Nekromanti Drakar och Demoner 2.0 revisited

Eranthis

Veteran
Joined
9 Jul 2009
Messages
59
Location
Lund
Har nostalgispelat Drakar och Demoner 2.0 på ett opretto sätt i helgen med klart underhållande resultat. Så skönt att bara ha en tunn och vältummad regelbok att slå i (som man ändå kan på handens fem fingrar, det sitter fasen i generna nu vad vapnen gör i skada och hur lång tid det tar att ladda om ett lätt armborst)! Jösses vad man sparar tid på att spela gamla bekanta grejer! Lånade dock in några grejer för att göra spelet bättre/smidigare: Mutant UA:s traumatröskelregel och en del smått och gott från Trail of Cthulhu.

En annan skön grej är att återbesöka den där oändliga och okända DoD-världen där något helt nytt väntar bakom nästa kulle. SL vet lite om världen, spelarna känner inte till mer än vad en medeltida bonde gjorde om världen utanför byn. "The fields we know", för att citera Dunsany.

Vi spelade Döda Skogen(Ärans Väg del 1) till halv 2 på natten. Som småbarnsförälder har man inte samma uthållighet som förr och när jag däckat fortsatte de andra med film natten lång. Fortsättning följer!
 

Björn Wärmedal

Björning Wheel
Joined
29 Dec 2007
Messages
3,571
Location
Umeå
OT? Liknande upplevelse, iaf.

Jag fick möjligheten att spela Dungeons and Dragons 1.2 (Holmes Edition, Basic Set) i onsdags (Tack DeBracy :gremsmile: ). Det var också en ögonöppnare på sitt sätt. Fantastiskt skönt att inte ha listor med skills. Det gjorde att man beskrev mer vad man faktiskt gjorde, istället för att försöka se på rollformuläret vad man har chans att klara av. Enda svagheten jag upplevde med systemet var den extrema dödligheten hos lvl 1-karaktärer. "Du blev träffad! Du är död!", liksom.

Men, som sagt, grymt häftigt med en regelbok på knappa 40 sidor och ett jättesnabbt system med hur mycket val som helst, om man tillåter det. Ibland undrar jag om spelen egentligen har blivit bättre sedan dess :gremwink:
 

Niklas73

Skapare av Starchallenge
Joined
20 Jan 2003
Messages
3,703
Location
Stockholm
I applaude U. Men man måste nästa snickra om reglerna något för att det ska bli uthärdligt med strider. Däremot håller jag HELT med om världen. Oändlig och okänd där allt är möjligt och noll uppstyrd av en massa religion, statsskick, raskrig etc. Samt att man KAN reglerna. Det är som monopol, "Ska vi lira lite Drakar ikväll" och inget svårare än så. Fan det kan ju verkligen spelas så slår det mig.

Är själv småbarnsförälder så jag är med dig. Ärans väg har jag alltid velat spela. jag gilalde det där då man slog fram rykten (har bara kikat i den på 80 talet) men jag tycker det verkar vara ett riktigt skönt äventyr. Eller vad vet jag. Vad hände din karaktär då du gick o la dig?
 

Eranthis

Veteran
Joined
9 Jul 2009
Messages
59
Location
Lund
Tack! Efter mitt avfälle tog det slut - jag spelledde, men hade en egen karaktär (kommer ni ihåg tiden då spelledaren alltid var med i äventyren själv?). I o f s en minor character, spelade tjänare till en annan karaktär, men det var kul. Bra också att inte behöva vara med och ta beslut. För att anpassa spelarna till Ärans Väg-kampanjen lät jag dem bli hyffsat mäktiga från början, med en del höga färdighetsvärden och magiska föremål från start.

Spelgruppen:
1 st ung och idealistisk, men oerfaren riddare (lite Arn-varning...)
1 st flamboyant trollkarl (jag hittade på att trollkarlarna i världen är som tennisspelare på ATP-touren, eller konkurrerande akademiker, ständigt i kamp om hög ranking)
1 st monsterjägare och hans arbalestbärare (jag)

Striderna fungerad f ö bra, med enkelt träffområdessystem a la Mutant UA.
 

Niklas73

Skapare av Starchallenge
Joined
20 Jan 2003
Messages
3,703
Location
Stockholm
Att ha med en SLP i gruppen tycker jag brukar vara en rätt bra grej, var länge sen jag hade det faktiskt...
 

