Winterquist
Veteran
...inspirerad av tråden "Hur har ert rollspelande förändrats över tid?"
I veckan fick jag AD&D 1ed DMG och Monster Burner till Burgning Wheel med posten.
Två rollspel som gjorts med dryga 20 års mellanrum. Det slog mig hur lika de trots detta är i sin framtoning. Till saken hör att jag aldrig spelat eller läst någonting rörande AD&D tidigare.
Vad jag reagerade över är att både den gamle Gygax och Luke Crane är väldigt närvarande i texten och mycket måna om att redovisa sitt eget tänkande och övervägande gällande sina regler. De beskriver vad spelet gör och inte gör och varför det är så. Att Luke Crane redovisar sannolikhetsjox för tärningsutfall m.m. i Monster Burner är inget som jag direkt höjer ögonbrynen över, men att Gygax gör det samma i DMG är överraskande!
Fan vad fördomsfull jag är som tror att rollspel utvecklas till att bli bättre och mer sofistikerade. Jag menar, jag vet att de inte är så. Men att det liksom ligger i bakhuvudet som en liten sanning...
//e
I veckan fick jag AD&D 1ed DMG och Monster Burner till Burgning Wheel med posten.
Två rollspel som gjorts med dryga 20 års mellanrum. Det slog mig hur lika de trots detta är i sin framtoning. Till saken hör att jag aldrig spelat eller läst någonting rörande AD&D tidigare.
Vad jag reagerade över är att både den gamle Gygax och Luke Crane är väldigt närvarande i texten och mycket måna om att redovisa sitt eget tänkande och övervägande gällande sina regler. De beskriver vad spelet gör och inte gör och varför det är så. Att Luke Crane redovisar sannolikhetsjox för tärningsutfall m.m. i Monster Burner är inget som jag direkt höjer ögonbrynen över, men att Gygax gör det samma i DMG är överraskande!
Fan vad fördomsfull jag är som tror att rollspel utvecklas till att bli bättre och mer sofistikerade. Jag menar, jag vet att de inte är så. Men att det liksom ligger i bakhuvudet som en liten sanning...
//e