Nekromanti Epic? Epic?
- Thread starter Pom
- Start date
Pom
Swashbuckler
Läs igen. Det ändrar det genom att det inte uppstår avgörande enskottsdueller särskilt ofta. Det blir för stor osäkerhet om vart man skall sikta och vilken ammunition som har någon som helst chans att påverka.
Dessutom är episka icketrollkunniga som regel fullt balanserade med de trollkunniga, effektivitetsmässigt.
Good for you!
Jag har en annan bild av episkt D&D än du, men så länge du grundar din uppfattning på ofullständig regelläsning och datorvarianten av ett annat spel känns diskussionen rätt meningslös.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,763
Nej.
Som jag sagt tidigare är detta inte ett problem bundet till ett visst system. När karaktärerna blir för bra tenderar striderna att mer och mer få karaktärern av eldkastarduell i en telefonkiosk. Man har för mycket ont att dela ut helt enkelt.
Pom
Swashbuckler
Och jag hävdar att problemet är försumbart med Epic Level Handbook.
Men för att säkerställa att vi inte pratar förbi varandra: är det alltså dueller mellan grupper av episka magiker du tycker går för snabbt och för slumpmässigt?
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,763
Problemet är mest lättpåvisbart där, men det gäller för alla klasser. Lönnmördare som blir för bra, fighters som slår för hårt och som dessutom har en hel skock feats som boostar dem ännu mer, prällar som återupplivar left and right och så vidare. Allting blir så tungt att det får för avgörande betydelse.
Pom
Swashbuckler
1: Att episka rollpersoner är bra är själva definitionen på dem. Självfallet skall en episk fighter under rätt omständigheter kunna slakta en armé eller ett groteskt vidunder.
2: När två jämbördiga parter slåss under neutrala omständigheter har lika självklart slumpen stor betydelse för stridens utgång. Det gäller på alla styrkenivåer och i alla spelsystem.
3: De flesta strider som en episk PC utkämpar är med underlägsna fiender, helt enkelt för att episka NPC är sällsynta i de flesta kampanjer. Den duellsituation du stipulerar är en sällsynthet.
4: Episka rollpersoner är bra både offensivt och defensivt. Det gäller inte bara rena siffror som hp och save. Epic feats, spells, class abilities, skills och föremål ger i kombination episka rollpersoner en betydande motståndskraft mot diverse attackformer.
Eftersom din gissning inte stämmer med mina erfarenheter hävdar jag att du gissar fel.
anth
Vetefan
Eh???
Mina fighters brukar få FLER attacker när de går upp i levels.
* Ett lvl 1 PC-party möter 4 st lvl 1 NPCs
* Ett lvl 5 PC-party möter 4 st lvl 5 NPCs
* Ett lvl 10 PC-party möter 4 st lvl 10 NPCs
* Ett lvl 20 PC-party möter 4 st lvl 20 NPCs
I samtliga fall så är chansen c:a 50/50 att klara sig.
Du påstår alltså att ju högre lvl partyt har ju mer slumpmässig blir striden.
Hur kan det bli mer slumpmässigt än 50/50?
Jag förstår precis vad du menar med "save or die", power word kill, symbol of death etc...
Men skulle de vara mer slumpmässiga än sleep för en lvl 1 PC?
Av vad jag förstår så tycker du inte om att en strid kan vara över på en runda bara på grund av ett missat save.
Säg mig - hur rimmar det med med det vanligiaste argumentet mot DnD - att höglevel-PCs har så mycket HP att de inte går att ta livet av?
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,763
Slumpmässighet rör inte sannolikheten för endera utfallet, det rör fördelningen. Ju färre slag desto bredare fördelning.
Extrem låglevel har samma problem som extrem höglevel. Bäst funkar systemet någonstans kring 4-8 eller så.
Det är inte frågan om hur lätt det är att dö jag talar om. Det är frågan om hur stor inverkan man har på vad som händer. Dessutom är det i vissa fall fortfarande svårt att ta livet av folk fort, men striden är i princip avgjort efter första rundan, sedan är det bara en transportsträcka.
