Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Bearnie said:
Skönt att den finns kvar. Då vet jag att V är att lita på, åtminstone där.
Nekromanti Du som har åsikter om kommunism, se hit
- Thread starter Necross
- Start date
Skönt att den finns kvar. Då vet jag att V är att lita på, åtminstone där.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
krank said:
Thatcher med blod på händerna? Ja, det skulle väl vara argentinska stupade soldater och sjömän från Falklandskriget. Ett nyliberalt fälttåg eller gamla imperietakter?
'Arfert said:
I och för sig ett naivt förslag, men jag förstår grundtanken: Kan vi förbjuda knark och våld, kan vi väl lagstifta mot annat skadligt? Naivt, som sagt, teknikutvecklingen rids ju av marknadskrafterna och där det finns starka marknadskrafter, där finns tyvärr reklam...
//Krank, OT
Mekanurg said:
Mjo, sen kan man ju kolla internationellt, hur många som dör pga patentregler vad gäller medicin, "fanta babies", svältlönefabriker, katastrofkapitalism i allmänhet... Den kan man dock inte belasta Thatcher med personligen, och jag tycker nog även att Naomi Klein (i "Chockdoktrinen") i lite för hög grad försöker individualisera ett systemfel...
//Krank, fortfarande lagom OT
Jag tycker att artikelförfattaren blandar ihop saker och rör till det för sig. I ena andetaget påstår han att kommunismen bygger på goda ideal (jag säger inte emot), och i det andra menar han att Stalinismen är kommunism.
Jag trodde att de flesta moderna kommunister menade att Stalinismen inte är ett exempel på kommunism och att Sovjet inte var en kommunistisk stat.
Men nu vet jag inte riktigt hur de ska ha det. Var Stalinsovjet ett exempel på kommunism eller inte?
Jag trodde att de flesta moderna kommunister menade att Stalinismen inte är ett exempel på kommunism och att Sovjet inte var en kommunistisk stat.
Men nu vet jag inte riktigt hur de ska ha det. Var Stalinsovjet ett exempel på kommunism eller inte?
Arfert said:
Absolut. Jag är bara inte säker på om man verkligen kan klumpa ihop all form av förbud och säga att de automatiskt är dåliga. Olika politiker vill ju förbjuda olika saker, och en del av dem håller man med - andra inte.
Nu svarar jag här på mitt första inlägg i tråden, och det är mest för att påpeka att jag hade fel. Det är inte alls en balanserad artikel, och den har antagligen fel om flera saker, även om jag håller med om flera av vad jag ser som grundteserna - att en röst på S inte är en röst för gulag, att soviets roll under andra världskriget (åtminstone i de skolor jag gått) underdrivits, och att Björklund är ett okunnigt fä. Samt att det är en ganska ordentlig skillnad mellan kommunism och nazism.
//Krank, som undrar om vi inte hade en jävla "vad är kommunism"- tråd alldeles, alldeles nyss?
//Krank, som undrar om vi inte hade en jävla "vad är kommunism"- tråd alldeles, alldeles nyss?
Osäker. Å ena sidan så har vi ju en gubbe längst upp som styr allt med järnhand (låter som gammal hederlig diktatur, alt monarki) å andra sidan så ägde staten allt, vilket visst skulle vara någon slags kommunistisk grej.Anon said:
Själv lutar jag åt nej.
Man kan också titta på de historiska förhållandena - jag har för mig att undantaget massmorden fick medelryssen det bättre under Sovjettiden, och Tsaren var inte direkt någon duvunge - men de ursäktar knappast massmorden och förföljelsen. Så vitt jag förstått var det inte någon större skillnad vad gäller fängslande och deportationer av oliktänkande mellan Tsartiden och Sovjettiden, om ni undrar varför jag inte nämner det som ett undantag. Business as usual, som man säger.
Men där frångick jag ämnet lite.
Man Mountainman
Storsvagåret
Re: Två tomtar debatterar. Förlorarna är DN's läsare.
Poängen här var väl att illustrera det märkliga i att som Björklund (förment) vill göra sammanföra nazism och kommunism, genom att påpeka det faktum att de historiskt sett varit motståndare.
Jag förstår faktiskt över huvud taget inte din ilska. Hela diskussionen (den på DN om liberalismen) är ju en kamp om bilder, om associationer och makten över ord. Det är vad ideologisk debatt är. Utan sina historiska referenser är någonting sådant som "kommunismen" eller "liberalismen" ingenting -- eller på sin höjd något slags abstrakta metafysiska föreställningar. Och de senare kan ni andra med fördel överlämna åt oss filosofer, som är proffs.
Poängen här var väl att illustrera det märkliga i att som Björklund (förment) vill göra sammanföra nazism och kommunism, genom att påpeka det faktum att de historiskt sett varit motståndare.
