Varning, dystopisk rambling:
För mig blir det här mest en ny del i en större diskussion, den som handlar om vad fasen människor ska pyssla med i framtiden. Allt fler yrkesgrupper kan ju nu mer eller mindre ersättas av betydligt duktigare robotar. Vi behövs, upplever jag, i allt lägre grad. Företag har intresse i att ersätta oss med robotar i så hög utsträckning som möjligt. Och visst uppstår nya yrken, men inte i tillräckligt hög takt – det behövs inte lika många servicetekniker för robotar som det behövdes arbetare som roboten ersatte, och många av de låtsasyrken folk uppfunnit åt sig själva för att skapa arbetsmarknad tror jag blir svårare att hålla flyt på. Framför allt blir det ju en tendens mot sämre och sämre anställningar – gigarbetare, ringvikarier och influencers som bara lyckas överleva så länge de kan generera tillräckligt med klick och views.
Jag upplever det som att vi rör oss mot en fullkomligt ohållbar framtid, där man å ena sidan förväntas heltidsarbeta för att "förtjäna" rätten att leva (ha mat och husrum) samtidigt som det finns allt färre jobb. Och de jobb som finns har antingen absurdt höga krav eller är riktigt dystopiskt vedervärdiga, på slav- och livegen-nivå. Där är ju redan många nu, trots allt, i ovan nämnda gig- och springvikariearbetsmarknad.
Illustratörer är alltså bara den senaste gruppen vars levebröd försvinner. Och det är klart man kan argumentera att just den här gruppen bör hållas under armarna, jag lär själv vara en av de som gör det. Framför allt yngre amatörer, för det är ofta deras bilder jag har råd med med min lärarlön. Men i det stora hela tror jag det blir lite Sisyfos över det hela. Man kan absolut argumentera för att det är fel, att det är dåligt men jag har svårt att se hur anden ska kunna tvingas ner i flaskan igen. Droskkusk är inte ett lika stort yrke som det var en gång i tiden.
I mina mer ljusa, hoppfulla stunder tänker jag att den här utvecklingen kommer att leda till att ett samhälle tvingas fram där det överflöd robotarna skapar delas mer lika, där vi får något i stil med medborgerlön och där de arbeten som faktiskt måste utföras av människor delas mer lika (med kortad arbetstid till följd). Tyvärr misstänker jag att vi mer kommer att landa i något slags cyberpunkdystopi med gigantiskt avgrundsdjupa klasskillnader.
Men absolut, det är ju roligt att det blir lätt även för rollspelsproducenter med en budget som är ännu mindre än min att få fina bilder till sina verk, och att jag säkert kommer att kunna dryga ut mina böcker med små greeblies och grejer som jag inte behöver betala för.
EDIT: Jag tänker också på en grej en föreläsare vi hade på jobbet idag pratade om: Andelen pensionärer i befolkningen växer rätt ordentligt. Allt färre ska alltså försörja allt fler, i praktiken. Allt mindre andel av befolkningen ska se till att allt flyter på och funkar. Ur det perspektivet tror jag definitivt att den effektivisering AI och robottekniken erbjuder är nödvändig. Men som med allt annat är det en demokrati- och klassfråga…