Pom
Swashbuckler
Jag kan försäkra dig att det är en våldsam skillnad mellan att agera eller inte agera i en strid mellan episka rollpersoner. Det är också mycket viktigt vilka taktiska val man gör, just för att det inte finns några säkra sätt att genast sänka en episk hjälte. Det är de väl utförda kombinationerna som ofta segrar i sådana kraftmätningar.
Noir
Veteran
Jag är benägen att hålla med troberg om det mesta han har sagt i den här diskussion. På episk nivå är varje enskild karaktär så mäktig att slumpen får större inverkan, precis som troberg sade tidigare.
Problemet jag ser med episk spelande är att allt blir för mäktigt för att sl ska kunna behålla kontrollen, detta gäller i synnerhet magi.
SR? Min epic spell har bonusar för att bryta igenom sådant!
Bra saves? Min epic spell har bonusar för att göra den svårare att stå emot.
Wards? Min epic spell ignorerar sådant.
Alla delar av ELH går att utnyttja på ett sådant sätt att karaktärens ECL egentligen borde ökas med säg en 10 i jämförelse till sina vänner.
Men tro inte att jag inte gillar episk spelande för det. Det gäller att sl har en jävla koll på alla regler, på sina rollpersoner och på sin spelvärld så att sl är förberedd på allt episka karaktärer kan göra.
Lite reklam för en kampanj där detta fungerar utmärkt är Sepulchrave's Wyre SH. Rekommenderas varmt till alla, inte bara ELH fans. Nedan är en länk till en ihopsamlad version.
http://www.enworld.org/forums/showthread.php?t=58227
Problemet jag ser med episk spelande är att allt blir för mäktigt för att sl ska kunna behålla kontrollen, detta gäller i synnerhet magi.
SR? Min epic spell har bonusar för att bryta igenom sådant!
Bra saves? Min epic spell har bonusar för att göra den svårare att stå emot.
Wards? Min epic spell ignorerar sådant.
Alla delar av ELH går att utnyttja på ett sådant sätt att karaktärens ECL egentligen borde ökas med säg en 10 i jämförelse till sina vänner.
Men tro inte att jag inte gillar episk spelande för det. Det gäller att sl har en jävla koll på alla regler, på sina rollpersoner och på sin spelvärld så att sl är förberedd på allt episka karaktärer kan göra.
Lite reklam för en kampanj där detta fungerar utmärkt är Sepulchrave's Wyre SH. Rekommenderas varmt till alla, inte bara ELH fans. Nedan är en länk till en ihopsamlad version.
http://www.enworld.org/forums/showthread.php?t=58227
En av huvudpunktrna med episkt dnd är ju att man kan forma väldigt speciella rollfigurer.
Där man drar vissa egenskaper väldigt långt, en person som sedan länge insett att hon kan påverka väldigt mycket om hon så väljer, men ändå får lov att välja var hon skall lägga sitt krut.
Hon har potential att slå ut stort motstånd fysiskt/magiskt eller i kraft av sin personlighet övertyga omgivningen.
Men hon kan inte ägna sig åt allt, hon kan inte både bli en oerhört mäktig närstridskrigare och pilbågsskytt. Så en intressant aspekt är vad hon väljer att specialisera sig på.
Det är ju ofta nått som påbörjats långt innan hon nådde de episka nivåerna, men här kan hon vidareutveckla nån speciell sida av sina förmågor.
De episka featsen tycker jag för det mesta blir intressanta och spännande, man upplever också att man måste välja bort saker också.
Det gör ju att man fortsättningsvis också har skäl att ha kontakt med sina alierade (PC gruppen) och ta dem till hjälp när himlen mörknar och jorden öppnar sig.
De lite svulstigt storslagna äventyren gör att man kan få till en väldigt speciell stämning i episka äventyr, heroer, kanske avatarer, avgrundsmonster som figurerar.
Det finns plats för möjligheter att fläska på, både med miljöer och personer. Lite mer extremt, lite mer målat i starka färger.
Men det kräver framför allt en spelgrupp, (dvs både Spelare och DM) som lockas av konceptet, iallfall är lite nyfikna på det.
Lycka till
Bombu
Där man drar vissa egenskaper väldigt långt, en person som sedan länge insett att hon kan påverka väldigt mycket om hon så väljer, men ändå får lov att välja var hon skall lägga sitt krut.