Jag förstår faktiskt över huvud taget inte din ilska. Hela diskussionen (den på DN om liberalismen) är ju en kamp om bilder, om associationer och makten över ord. Det är vad ideologisk debatt är. Utan sina historiska referenser är någonting sådant som "kommunismen" eller "liberalismen" ingenting -- eller på sin höjd något slags abstrakta metafysiska föreställningar. Och de senare kan ni andra med fördel överlämna åt oss filosofer, som är proffs.
Man Mountainman
Storsvagåret
Sovjetunionens samhällsorganisation brukar kallas "realsocialism". Kommunismen var den ledande ideologin, förstås, men inte ens sovjeterna själva inbillade sig väl att de uppnått det kommunistiska stadiet, såsom Engels föreställde sig det.
Max Raven said:
Tsaren var ingen duvunge, men jämfört med Lenin var han en amatör när det gäller deporteringar och mord. Finns exempelvis avrättningsorder bevarade där han bestämmer att ett viss kvot personer ska avrättas som kontrarevolutionärer/borgare i en "vit" stad som erövrats under inbörderskriget. Om jag minns rätt så rörde det sig om ca 1400 personer. Det är fler än de politiska motståndare som tsarerna lät avrätta av olika skäl de förvarande hundra åren.
..och sen kom Stalin.
Visst förekom förtryck under tsaren, men inte det systematiska, paranoida mördandet som bolsjevikerna/kommunisterna stod för under Lenin och Stalin. De var hundrafalt värre, om inte mer.
Situationen i Ryssland hade dessutom förbättrats under åren innan första världskriget, så man kan inte hävda rakt av att folk fick bättre under Stalin än vad de hade gjort om tsaren suttit kvar. Det är bara spekulationer, som mycket väl kan vara helt fel.
Strikt räknat så finns det tre revolutioner, 1905 har vi blodiga söndagen och sovjeternas bildande, 1917 har vi störtandet av tsaristregeringen i februari och inbörderskrigets start i oktober/november (hej olika kalendrar!) vilket kulminerar i Sovjetunionens bildande.
Rising
Vila i frid
Re: Två tomtar debatterar. Förlorarna är DN's läsare.
Det är helt i sin ordning. Men även på en sådan spelplan råder ju vissa regler och en viss logik. Bryter man mot dessa regler så urlakas diskussionen på sin mening; och det är vad jag anser har hänt i dessa herrars replikskifte.
Det är klart att idéerna refererar till sin samtid. En enkel fråga såsom lagar mot distributionen av barnporr är hårdkopplad till hur världen och samhället ser ut - det finns inget abstrakt eller metafysiskt över dem.
Jag hävdar dock att det är hos just idéerna i sig som man måste leta efter en ideologis essentiella egenskaper. Bland de historiska referenserna går man lätt vilse bland tillfälliga egenskaper; som historien visat oss så har det gått utmärkt för en religion att predika "vänd andra kinden till" samtidigt som dess utövare startat korståg och bränt häxor, men för mig är det uppenbart att kristendomen i sig utgörs mer av det förstnämnda än det senare.
Eller för all del: kan man verkligen säga att Heideggers filosofi skulle vara "ingenting" utan den historiska referensen som pekade på Heideggers vurmande för nazismen? Skulle innebörden av hans filosofi ändras om vi fick veta att han varit sängvätare som barn? Eller att han var laktosintelorant? Att han en gång sparkade på en hund?
Det är helt i sin ordning. Men även på en sådan spelplan råder ju vissa regler och en viss logik. Bryter man mot dessa regler så urlakas diskussionen på sin mening; och det är vad jag anser har hänt i dessa herrars replikskifte.
Det är klart att idéerna refererar till sin samtid. En enkel fråga såsom lagar mot distributionen av barnporr är hårdkopplad till hur världen och samhället ser ut - det finns inget abstrakt eller metafysiskt över dem.
Jag hävdar dock att det är hos just idéerna i sig som man måste leta efter en ideologis essentiella egenskaper. Bland de historiska referenserna går man lätt vilse bland tillfälliga egenskaper; som historien visat oss så har det gått utmärkt för en religion att predika "vänd andra kinden till" samtidigt som dess utövare startat korståg och bränt häxor, men för mig är det uppenbart att kristendomen i sig utgörs mer av det förstnämnda än det senare.
Eller för all del: kan man verkligen säga att Heideggers filosofi skulle vara "ingenting" utan den historiska referensen som pekade på Heideggers vurmande för nazismen? Skulle innebörden av hans filosofi ändras om vi fick veta att han varit sängvätare som barn? Eller att han var laktosintelorant? Att han en gång sparkade på en hund?
