Nekromanti Förläningar & Städer

[Telephalsion]

Jag lyckades slå fram absurda mängder byar i ett hertigdöme, 24 byar. Och tänkte mig att slå ihop några av dem till en stad.

Hur fungerar städer i en förläning?
Hur är fördelningen fria/ofria? Är det ens bönder i staden?
Betalar alla stadsbor skatt?
Har staden några utgifter?

EDIT: Räknas stadens invånarantal in när man räknar ut den lokala marknaden? Får den lokala marknaden lyx om man har en stad?

Etc.

 

[wallahad]

Som grund skulle jag säga att en sådan absurd mängd byar lätt skulle kunna bilda en stad.

Däremot kvalitén av stad...
Du vet, gruv städer som bildades rätt fort, det är lite så jag tänker mig den första tiden som stad. Typ den första eller andra generationen invånare eller så beroende på hur allt utvecklas.

Däremot skulle en stabil sammanslagning byar lätt kunna dra till sig en marknad med faktiskt rätt hyfsad nivå av lyx.

 

[Rokan aka Daram]

Jag tycker mig komma ihåg att en stad fungerar lite som en egen förläning i förläningen. Medborgarna i staden räknas mer som fria bönder. Så fort staden får sina stadsprivilegier så är den mer eller mindre "sin egen". Det förklarar varför vissa byar verkligen kämpar för att uppnå detta.
Hela staden reder sig själv vad gäller utgifter dock kan man ju tänka sig att baronen, hertigen, greven eller annat dito står för vägpatruller på vägar till och från staden. Staden betalar skatt till länsherren vars mark den är på.

På dina "EDIT-frågor" är svaret JA om jag inte minns fel. Det är just en stad som avgör om marknaden innefattar lyx eller inte.

Detta står tydligt i Riddaren tror jag. Kan dock inte kolla exakt var just nu då jag inte befinner mig hemma i mitt Eon-bibliotek

 

[duncan_UBBT]

Hur fungerar städer i en förläning?

Staden tror jag du bäst sköter genom att ha ett separat förläningsformulär för just staden. Detta betyder att stadens invånare kan ha drabbas av andra umbäranden än bönderna, samt att du får en separat ekonomi för staden.

Regeln om Nybyggare på sidan 54 i Riddaren får husreglas så att det inte är skogsmark som går förlorat, utan att staden mister sten och järn istället. Detta betyder att det är en större förlust för länsherren att bygga fle rhus i en stad än att låta bönderna ute på landet göra detsamma, men detta fås förmodligen igen i form av skatter och licenser snart.

När det kommer till beskattning av en stad så finns det texten på sidan 53, men tyvärr missar konstruktörerna att inkludera vad "Grundskatten" ligger på. För att få fram detta föreslår jag wikipedia.

Händelsetabellen på sidorna 51 och 52 fungerar inte särskilt bra för just städer, men om du eller din spelledare känner sig kreativa kan ni antingen skapa en egen händelsetabell, eller ta tabellen för händelser i staden från Spelledarens Guide och modifiera skalan på resultaten så att de lämpar sig för en stads framtid och inte bara en rollpersons.

Då städer vanligtvis har mycket fler hantverkare än en liten by skulle jag säga att du kan tredubbla antalet hantverkare. Dessutom får du fler om du summerar mängden hantverkare för de byar som du slår ihop.

Som länsherre bör du nog bygga lite försvarsverk i och kring staden, om inte för att stoppa fientliga anfall så åtminstone för att kunna kontra rövare och banditer. Sådana byggen kan kosta en hel del pengar, varför jag tror att, om du ber konungen snällt, kan ignorera regeln om att ge 50% av skatten till kungen under själva borgbygget.

Hur är fördelningen fria/ofria? Är det ens bönder i staden?

Utgå ifrån reglerna för Fria bönder, men kalla dem stadsbor eller någonting liknande för att undivka förvirring.

Betalar alla stadsbor skatt?

Ja, men till borgarrådet, som sedan betalar till länsherren. Hur mycket det rör sig om förhandlas fram mellan länsherren och borgarrådet.

Har staden några utgifter?

Mängder. Försvarsverk, vakter, reparationer, tillställningar och nybyggen.

