Nekromanti En salig röra

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Om man vill skapa en klassisk(=alver, dvärgar, pseudomedeltid) fantasyvärld vilka friheter kan man då ta sig utan att det känns som ett dåligt hopkok av det medeltida Europa? Hur stora teknologiskillnader bör man tillåta sig?
Kan en stadsstat(á la renässansen) existera sida vid sida med en Romarriket klon? Hur sannolikt är det att hela den kända världen styrs av ett gigantiskt rike?
Naturligtvis är fantasy per definition osannolikt, men i mitt tycke finns det ändå gränser. Jag vill ha en utvecklad fantasyvärld som känns realistisk och genomtänkt. Inte en massa länder, fenomen och personer som bara finns med för att de anses coola. Vår egen historia är utmärkt som vägledning och exempel på vad som faktiskt kan hända. Nu tycker säkert de flesta att jag är lite luddig men om ni skriver lite inlägg så kanske vi kan bena ut det hela litegrann.
 

telcontar

Warrior
Joined
10 Mar 2002
Messages
227
Location
Rivendell
Tja, tittar man bakåt på historien har det väl förekommit vid ett flertal tillfällen att hela den "kända" världen styrts av ett jätterike, tex Rom, det mongoliska riket, osv

Titta man på välutvecklade fantasyvärldar, tex Eddings (haha, där blev du allt orolig va!) nä, men tex Tolkiens, så dominerade ju tex numenoranerna stora delar av midgård, även om deras rike så småningom kollapsade pga inre stridigheter. Detta öde drabbar väl för övrigt alla jätteriken förr eller senare...
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Det stora problemet är väl att man som rollspelskonstruktör börjar i fel ända. Man börjar ju med att tänka på hur det ska vara i världen i "nutid", alltså i den tid då alla äventyren skall utspela sig, och sedan går man bakåt och skriver alltså världshistorien baklänges.

Då kan det bli lite tokigt ibland. "Va? var ön obebodd fram till Kejsar Pling-Plong kom till makten? Var kommer de här ruinerna ifrån då? Och du, varför har byborna på ön Mullimuffa samma seder och bruk som Tjurrameckafolket, de borde väl snarare ha anammat reptilfolkets kultur, som ju i flera tusen år har varit enväldiga härskare över hela öriket?"

Osv osv osv...

Jag tyckte det var roligt i gymnasiet att börja från scratch med endast en karta och lite småfolk utspridda över världen. Sedan lät jag världen "växa" fram i kronologisk ordning. Genom att kopiera kartan flera gånger och rita hur världen förändrade sig, så hade man en god överblick över hur gränsdragningarna ändrades och kulturer förflyttade sig. Jag hade kanske en karta för vart tjugofemte år, typ. (Eller så gjorde man stora hopp under "tråkiga" tidsåldrar) Då såg man på ett mycket naturligt sätt hur vissa kulturer bredde ut sig och sedan lades i ruiner, precis som många av våra jordiska civilisationer. På så vis förstod man på ett naturligt sätt vilka folk som inte gillade varandra, var det hade varit fred under lång tid, vilka som levt i krig med vilka, osv. Man fick förstås hela tiden göra förteckningar över på vilken teknologisk nivå alla länderna låg och vilka betydelsefulla regenter/kulturpersonligheter som levde under tidsepoken, men det räckte med små nyckelord till en början och så kunde man kanske renskriva det begripligt när allt var klart. Det var iaf ganska häftigt. Som att spela civilisation utan några regler, ungefär.

Rekommenderar det till alla som har uthålligheten att prova. Problemet är väl snarare att man har mindre koll på vad slutresultatet skall bli.

/Rising
som kanske inte riktigt svarade på vad walium ville veta
 

Quan'talis

Swashbuckler
Joined
14 Jun 2001
Messages
2,235
Location
Utlandet
Saliga äro de röriga...

...ty de skola icke märka någon skillnad när apokalypsen kommer.

I en "klassisk" fantasyvärld är det inte så noga - det viktiga är att världen är cool, verkar det som. I en mer "realistisk" fantasyvärld (vad det nu betyder) är det viktigare att se till att det finns någon slags konsekvens. Försök helt enkelt tänka dig vad som skulle hända om man satte två länder bredvid varandra. Vad händer med en självständig stadsstat på renässansnivå om den ligger bredvid en expansionintisk järnålderskultur? Om ett land har krutvapen och demokrati och landet bredvid har stenyxor och en ledare utsedd av gudarna kan det antagligen uppstå en del egendomliga situationer. Och så vidare.

