Nekromanti Du awesome, jag sidekick

DeBracy

Eventuellt helt fantastisk
Joined
21 May 2003
Messages
5,325
Varning! Inlägget börjar med lite fluffig bakgrund till mitt intresse i det här öht, hoppa till nedanför linjen om du inte ids med mitt personliga dravel.

Under nyår begav jag mig till Örebro för att möta upp med gamla goda vänner och spela lite rollspel. Med mig i bagaget hade jag en impuls, ett sug... jag ville spela sidekick. Jag ville testa att lägga mitt fokus på nån annan rollperson och inte på min egen, jag hade fått rätt mycket av den varan i alla fall under vår TSOY-kampanj kändes det som.

Jag fick förstås min chans, i form av lite rymdopera i Big Eyes, Small Mouth. Jag spelade Camille, en venusiansk telepat som tränats till och använts som massförstörelsevapen i det krig som nyligen härjat galaxen. Hon var awesome, backstoryn smakade vaniljglass med extra grädde och, framför allt: hon var sidekick till den ökände rymdpiraten Mercurio Falconieri. En bekymmerslös typ med kaparbrev från jordflottan.

Sen började jobbet med att vara sidekick. Camille vände sig, likt resten av besättningen, hela tiden mot kaptenen när det var något (”Kapten, se här på radarn! Vad ska vi göra?”) och jag försökte lämna så mycket plats som möjligt för seriens (ja, det var ju anime liksom) huvudperson. Ändå tyckte jag att jag hade hur mycket plats som helst kvar. Jag fick också vara ascool så snart jag kände för det. Och se... spelledaren gav mig ett fantastiskt tillfälle att vara awesome också: ärkeskurkens flaggskepp förbereder sin huvudkanon mot oss. En strålande passning till mig att få använda min egen überattack för att slå ut hotet.

Nu var vi visserligen blott tre vid bordet och det gör sitt till, jag har haft enormt goda upplevelser av att spela med få spelare (inte minst med de två som som faktiskt deltog i det här, det ”gamla gardet” på sätt och vis).

Varför ta upp det här då? Jo!


<table width="80%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" align="center"><tr><td bgcolor="black">/images/hr.gif</td></tr></table>

I en tråd här nedanför så postade Terje en mycket intressant länk. Jag klickar mig dit och ser rubriken: "I'm Gonna Make You Awesome"... Kort sagt går det förstås ut på att lägga upp för de andra spelarna så att de får skina. Briljant. Varför har jag inte tänkt på det här medvetet förut? Jag vill inbilla mig att jag verkat för sånt här i alla fall man aldrig sett det som ett ändamål och i tillbakablick så har jag ju serverats dylikt från spelledare vid otaliga tillfällen.

För mig passar det alldeles utmärkt in i hur jag vill spela (fokus på berättandet/berättelsen med gestaltning som en kär punkt också) och är nåt jag måste fundera vidare på och testa mer målmedvetet.


En annan sak kring det här som jag kom att undra över var: är det här tvärtom mot pudling? Det senare handlar ju normalt sett om att göra så att spelledaren tycker man är häftig. Plötsligt blir det istället fråga om att se till att andra får vara häftiga. Samtidigt som jag nog tyckte det lite i första hand så ledde en länk i anslutning till artikeln vidare till en forumtråd där något av det första som sägs är hur det borde passa kanonbra med Primetime Adventures, spelet som uppmärksammat oss för fanmail-systemet.

Några menar ju på att fanmail är pudling också (jag har själv lite svårt att hålla med i och med men det kanske är för att jag fokuserar mer på mekanikens syfte än hur det kan te sig i praktiken ibland) men ändå borde de gå bra ihop?

Givetvis gick det upp för mig att i idealfallet så gör det ju det: spelare ett lägger upp ett snyggt läge för spelare två, spelare två smashar och framstår som awesome. Spelare tre hystar fanmail till spelare två som blir glad och lite rosig om kinderna och genast börjar arbeta för att ge ett schysst läge till spelare tre i sin tur. Spelare tre smashar han med, blir awesome och får fanmail av spelare ett. Och runt och runt går det i ett enorm kram- & tårtkalas med awesome som strössel.

Plötsligt vill jag bara åka på kalas. Var är problemen jag blundar för? Finns det några egentliga nackdelar i att själv spela med fokus mot andra (åtminstone tills deras fokus kommer på dig)... eller är det helt enkelt så att vi får skärpa oss och göra varandra lite mer awesome?
 