 

[Riktar´n]

Staden tror jag du bäst sköter genom att ha ett separat förläningsformulär för just staden. Detta betyder att stadens invånare kan ha drabbas av andra umbäranden än bönderna, samt att du får en separat ekonomi för staden.

Tycker det verkar vara rimligt då stadens ekonomi skiljer sig från hur landsbyggden funkar.

Regeln om Nybyggare på sidan 54 i Riddaren får husreglas så att det inte är skogsmark som går förlorat, utan att staden mister sten och järn istället. Detta betyder att det är en större förlust för länsherren att bygga fler hus i en stad än att låta bönderna ute på landet göra detsamma, men detta fås förmodligen igen i form av skatter och licenser snart.

Här skulle det ju kunna vara intressant ifall att man som länsherre tillåter staden att växa, om det sker extensivt och man förlorar åker mark eller om det sker intensivt det vill säga man försöker effektivisera mark anvädningen inom staden. Själva byggandet kanske inte kostar länsherren något heller utan det kanske är så kallade marknadskrafter som tar han om det.

När det kommer till beskattning av en stad så finns det texten på sidan 53, men tyvärr missar konstruktörerna att inkludera vad "Grundskatten" ligger på. För att få fram detta föreslår jag wikipedia.

De flesta i staden är väl någon form av hantverkare, borde man inte kunna använda reglerna reglerna för licenser som finns i riddaren? Man får hitta på lite då visst saknas och annat kanske är större än en persons företag. Då det finns allt från mästare till gesäller. Sedan kanske man även får föra in något mer som markhyra, men det kanske inte är nödvändigt. Samtidigt skulle det vara enklast för de som bestämde i staden att bara ha schablonavgifter på alla så att man slapp sitta och fundera på hur mycket var och en skall betala, det kanske är onödigt med progresiva skatter som utjämnar, visst förlorar man en del pengar men samtidigt vinner man en del på att slippa hålla koll på vad 300-400 hantverkare/handelsmän egentligen får i i vinst.
Däremot kan utfärdande av tillstånd och liknande dra in mycket pengar, det handlar främst om kanske bygglov och likande grejer.
Tullar borde även det vara en hel del pengar för många städer. Det kan vara relativt lätt att räkna ut hur mycket man har att ta tull på ialla fall, det finns det i Riddaren formler för hur det skall räknas ut.

Har nu suttit och små räknat lite medan jag skrev detta inläg och med bara tullar och li/by på 500 innevånare skulle ha en intäkt på 23250 denarer eller ca 78 köpt bas/ 30 köpt lyx, förutsatt att en fjärde del av befolkningen är hantverkare och att dessa betalar medelvärdet i licensavgift. Vad som ska dras från detta är kanske främst vakt löner/rättsväsende/ administratörer och den egna vinsten, kanske renhållning. För en mindre by eller likande kanske man kan tänka sig att vaktstyrkan är relativt liten, alternativt kanske det finns någon form av milita att ta till i ordningsmaktens fall.

Vad tror ni annars om uträkningarna?

Utgå ifrån reglerna för Fria bönder, men kalla dem stadsbor eller någonting liknande för att undivka förvirring.

Jag antar här att du menar att det inte finns några ofria böndecker verkar i staden vilket jag tycker verkar rimligt.

 

[duncan_UBBT]

Jag förklarar hur reglerna för licenser bör appliceras. Och Mundana använder sig inte än valutan 'kr'.

 

[Rokan aka Daram]

Nej usch! Utomvärldslig valuta av det här slaget kommer skapa ett svart valuta-hål och suga in alla Mundanas silverdaler, dinarer, thaler m.m. Du har gjort Mundana BANKRUTT!!!

Om jag landar på det seriösa planet igen så undrar jag hur det ligger till med licenserna och byggloven. Det är alltså adelsmannen som äger marken som utfärdar dessa i både by och stad?
Jag trodde att när en by fick stadsprivilegium så blev den "myndig" och fick fixa egna hantverks- och handelsgillen samt borgarråd och bestämma över sin egen ekonomi genom dessa råd. Inte för att hela staden samarbetar eller har en gemensam ekonomi-koll men inget som en adel råder över längre. Fast i och för sig så måste marken köpas av någon... eller?