-JPS- låtsas att jag faktiskt svarat på frågorna
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Ibland känns det dock som en något feg genväg. "Jag orkar inte skapa en massa jobbiga länder och kulturer så jag slänger ihop ett jätte land istället".
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
"Jag tyckte det var roligt i gymnasiet att börja från scratch med endast en karta och lite småfolk utspridda över världen. Sedan lät jag världen "växa" fram i kronologisk ordning. Genom att kopiera kartan flera gånger och rita hur världen förändrade sig, så hade man en god överblick över hur gränsdragningarna ändrades och kulturer förflyttade sig. Jag hade kanske en karta för vart tjugofemte år, typ. "

Och vi andra som inte är överambitiösa arbetsnarkomaner, vad ska vi göra? Jag har lätta att komma på urbra ideér och infall men dålig på att skriva ner dem. Det är där orken brister. Du har ingen mindre arbetskrävande version?
 

telcontar

Warrior
Joined
10 Mar 2002
Messages
227
Location
Rivendell
gondvanaland...

Ja, det gör ju inget eftersom det ändå förmodligen bryts ner i småbitar efter ett par hundra år./images/icons/smile.gif Då löser det sig ju av sig själv, så att säga. Det låter egentligen som en ganska rolig idé, att starta en kampanj i ett jätteland och försöka rida ut stormen under själva sönderfallet!
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Re: gondvanaland...

"Det låter egentligen som en ganska rolig idé, att starta en kampanj i ett jätteland och försöka rida ut stormen under själva sönderfallet! "

Hmmm. Det är knappast så att en kontinent delar sig i en mängd småbitar på en halvtimme. Ska varje stridsrunda vara 150.000 år eller?
"Du känner hur det kittlar under fotsulan. Om 10.000 år blir där nog en spricka. Vad gör du? Tänk snabbt!!!!"
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
En snabbversion:

Rita bara typ, tio kartor då, en för varje paradigm. Typ "urtiden", "bronsåldern", "reptilernas härskarera", "första världskriget", "mörkrets tid", "hoppets tidsålder", "andra världskriget", "kung snällibingbong's goda styre", "järnåldern" och "nutid" eller liknande. Genom att rita en massa pilar och anteckningar över vilka länder som krigar mot vilka så slipper du rita så mycket kartor och kan ändå beskriva komplicerade skeenden utan så mycket arbete.

Då behöver du inte skriva så mycket, man kommer ju fatta det mesta bara genom att titta på dina kartor. Det räcker ju faktiskt med en liten prick på kartan med en siffra bredvid. På baksidan av kartan kan man kanske läsa att på just den platsen så startades ormkulten av Den Svarte Baronen år 1404, eller liknande. Resten kan du ju hitta på när du behöver använda ormkulten i ett äventyr.

Men, tja, vill du göra ett rollspel åt andra människor kommer du inte undan så lätt. Då måste du skriva ner någorlunda vettiga beskrivningar om någon skall fatta vad du menar.

En fördel med billiga världar. Det räcker ju med att skriva "Zorgh. Det är ett hemskt kungarike där alla är onda" för att man ska fatta. Det komplicerade kräver tyvärr en hel del arbete.

/Rising
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Re: En snabbversion:

"Men, tja, vill du göra ett rollspel åt andra människor kommer du inte undan så lätt. Då måste du skriva ner någorlunda vettiga beskrivningar om någon skall fatta vad du menar."

Märk väl att jag aldrig sade att det var ett rollspel jag sysslade med. Jag nämnde bara fantasyvärld.

"En fördel med billiga världar. Det räcker ju med att skriva "Zorgh. Det är ett hemskt kungarike där alla är onda" för att man ska fatta. Det komplicerade kräver tyvärr en hel del arbete."

Jag är definitivt mer ambitiös än så. Dessutom så anser jag inte att det borde förekomma några genuint ondskefulla världar eller varelser. Det är enklare att begå folkmord på orcher om man vet att de är galna massmördare som gladeligen skulle strypa sina morsor för en trasig strumpa. Men vem har bestämt att de måste vara det? Säkert den där jämrans Tolkien som alla apar efter./images/icons/laugh.gif
Jag vill ha en realistisk värld och i en realistisk värld så är det mesta grått även om det finns många högstående personer som vill utmåla det som svart och vitt. Det är som sagt mycket lättare att rättfärdiga sina egna handlingar om man utmålar sin motståndare som ett värre svin än en själv. Det gällerr även i det verkliga livet.
 
Joined
27 Sep 2001
Messages
1,154
Location
Uppsala
Piskar upp tempot

Jag har testat samma metod men jag ritade bara en karta med tusch och kopierade den med kopieringsmaskin. Sedan använde jag överstrykningspennor för kulturerna. Det gick väldigt snabbt.