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
13,625
Location
Athos
Re: Du awesome, jag sidekick [ANT]

[ QUOTE ]
eller är det helt enkelt så att vi får skärpa oss och göra varandra lite mer awesome?

[/ QUOTE ]

Ja, alldeles absolut!
 

Genesis

Pa' ti 泣き, chicken teriyaki
Joined
17 Aug 2000
Messages
11,589
Location
Göteborg
Jag läste själv "I'm Gonna Make You Awesome"-tråden för ett tag sedan, och tyckte att det var skitcoolt. Jag vill se det mekaniserat (men det vill jag ju med allt :gremsmile:).
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,397
Location
Lund
Finns det några egentliga nackdelar i att själv spela med fokus mot andra (åtminstone tills deras fokus kommer på dig)...
Nej, inte som jag ser på det hela. Tror bara att det är skoj & utvecklande för gruppen, om amn har lite mer fokus på vissa speciella Rp & sedan byta fokus till en annan.

eller är det helt enkelt så att vi får skärpa oss och göra varandra lite mer awesome?
Jo, det 'är nog man alltid får jobba på & påminan varandra om.
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,569
Location
Umeå, Västerbotten
Ja.

Alltså. Ja. Typ. Jag kan inte ge annat än allmänt medhåll åt reflektionerna. Och sedan kanske namedroppa Buffy rpg där poängen är att man ska ha några som är hjätar och resten är sidekicks.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,535
Location
Mölndal, Sverige
Det här var så bra att jag helt enkelt måste sno det.

Så har du några rent praktiska tips på hur man gör?
 

MrG

Swashbuckler
Joined
21 Apr 2005
Messages
2,684
Location
Göteborg
Men det är ju det det hela går ut på väll? Man spelar rollspel i grupp just för att kunna hjälpas åt att bygga en historia tillsammans. Och bästa sättet för det är att lobba för varandra, stödja varandras idéer, plusa och ibland sätta intressanta käppar i hjulet. Coolast är när även spelledaren arbetar med samma tänk (varför jag tror att man oftast som sl ska köpa spelares idéer).

Nu glömmer jag alltid de coola termerna för sånt, men tror att man brukar prata om acceptans inom impro, när man pratar om sånna tekniker. Och det är bara att sno det rakt in i sitt rollspel!

-Gunnar (har ju en kampanj uppbygg kring att alla spelare hjälper varandras karaktärer genom att även spela deras sidekicks)
 

Xhakhal

Reseledare i Awesomeland
Joined
22 Dec 2003
Messages
903
Location
Exil
Ett sätt (ett litet sätt, som väl mest ger färg) är att se en figurs Egenskaper (Västmark, någon?) eller motsvarande som saker inte bara figurens spelare ska spela på, utan som medspelarna också förväntas spela på.

Metatänk går också bra, men det är lite tråkigare än när det bara flyter på. "Hm, Krille verkar rätt på at spela ut sin karaktärs Hjältemod +4 eller Snel Hest +3, hur ska jag göra så att Krille får spela ut det?"

Egentligen tror jag inte det behövs en spelmekanism. Man måste bara tänka till lite, och leva lite för berättelsen istället för bara sin egen rollperson. Tänka på att varje cool scen som en annan rollperson står i fokus för är en cool scen du får vara med att skapa, uppleva och titta på. Den kanske inte handlar om dig, men det gör ju inte filmen du tittar på eller boken du läser heller - här får man i alla fall vara med :gremwink:

Och nästa scen är det nog din tur att vara hjälte.
 

DeBracy

Eventuellt helt fantastisk
Joined
21 May 2003
Messages
5,325
Men det är ju det det hela går ut på väll? Man spelar rollspel i grupp just för att kunna hjälpas åt att bygga en historia tillsammans. Och bästa sättet för det är att lobba för varandra, stödja varandras idéer, plusa och ibland sätta intressanta käppar i hjulet. Coolast är när även spelledaren arbetar med samma tänk (varför jag tror att man oftast som sl ska köpa spelares idéer).
Ja... alltså... som jag säger så passar det ju väl in med mina preferenser men... sen var det ju alla de andra: de som spelar smart för att "vinna", de som vill vara "realistiska" och går stenhårt på logiska konsekvenser, de som bara vill se till vad rollpersonerna vet osv. Vi behöver inte gissa för att veta att de inte skulle hålla med. :gremwink:



Kommer man från rätt håll är nog det här tänket med "Make You Awesome" en självklarhet, men det tåls att pekas på tycker jag.

