Hej!
Jag tänkte spelleda Dogs in the Vineyard ganska snart, jag älskar verkligen det allra mesta med spelet, från layout till hur det tvingar spelarna in i moraliska dilemman. Men jag har ett problem: The Faith. Vore det inte intressantare om de moraliska reglerna i tron, och då vad som leder till synd och öppnar för demonernas attacker, vore lite modernare?
Någon som har spelat Dogs, upplevde du eller någon spelare något problem med att t.ex. homosexualitet är fel i tron? Kan man bara strunta i delar av tron eller blir spelet ointressant då? Jag menar att man kan ju spela karaktärer med andra värderingar än sig själv, det är väl till och med något av tjusningen med att rollspela, men just när spelet verkligen ska adressera moraliska dilemman... blir det inte the Faith lite ointressant då?
Det står ju uttryckligen i texten att man inte ska döma sina NPC i förväg eller veta vad som är rätt eller fel som GM. Men eftersom brott mot de moraliska reglerna i tron leder till synd och demoniska attacker och mord och död så finns det ju ändå ett rätt och fel. Eller har jag missat något?
Längst bak i boken står olika förslag på andra settings, och på andra religioner man kunde grunda sina etiska regler. Tja, det var lite orelaterat, vad jag är ute efter är kanske mer frågan om hur mycket trons regler faktiskt spelar in och i hur hög grad måste ens spelare vara insatta i dom?
Om jag försöker sammanfatta mina frågor blir det: står inte the Faith i vägen för spelarna?
Jag tänkte spelleda Dogs in the Vineyard ganska snart, jag älskar verkligen det allra mesta med spelet, från layout till hur det tvingar spelarna in i moraliska dilemman. Men jag har ett problem: The Faith. Vore det inte intressantare om de moraliska reglerna i tron, och då vad som leder till synd och öppnar för demonernas attacker, vore lite modernare?
Någon som har spelat Dogs, upplevde du eller någon spelare något problem med att t.ex. homosexualitet är fel i tron? Kan man bara strunta i delar av tron eller blir spelet ointressant då? Jag menar att man kan ju spela karaktärer med andra värderingar än sig själv, det är väl till och med något av tjusningen med att rollspela, men just när spelet verkligen ska adressera moraliska dilemman... blir det inte the Faith lite ointressant då?
Det står ju uttryckligen i texten att man inte ska döma sina NPC i förväg eller veta vad som är rätt eller fel som GM. Men eftersom brott mot de moraliska reglerna i tron leder till synd och demoniska attacker och mord och död så finns det ju ändå ett rätt och fel. Eller har jag missat något?
Längst bak i boken står olika förslag på andra settings, och på andra religioner man kunde grunda sina etiska regler. Tja, det var lite orelaterat, vad jag är ute efter är kanske mer frågan om hur mycket trons regler faktiskt spelar in och i hur hög grad måste ens spelare vara insatta i dom?
Om jag försöker sammanfatta mina frågor blir det: står inte the Faith i vägen för spelarna?
Det ska ju bli en balans mellan lagens bokstav och känslan i magen för rollpersonen/spelaren. Även rollpersonerna ska ju känna att "Okej, så här står det i boken, men det känns inte helt rätt...!" Den här balansen ska ju spelledaren försöka bibehålla, och utveckla det som dykt upp i tidigare byar.
, till skillnad då från dig Rising (som jag förstod dig). Jag är det för att mystiken i spelet är vad som på ett sätt skiljer det från verkligheten. Det är genom det overkliga man verkligen kan sätta fingret på ett problem. Eftersom demonerna får tillgång till byn genom dess invånares synd blir Vakthundarna frälsare på riktigt när de dömer, oavsett egentligen hur de dömer! Alltså det hade ju inte varit värst intressant om Vakthundarna kom utifrån och dömde någon för att denne dricker, om det inte vore så att han eller hon, för att denne gör det, utsätter hela samhället för reel fara.