Använde sedan samma metod för att göra kartor på befolkningstäthet, språkutbredning, etc.
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Re: Piskar upp tempot

"Använde sedan samma metod för att göra kartor på befolkningstäthet, språkutbredning, etc. "

Säg inte att jag blir tvungen att knåpa ihop egna språk också!? Här kommer man med några funderingar och blir genast överhopad med en massa måsten./images/icons/laugh.gif
En massa olika språk är en faktor som givetvis bidrar till att öka känslan av realism. Men det är ett jätteprojekt! Jag må vara bra på att skriva men när det kommer till grammatik så kommer jag att få ett nervöst sammanbrott.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Det låter ju jättebra.

Jag har precis samma inställning som du till "ondskefulla varelser", så det glädjer mig att vi är på samma spår. Nu blir jag också lite nyfiken till vad du ska använda din värld till. Skriva en bok? Solospel? (är det ingen annan än jag som sitter och filar på ett eget solospel?) Eller gör du det bara för skojs skull tills vidare, och får se vad du ska ha den till när det är färdigt?

I vilket fall som helst tror jag du behöver lägga ner en del arbete i din värld om du är så ambitiös som du säger och vill ha en värld som någon annan än du själv kan leva sig in i. Att rita kartor är praktiskt, då de illustrerar mycket komplexa skeenden på ett överskådligt sätt. Stamträd är också bra. Jag har filat på en superdupervärld sen efter studenten som jag tänkt använda till en serie, men nu är jag alltså på väg att låta mina solospel ta plats där istället. (jag tror att solospel kommer få en revival med LOTR-filmer, Harry Potter och allting. Jag ska bli den störste av en ny våg solospelsförfattare, hade jag tänkt.) Jag håller på med språk, kulturer, kartor, stamträd och hela skiten. Det är fullkomligt obegripligt för alla andra än jag själv, men för mig är det solklart.

Det är också något du skall tänka på. Vem ska läsa dina grejer? Om det bara är till för dig själv så är det ju busenkelt att skriva bakgrundsinfo, det är ju först när man skall presentera något för andra som det blir jobbigt.

Berätta gärna mer om ditt projekt.

/Rising
 

Ridijeck

Warrior
Joined
17 May 2000
Messages
358
Location
Örebro
Ibland känns det dock som en något feg genväg. "Jag orkar inte skapa en massa jobbiga länder och kulturer så jag slänger ihop ett jätte land istället".

Fast ett verkligt jätteland, t.ex romarriket, är allt annat än homogent. De kulturella skillnadera var enorma mellan Gallien, Palestina, Grekland och själva Rom, även om de alla lydde under en och samma kejsare.

Ridijeck
besserwisser
 
Joined
27 Sep 2001
Messages
1,154
Location
Uppsala
Re: Piskar upp tempot

Säg inte att jag blir tvungen att knåpa ihop egna språk också!?

O hjälp nej. Det vore ett jätteprojekt. Jag skulle aldrig orka/våga ge mig på ett sådant, men jag är full av beundran för de som gör det. Det jag gjorde var bara att namnge ett par språk och gjorde karta över var de pratades vid nuläget (när spelet startade). Det kändes naturligt att göra det efter att man sett hur kulturerna rört sig.

Här kommer man med några funderingar och blir genast överhopad med en massa måsten.

Inga måsten från mig inte. Jag har bara testat en gång att göra hela (har gjort delar av den andra gånger) processen med kartorna och jag kommer antagligen inte göra om det. Det är för "vetenskapligt" för mitt tycke. När jag gör en fantasyvärld vill jag få en fantasystämning och jag tror det bästa sättet att få det är genom att försöka rollspela (!) personer i världen man skapar när man skriver världen (tex vad har kungens historiker för världsbild eller en kaptens eller en prästs eller....). Dvs jag skapar en mytologisk historia, den historien som invånarna i världen har.
Som ramverk till detta är jag iof tvungen att använda en del "vetenskapliga" sätt att se på saken för att spelarna ska känna att världen är "äkta".
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,908
Location
Barcelona
Organiskt världsskapande

Hej!

jag förstår precis vad du menar. Jag anser att en sammanhängande och trovärdig värld är nästan det allra viktigaste; saker ska hänga ihop och gå att förklara.

När jag utvecklar mina världar så gör jag det enligt en metod som närmast kan beskrivas som organisk. Det är ingen planerad metod utan är väl snarare en beskrivning på hur jag gillar att arbeta med ett världskoncept. Den organska metoden fungerar så att jag först skriver en världsbeskrivning. eftersom jag sällan har ork nog att skriva klart den, så kommer den att innehålla en hel del hål. Därefter inser jag att en hel del av världsbeskrivningens trider mot mina ursprungliga önskemål. Jag skriver om de delar som saknas och försöker få dem att pass aihop med det jag redan skrivit, och sedan försöker jag fylla ut luckorna i enlighet med de kunskaper om världen jag nu fått. Därefter börjar jag om på nytt, ändrar på de delar som jag tycker är dåliga, anpåassar resten av världen i enlighet och fyller på ytterligare med nytt stoff, som jag nu har en ännu bättre bakgrund att basera på. på så sätt växer världen fram organiskt genom att dåliga idéer får ge vika för bra sådana, och de nytillkomna idéerna alltid anpassas till det som redan skirivts. Metoden har funkat bra, och min mest utvecklade fantasyvärld, Ögjl, har nu nått ett berömvärt tillstånd av sammanhang och realism (och det är rätt duktigt med tanke på att det är en värld där man kan spela talande näsor och där bilarna har ben).