För mig är det nog lite bekant genom improvisationsövningar för teater, såna övningar där man ger impulser som sedan ska förvaltas på något sätt (t.ex. när man ger nån ett paket och sen hakar på den andres reaktion). Tror de har gjort en hel del för lyhördheten även om det inte nåt till ytan för mig förrän nu.
 

DeBracy

Eventuellt helt fantastisk
Joined
21 May 2003
Messages
5,325
Så har du några rent praktiska tips på hur man gör?
Jag skulle nästan vilja säga nej men det är väl lika bra att jag försöker resonera fram nåt. :gremblush:

En sak är ju det som Xhakhal är inne på; om man använder ett system så kommer rollformuläret innehålla konkreta styrkor och svagheter att spela på. Även i traditionella BRP-spel så är ju färdigheterna flaggor för vad man vill spela om (om det inte är supertraditionellt då så att man måste säkra överlevnad i första hand :gremtongue:).

Sådant som agendorna i Panty Explosion eller ambitionen i 1001 Nights är ännu tydligare sådana flaggor (i bästa fall - jag lever inte som jag lär om vi ser till Nanami). Rätt utformat kommer sånt alltid resultera i laddade scener när det väl smäller. Keys i The Shadow Of Yesterday har ju precis den utformingen att du får massor med lätta XP om du gör en buy-off, men det är bara lite bonus. Poängen är ju att en buy-off kräver något dramatiskt.

Att det är bra att veta vad rollpersonen har för mål är ju en urgammal käpphäst men har väl främst sett som nåt man bör ha med sig för sitt eget spelande. Det här tänket menar ju helt plötsligt att det är minst lika viktigt att kamraterna har ett hum om var du vill - det är ju de som ska följa dig på vägen och visa dig rätt när hamnat lite fel. :gremsmile:

På sätt och vis har ju D&D gjort det här hårdmekaniskt redan: vill du vara bra på slåss så spelar du en Fighter, vill du kasta eldbollar är du Wizard och ingen annan är lika bra på din grej som du - du kommer få skina på den punkten varje runda. Däremot är det ju inte så värst evokativt och det behandlar inte storyn alls. Istället kanske man ska peka på HeroQuest - varenda grej i spelet som du har en siffra på är en rätt tydlig flagga. Har jag Tvålfager prins 25 så vill jag ju uppenbarligen få framstå som det också.

Nu tror jag att jag sagt ungefär samma sak tre gånger och med mycket ord... men jag har ju iaf släppt några namn och kollat på befintliga verktyg man kan använda. Det räcker väl för godkännt iaf? :gremcrazy:
 

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
13,625
Location
Athos
PTA

Primetime Adventures är fullt av tips, och har dessutom en mekanik som stödjer det i form av Sceen Precense (heter det va?). Den med högst presence sätter lite gränserna, den med 2 följer med men inte alltid fullt ut och den med 1 agerar sidekick. Nästa gång är det någon annan som har satt 3 (maxnivån) i scentid.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,535
Location
Mölndal, Sverige
Gesundheit!

Jag har tyvärr inte PTA eller TSOY eller ett skitlass andra förkortningar, så jag har ingen aning om vad du pratar om.

Sensmoral: namedropping borde straffas med livstids halshuggning längs med knäskålarna om den inte förklaras på ett vettigt sätt.
 

Genesis

Pa' ti 泣き, chicken teriyaki
Joined
17 Aug 2000
Messages
11,589
Location
Göteborg
Ha, jag kom faktiskt på en sak. Jag har redan gjort ett system baserat på det här tänket! I Oskrivna blad så har varje rollperson ett antal Drivkrafter. Ståryn skapas genom att man lägger upp intriger baserade på de andras Drivkrafter. Du kan alltså inte skapa en ståry som handlar om dig själv, utan bara en som handlar om någon annan. Du tittar på Drivkrafterna (som är direkta flaggor) och funderar ut "Hur kan jag få det här i centrum för historien?".

//Genesis, före sin tid.

