Som sagt, det är spelarens val att vara ett rövhål. Varken världen, spelets regler eller Vincent Baker säger att du ska vara det.
Säg att ni kommer till ett samhälle som av någon kris i SLs prepp gjort att en kvinna tagit rollen som steward. Ingen annan var villig att göra det, ingen annan steppade upp när det krisade utan hon gjorde det. Vakthundarna rider in i stan och ut kommer en sur gammal gubbe och börjar skrika om häxan som styr staden, osv osv. Slutar det här med att vakthundarna skjuter kvinnan framför hennes gråtande barn, återställer ordningen, bestämmer vilken karl som ska sitta och styra i hennes ställe, så är det ju spelarnas val? En annan väg är att vakthundarna säger att kvinnan får sitta kvar som steward om någon protesterar, om något gnäller om detta, så svarar de inför vakthundarna och inför livets gud, för hon har visat sig lika duglig som vilken man som helst, för de har all makt att göra det och detta är lite vad jag som sagt ser som hela poängen med spelet (och skulle jag säga framgår rätt tydligt av reglerna att denna öppning inte bara finns utan också finns där av en anledning). Eller än radikalare, de kan redan här, eller efter ett par byar senare diktera att "nej boken säger inte att bara män kan vara stewards, vår tolkning är att...." osv.
Det betyder ju inte att det bara är att säga så så blir det så. Och det är ju poängen. Folk i samhället är fortfarande djupt troende, anser att felaktigheter skett, att överträdelser skett. De kommer reagera och protestera. Som jag skrev i mitt inlägg tidigare, när du gör sådana här val istället för att bara falla tillbaka på tropen om religiös fanatism så skjuts konflikten till att inte vara så himla direkt att en letar rätt på vem som gjort övertrampet mot normerna, skjuter denna i huvudet och rider vidare. Istället säger vi som vakthundar i spelet "nej, hon sitter kvar som steward, vänd hem med era högafflar och facklor, vi guds vakthundar säger att hon är steward och finner ni er inte i det så ...." och alla vakthundar lägger en hand på sina revolvrar.
Jag skulle säga att det är precis detta hela spelet centreras kring och som reglerna aktivt försöker öppna upp för. Vi spelare behöver inte vara as, vi behöver inte vara nitiska religiösa fanatiker, vi kan välja att vara det men vi kan också välja att ta med oss mer progressiv syn på världen, eller varför inte bara helt vanliga pragmatiska människor som ibland inser att de reglerna som vi säger att vi ska leva efter ibland måste vara mer flexibla, ibland måste de böjas för krav från verkligheten och ibland kanske helt raderas från livets bok.
Ett råd jag läst på flera ställen är att spela Dogs med en bibel på bordet, men en bibel med bara blanka sidor i den för att stryka under detta, och sen i denna bibel skriva in vad det är spelarna säger och dikterar och på så vis skapa tron på livets gud och dennes visdomar där vid spolbordet. Jag tycker detta är extremt snyggt och stryker under något jag själv anser är som det centrala för hela Dogs, och en poäng spelet försöker göra, att oavsett om budskapet i den heliga skriften kommer direkt från gud eller ej, så är det vi som människor som uttolkar religion och skapar den moral och de regler som vi efterföljer.