-Rokan funderar

 

[Riktar´n]

Så ändrat från kr till denar kom inte riktigt på vad det hette igår, ifall att det var denar eller debar, hur som helst så funkade det. Jag hade väl i och för sig kunnat använda mig av förkortningen d.
Sry, jag kanske hade kunnat läst inlägget ditt tydligare.

Hur som helst det jag ställde upp handlade om intäkterna och inte utgifterna för förläningen. Hur långt skulle en mindre stad egentligen klara sig med detta med tanke på hur mycket som produceras i staden, eller åtminstone vad som står att finna på marknaden, utan tullar beräknar jag det till att licensavgifterna utgör drygt en femtedel av allt som produceras i staden det vill säga att man på detta tar nästan 20 % skatt. Som sagt har jag räknat på en större by/liten stad.

 

[Riktar´n]

Nej usch! Utomvärldslig valuta av det här slaget kommer skapa ett svart valuta-hål och suga in alla Mundanas silverdaler, dinarer, thaler m.m. Du har gjort Mundana BANKRUTT!!!

Vad bra då går min onda plan i lås, bara lite längre innan jag då kan erövra den, bara vänta.

Om jag landar på det seriösa planet igen så undrar jag hur det ligger till med licenserna och byggloven. Det är alltså adelsmannen som äger marken som utfärdar dessa i både by och stad?

Tror inte att det handlar så mycket om att man äger marken utan snarare beskattningsrätten. Exempelvis markisen äger beskattningsrätten på staden X.

Jag trodde att när en by fick stadsprivilegium så blev den "myndig" och fick fixa egna hantverks- och handelsgillen samt borgarråd och bestämma över sin egen ekonomi genom dessa råd. Inte för att hela staden samarbetar eller har en gemensam ekonomi-koll men inget som en adel råder över längre. Fast i och för sig så måste marken köpas av någon... eller?

Rent spontant så tänker jag mig att borgarråd och adel båda finns i staden, dels för att borgar råden sköter mycket av det administrativa och utfärdandet av licenser, den markis eller liknande som är utsedd på platsen skulle då vara konungens representant i staden, varför borgarråden kan besluta ganska mycket men jag kan tänka mig att den konungens representant har vetorätt gentemot de andra i borgarrådet. Vilka antagligen representerar de olika skråerna och handelsgillena i staden.

 

[Oreh]

Spontant känns det som städer är mer variabla än byar, därför kan det vara svårt att göra upp regler och riktlinjer för dessa. Vill man ändå skapa en ny stad, tycker jag man borde börja med att kolla på vad staden har för förutsättningar. Vilka är näringarna; handel, hantverk, skog, fiske eller kanske är det en militär stad? För att bestämma detta är det nog bättre att kolla på kartan läsa om kring liggande städer och därav bestämma näringen.
Stadens ålder spelar också dem in, var det nyligen som man fick sina stadsprivilegier så är det troligt att det är en by som långsamt vuxit sig större och de flesta lever antagligen på samma sätt som tidigare. Samma regler som för byar kan användas för att ta fram befolkningen.
Reglerna för ofria- och friabönder bodde man använda där man kan se friabönder som borgare som äger sin fastighet i staden och ofriabönder som borgare/trälar som hyr in sig och sin familj i ett hus. Främst är det rika handelsmän (borgare) som äger fastigheterna i staden, är det en handelsstad är dessutom mycket av bebyggelsen förråd och magasinshus.

Något jag inte heller hittar i boken är fattighus, detta kan vara en extra utgift för staden, men kan se till att hemlösa och utstötta har någonstans att ta vägen.

Eldsvådor är också något att ta med i beräkningen, någon dedicerad brandkår, men stadsvakten kan också ha i uppgift att vara eldvakter. De kan om staden är stor ha rutiner för vad som skall göras vid eventuell brand. Brandklocka och folk som skriker "Elden är lös!".

Dödligheten i städerna är mycket högre än på landsbygden och i princip är man beroende av inflyttning för att befolknings mängden inte skall sjunka. Därför bör man modifiera reglerna kring Befolkningstillväxt, efter eget huvud.

Vanligt är även att adeln och därmed länsherren har gods utanför staden som privatresidens. Staden är helt enkelt så smutsig, farlig och ohälsosam att man inte vill bosätta sig här.