Förresten, så är nog det här tänket extra viktigt i spelledarlösa spel, när man inte har en SL som kan dela ut spotlight-tid.
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
7,983
Location
Fallen Umber
Re: Gesundheit!

Du vet, du borde läsa TSoY. Jag har min gamla layoutade version här, men spelet finns även som hyperlänkad SRD på en wiki någonstans numera. Dessutom är det värt pengarna för att få boken i handen.

PTA är också värt att skaffa, speciellt som du ju gillar TV-serier i allmänhet. Och för att bägge spelen är så stora och inflytelserika som indiespel betraktade att man bör känna till dem som guru. :gremtongue:


/Dimfrost
 

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
13,625
Location
Athos
Re: Gesundheit!

Ähum...Det var liksom därför jag i enkla drag beskrev hur det funkade samt skrev ut vad förkortningen stod för. Vill du veta mer är det bättre att fråga, gnällo. :gremwink:
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,535
Location
Mölndal, Sverige
Re: Gesundheit!

Det var liksom därför jag i enkla drag beskrev hur det funkade samt skrev ut vad förkortningen stod för.
Och jag begrep inte så mycket av beskrivningen. Den var liksom väldigt beroende av att man kände till hur PTA funkar, och det gör jag ju inte ety jag inte har PTA.

Så om nu goe härrn skulle vella va snäll och säjje hur dä funker så vanlett fôlk förstår så skulle en va evinnerlitt tacksam... :gremgrin:
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,535
Location
Mölndal, Sverige
Visst borde jag

Visst borde jag läsa dem, men vad jag borde göra hjälper knappast i den här tråden, eller hur? Så var nu en snäll autark och förklara varför PTA och TSoY är så förträffliga för att uppnå Debbies awesome. :gremgrin:
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
7,983
Location
Fallen Umber
Re: Visst borde jag

Det har jag inte den blekaste aning om. :gremlaugh: Jag borde ha OT-märkt mitt inlägg, för jag ville bara påpeka spelens förtjänster i allmänhet.


/Dimfrost
 

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
15,074
...utan metasnack

Det här skulle kunna användas i Feng Shui, men grejen är, går det att göra utan att behöva metaspela? Mina spelare är nog väldigt bra på att känna på sig vad de ska använda och det vore suveränt om inte bara jag inte bara presenterade sådana saker. Just nu så får de hitta på saker i miljön i strid (det intressanta i Feng Shui är hur man slåss) så att de kan framhäva sig själva, men det vore grymt om de kunde framhäva andra också.

Som jag redan var inne på (men inte kände gav så mycket så jag ville inte skriva ett inlägg om endast det), så tycker jag (traditionella) spelledare redan fungerar såhär. Jag själv formar ju exempelvis mina scenarion efter rollpersonerna och försöker framhäva dem i bättre dager. Särskilt i Feng Shui, där jag slänger fram mooks som spelarna får göra vad de vill med.

Kan du ge några exempel, inte på mekanik utan berättarmässiga exempel, på hur man kan göra detta utan metasnacka med varandra? Hur kan spelarna plantera saker som andra får skörda?

/Han som helst vill att spelarna ska kunna improvisera fram det i stundens allvar och inte när de planerar något
 

MrG

Swashbuckler
Joined
21 Apr 2005
Messages
2,684
Location
Göteborg
Re: Prime Time Adventure

I PTA (Prime Time Adventure) har den som har fokus för avsnitten sina värden gånger tre (medan de andra har gånger ett eller gånger två) och man turas om att ha de olika fokusena. Det blir helt mekansikt enklare att lycaks med saker i sitt fokus avsnitt och svårare att lyckas i andras eller när man har biroll. Har för mig att det finns lite bonus till som att man får nån extra scenbeskrivning och annat lull.

Fast mekansikt funkar det sådär tycker jag. Metasnack och fokuserade pudelpoäng kan nog funka bättre. Eller begränsa antalet scener som biroller får vara med i, alt huvudrollen får missa.

Fast grundtänket i tråden är nog mer en teknik än en mekanikfråga, de flesta verkar uppleva spelet som roligare om alla plussar varandras karaktäer och hjälper till att lyfta fram dem. Social bonus kan då funka bättre än spelmekansik.

-Gunnar (som instämmer i misstyckande att bara droppa spelreferenser, jag hinner ju aldrig läsa dem)
 
Top