Eranthis

Veteran
Joined
9 Jul 2009
Messages
59
Location
Lund
Christoffer Krämer skrev en kul artikel om det i ett nummer av Fenix för ett (bra) tag sedan. Det är helt klart förknippat med en del tankearbete att infiltrera spelgruppen, både för SL och spelare (eftersom SLP:n genom SL besitter kunskap om äventyret). Men i mitt fall är det lugnt, jag spelar en småkorkad, ganska feg, hantlangare som mest går runt och gnäller eller är orolig för faror. Dock tänkte jag hjälpa till med sånt som spelarna inte tänker på, som att snappa upp rykten. Det är också min karaktärs uppgift att hålla koll på utrustning, så spelarna slipper sitta böjda över utrustningslistor och kan kurtisera damer eller plugga formellsamlingar istället för att rykta hästar och putsa rustningar!
 

Botulf

Hero
Joined
25 Dec 2008
Messages
1,212
Re: OT? Liknande upplevelse, iaf.

Björn Wärmedal said:
Enda svagheten jag upplevde med systemet var den extrema dödligheten hos lvl 1-karaktärer. "Du blev träffad! Du är död!", liksom.

Men, som sagt, grymt häftigt med en regelbok på knappa 40 sidor och ett jättesnabbt system med hur mycket val som helst, om man tillåter det. Ibland undrar jag om spelen egentligen har blivit bättre sedan dess :gremwink:
Dödligheten kan rätt lätt åtgärdas genom regeln från senare utgåvor med att man kan gå ner på minus 10/CON innan man dör. Och att man förlorar en HP per runda när man hamnat under noll. Och att alla rollpersoner kan en sorts grundläggande första hjälpen för att stoppa nedräkningen av HP. Exempelvis så kan man säga att 1 på 1t6 chans att lyckas och en hel rundas handling för att "förbinda såren"(eller vad man nu gör). Cleric har chans på 1-2 på 1t6 istället. Detta borde kunna funka rätt bra.
 

Botulf

Hero
Joined
25 Dec 2008
Messages
1,212
Ghazam said:
Så skönt att bara ha en tunn och vältummad regelbok att slå i (som man ändå kan på handens fem fingrar, det sitter fasen i generna nu vad vapnen gör i skada och hur lång tid det tar att ladda om ett lätt armborst)! Jösses vad man sparar tid på att spela gamla bekanta grejer!
Hoppas att komma igång med gamla DoD(svarta boxen) snart. Det är tänkt att bli en kampanj byggd kring Havets Vargar i grisodlar DoD-Europa. Känns helt rätt.

Jag är lärt mig att ju lättare regler, såsom i de urgamble fornstora dagar, desto mer spelar vi i gruppen i praktiken. Nyare spel som jag tycker fångar den här gamla enkla rakt-på-sak stilen är exempelvis Barbarians of Lemuria och Legends of Middle Earth. Eller någon schysst gammaldags D&D klon såsom Basic Fantasy.
http://www.1km1kt.net/rpg/barbarians-of-lemuria
http://www.1km1kt.net/rpg/legends-of-middle-earth
http://www.basicfantasy.org/downloads.html
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Åh, vad mysigt. Det här får mig att känna mig 13-14 igen, då vi spelade mer rent och okonstlat. Dessutom var jag mest spelare då, så jag hade än mindre bekymmer. Idag när vi lirar gamla DoD, lite blandning med inspiration från ca 85-91 så vill mina spelare alltid konstla till det hela, så att man måste lägga till en massa skit från handböcker med mera. Då försvinner ju allt det där urenkla.

... skriver solvebring som saknar just det där urenkla och avskalade.
 

Eranthis

Veteran
Joined
9 Jul 2009
Messages
59
Location
Lund
solvebring said:
Åh, vad mysigt. Det här får mig att känna mig 13-14 igen, då vi spelade mer rent och okonstlat. Dessutom var jag mest spelare då, så jag hade än mindre bekymmer.
Vi brukade i 11-12 årsåldern turas om, vi hade varsin karaktär men spellederiet varierade. Sedan blev det en fast SL och mer organiserad kampanj. Det slår mig hur lite man nöjde sig med. Då kunde man spela runt ett köksbord medans någons morsa lagade mat bredvid, eller i ett garage, eller ett vardagsrum där småsyskon och föräldrar kom och gick hela tiden. Utomhus funkade dåligt eftersom rollformulär hade en tendens att blåsa iväg... Idag krävs det tända ljus i enskild kammare, inget som stör och bakgrundsmusik mm.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Ghazam said:
solvebring said:
Åh, vad mysigt. Det här får mig att känna mig 13-14 igen, då vi spelade mer rent och okonstlat. Dessutom var jag mest spelare då, så jag hade än mindre bekymmer.
Vi brukade i 11-12 årsåldern turas om, vi hade varsin karaktär men spellederiet varierade. Sedan blev det en fast SL och mer organiserad kampanj. Det slår mig hur lite man nöjde sig med. Då kunde man spela runt ett köksbord medans någons morsa lagade mat bredvid, eller i ett garage, eller ett vardagsrum där småsyskon och föräldrar kom och gick hela tiden. Utomhus funkade dåligt eftersom rollformulär hade en tendens att blåsa iväg... Idag krävs det tända ljus i enskild kammare, inget som stör och bakgrundsmusik mm.
Hehehe, mjo, man nöjde sig med det lilla. Det var skönt. Det är en del av det jag saknar idag. Jag kan tyvärr inte hålla med om att man kunde spela vart som helst. Det har jag personligen tyvärr aldrig kunnat. Det spelar ingen egentligen roll vart jag är, det spelar ingen roll, och bakgrundsmusik och belysning spelar inte heller så stor roll - men kan vara ett plus om det görs bra - men jag har aldrig kunnat spela i ett rum där det finns någon som inte spelar utan bara sitter och lyssnar. Det är så störande med folk som sitter och glor. Och det är än mer störande om de inte är rollspelare och sitter där och småfnittrar och stirrar... Jag blir helt låst.