Problemet är förstås att detta knappast är en metod som jag kan föreslå att du använder, eftersom att den knappast är egnomtänkt utan snarare är ett resultat av det sätt jag arbetar på, när jag långsamt leker fram mina världar. Mycket riktigt börjar jag alltid världsprojekten med en vision om ett prydligt uppspaltat världskapitel där jag skriver in nyttiga fakta om världen ett efter ett.

Möjligtvis kan jag föreslå någon sorts miniatyrversion av den här metoden. ta ett anteckningsblock och skriv ned stödord och anteckningar om din värld allt eftersom de dyker upp. Jämför dem, försök hitta sammanhang mellan dem, styrk över och fyll ut där det behövs. Skriv en historieskrildring där du försöker förklara nuläget. när du får nya idéer, skriv in dem i anteckningsboken och försök avpassa allt du tidigare gjort så att det stämmer överens med dina tidigare idéer.

En annan bra idé kan vara att använda din värld innan den är färdig. När du spelar i den eller använder den i noveller kommer du ganska snart att stöta på saker som du inte tänkt på och som kanske borde få en förklaring, beskrivning eller dylikt. Speltesta din värld helt enkelt! Ett sista tips är att snacka om din värld med några polare; dom kanske ser något du missat.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,908
Location
Barcelona
Framgång är 10% inspiration

..och 90% transpiration. Jo du har säkert hört det, och det är lika sant när det gäller rollspel som någonting annat. Vill man ha något, får man slita för det. Sen är kartkopierande kanske inte enda metoden, det finns väl andra sätt, men alla kräver de blod svett och tårar.
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Re: Det låter ju jättebra.

Jag har gått och filat på en fantasybok inne i skallen de senaste 8-9 åren och är nu inne på version 5.0 eller något i den stilen. Oftast brukar jag komma på ungefär en halv bok för att sedan stöta på någon lucka i mitt tänkande som leder till att jag skrotar allting och börjar om ifrån början igen. Som det ser ut nu så kommer jag antagligen att börja med version 6.0 snart. Oftast brukar jag återanvända de bästa delarna av mina ideér i de framtida versionerna. Så nu har jag massor med enskilda ideér som jag filat på i flera år men ingen enskild bakgrund som jag kan klistra in dem i.
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Re: Piskar upp tempot

"Det vore ett jätteprojekt. Jag skulle aldrig orka/våga ge mig på ett sådant, men jag är full av beundran för de som gör det."

Håller helt och hållet med. Möjligtvis att jag hade kunnat tänka mig att slänga ihop några vanliga fraser och enstaka ord, men inte mer.
En av de saker som hindrar mig ifrån att sätta igång på allvar är att jag förfasar mig över den enorma mängd av arbete som det skulle innebära. Jag har provstartat flera gånger men upptäcker ofta att när allting kommer omkring så är det inte tillräckligt trovärdig och sedan skrotar jag allt igen.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,908
Location
Barcelona
Det låter ju som en rolig metod, men den är inte särskilt användbar om man redan har klart för sig hur man vill ha världen, och bara vill ha en historia av ren princip. Det funkar mycket riktigt som en sorts Civilization utan regler, och alltså kan resultaten bli ganska varierande. Någon metod att rekommendera är det nog inte om man inte har något annat syfte med sitt världsskapande än just att få världen sammanhängande.

Ibland kan den dock vara användbar om man bara har en vag bild av ens världs huvudbeståndsdelar. Jag använde den t.ex. en gång när jag gjorde ett spel, där en grupp marskolonisatörer hade stött på, problem. Mars var nämligen redan befolkad, av en civilisation av elaka robotar. Då började jag att bygga ut världen genom att beskriva hur människorna först kom till planeten, utsattes för robotarnas attacker, tivngades fly, grundade ett samhälle på en skyddad plats, drabbades av inre konflikter, splittrades och lade grunden till en rad civilisationer. Resultatet blev mycket lyckat, men då var ju världskonceptet som sagt vädligt vagt redan från början. Tanken var väl att det hela skulle mynna ut i någon sorts amerikanska inbördeskriget-kopia, där människorna var sydstatare och robotarna nordstatare, men jag kom tyvärr aldrig så långt i min världsbeskrivning.
 
Top