Hon har potential att slå ut stort motstånd fysiskt/magiskt eller i kraft av sin personlighet övertyga omgivningen.
Men hon kan inte ägna sig åt allt, hon kan inte både bli en oerhört mäktig närstridskrigare och pilbågsskytt. Så en intressant aspekt är vad hon väljer att specialisera sig på.
Det är ju ofta nått som påbörjats långt innan hon nådde de episka nivåerna, men här kan hon vidareutveckla nån speciell sida av sina förmågor.
De episka featsen tycker jag för det mesta blir intressanta och spännande, man upplever också att man måste välja bort saker också.
Det gör ju att man fortsättningsvis också har skäl att ha kontakt med sina alierade (PC gruppen) och ta dem till hjälp när himlen mörknar och jorden öppnar sig.
De lite svulstigt storslagna äventyren gör att man kan få till en väldigt speciell stämning i episka äventyr, heroer, kanske avatarer, avgrundsmonster som figurerar.
Det finns plats för möjligheter att fläska på, både med miljöer och personer. Lite mer extremt, lite mer målat i starka färger.
Men det kräver framför allt en spelgrupp, (dvs både Spelare och DM) som lockas av konceptet, iallfall är lite nyfikna på det.
Lycka till
Bombu
Pom
Swashbuckler
Hej!
Kul att höra av någon som har andra erfarenheter av ELH än jag och Bombu!
När man hittar på nya spells får det ibland rätt stor effekt på spelbalansen. Det gäller förstås också på episk nivå. För min del brukar jag helt brutalt ändra i nya spells om de efter en tids speltestande visar sig alltför kampanjstörande.
Men vänta nu, spells som ignorerar wards? Visst kan man göra episka spells som låter en anbringa Dispel eller Destroy på en Ward, men de kräver alltid en levelkoll (ELH:102).
Men angående diskussionens löpande exempel med de 2 grupperna episka magiker som duellerar kan jag nog inte dra mig till minnes ett enda sådant tillfälle under mina decenniers episkt spelande (eller superhögnivå och ultrasuperhögnivå och allt vad vi kallade det på AD&D-tiden). Det har alltid varit betydligt mer komplicerade konstellationer när episka har slagits mot episka.
När vi körde Master och Immortal Set D&D var dock systemet sådant att initiativslaget i allmänhet avgjorde striden. Men mina erfarenheter är som sagt att så inte alls är fallet i ELH. Men när rollpersonerna är så pass mäktiga blir även små skillnader i spelstil av stor betydelse. Det kan gott tänkas att mina grupper inte prioriterar optimering i den grad de skulle kunna göra.
(Det där sista lät nästan som en känga och det var inte meningen i så fall.)
Kul att höra av någon som har andra erfarenheter av ELH än jag och Bombu!
När man hittar på nya spells får det ibland rätt stor effekt på spelbalansen. Det gäller förstås också på episk nivå. För min del brukar jag helt brutalt ändra i nya spells om de efter en tids speltestande visar sig alltför kampanjstörande.
Men vänta nu, spells som ignorerar wards? Visst kan man göra episka spells som låter en anbringa Dispel eller Destroy på en Ward, men de kräver alltid en levelkoll (ELH:102).
Men angående diskussionens löpande exempel med de 2 grupperna episka magiker som duellerar kan jag nog inte dra mig till minnes ett enda sådant tillfälle under mina decenniers episkt spelande (eller superhögnivå och ultrasuperhögnivå och allt vad vi kallade det på AD&D-tiden). Det har alltid varit betydligt mer komplicerade konstellationer när episka har slagits mot episka.
När vi körde Master och Immortal Set D&D var dock systemet sådant att initiativslaget i allmänhet avgjorde striden. Men mina erfarenheter är som sagt att så inte alls är fallet i ELH. Men när rollpersonerna är så pass mäktiga blir även små skillnader i spelstil av stor betydelse. Det kan gott tänkas att mina grupper inte prioriterar optimering i den grad de skulle kunna göra.
(Det där sista lät nästan som en känga och det var inte meningen i så fall.)