Förövrigt har jag bra erfarenheter av att spela utomhus, vi hade andra problem - eftersom vi oftast spelade över nätterna - med beslyning, fukt, mygg osv. =)
 

EvilSpook

Tämligen dålig överlag.
Joined
15 Oct 2008
Messages
1,880
Location
Off grid
Jag är mer imponerad av hur lite som krävdes av spelet för att det skulle vara kul. Regler, spelvärld, äventyr och spelandet var ju i bästa fall primitivt, men det funkade. :gremsmile:

//EvilSpook
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,680
Location
Rissne
Björn Wärmedal said:
Frågan är om vårt krav på mer innehåll, regler och detaljer har lett till bättre spel :gremsmile:
Det kanske beror på vad man menar med "bättre".
 

Björn Wärmedal

Björning Wheel
Joined
29 Dec 2007
Messages
3,571
Location
Umeå
krank said:
Björn Wärmedal said:
Frågan är om vårt krav på mer innehåll, regler och detaljer har lett till bättre spel :gremsmile:
Det kanske beror på vad man menar med "bättre".
Utan tvekan. Eftersom det har fyllt behov vi tyckte oss ha så har det ju förbättrat spelen i någon mening, men vad har vi förlorat på vägen? (Om vi nu har förlorat något, vill säga. Jag är lite för trött för att fundera alltför djupt på det)
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
"Eftersom det har fyllt behov vi tyckte oss ha så har det ju förbättrat spelen i någon mening, men vad har vi förlorat på vägen?"

Ankorna.


Storuggla, kvack
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
Enkelheten har till viss del försvunnit hos "vanliga rollspel". Den där"plocka upp och lira"-känslan.
 

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
17,567
Location
Helsingborg
Arfert said:
Enkelheten har till viss del försvunnit hos "vanliga rollspel". Den där"plocka upp och lira"-känslan.
Så länge jag har spelat så har det aldrig funnits någon sådan känsla. Fast jag kom in i spelet med DoD2 också. Det kanske fanns tidigare?

I övrigt: vi körde Drakar och Demoner: Expert by the book för något år sedan och det var ... tråkigt. Systemet gav ingenting till spelmötet. Rollspel har helt klart utvecklats sedan det. Jag tänker nu mest på strider. Rent färdighetsmässigt har det väl inte hänt så mycket bland trad-spelen ... någonsin ... efter 80-talet.

/Han som däremot har fått "plocka upp och lira"-känslan hos indiespel som InSpectres och Lady Blackbird
 

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,549
Location
Slätta
Det finns väldigt olika "plocka upp och spela"-känslor.

Den gammel-gammel-traddiga approachen till att plocka upp och spela är att spelet inte ställer några som helst krav. Äventyr kan börja med "Du står vid ett vägskäl, vilken väg tar du?", en grotta behöver inte nödvändigtvis passa in helt i sin omgivning och kan fyllas med en salig blandning av allehanda monster som kan ha det svårt att överleva där. Man kan även nypa tag i vilken typ av historia som helst och förvänta sig någon form av basalt om än inte optimerat stöd från regelsystemet. Man har ett regelsystem som fokuserar på att inte vara i vägen.

Den indie-a approachen till pick up and play är att spelet är tunt, men komplett. Du får allt du behöver för att spela och spelet talar om för dig hur man kommer igång och ger dig en spark i arslet för att landa om inte springande så åtminstone i rörelse.

Jag tycker till exempel att DoD svarta lådan är väldigt mycket pick up and play medan Expert inte är det. Jag tycker att Lady Blackbird är det medan Mouse guard inte är det.
 
Top