa ett "komplett" rollspel för att istället renodla sin idé så bra man kan.
Styrka: Utförligt beskriven idé som är intressant att prova. Intensiva, korta och ofta avslutande spelomgångar. Späckat innehåll.
Svaghet: Begränsat spelvärlde. För att göra spelet mer intressant i längden måste det byggas ut.
I Santiago lyckas du med bedriften att utgå från den första varianten och ändå sätta en stark personlig prägel på spelet. Jag gillar att du plockat grundsystemet från Västmark samt regeln för inköp (rikedomsslaget) som diskuterats i en annan tråd. Även mkt pedagogiskt utformat med tydliga illustrationer. Ett av det bästa jag sett från dig. Blir riktigt intresserad av boken (Santiago) och ska kolla upp den.