Nekromanti Dina rollspels pet peeves ?

Dr_Dängrot

Dr_Dängrot

Myrmidon
Joined
1 Mar 2017
Messages
4,326
Vad är dina pet peeves när det kommer till just rollspel ?

Personligen är det en big No No när spel har massa extra komponenter som powercards och specialtärningar mm .
 
Dr_Dängrot;n331231 said:
Vad är dina pet peeves när det kommer till just rollspel ?

Personligen är det en big No No när spel har massa extra komponenter som powercards och specialtärningar mm .
Click to expand...
Det här. Precis det här.
 
Jag hade nog svårare för just extra komponenter förr men har lärt mig att uppskatta dem... till viss del...
 
Jag har svårt för fantasy och superhjältar. Världskartor och metaplots. Men jag kan ändå läsa det för inspirationen. Förutom superhjältar — jag fattar inte vad som är grejen med superhjältar.

En pet peeve jag har är tärningsstegar. Alltså, att mäta exempelvis grundegenskaper i T4, T6, T8, etc., och växla mellan dessa under spel. Har alltid tyckt det känns klumpigt.

Jag hatar färdighetslistor med passion. När jag läst den 58:e oinspirerade beskrivningen av Hoppa kommer jag antagligen explodera. I min drömvärld är färdigheter så självförklarande — om de alls finns — att dessa beskrivningar inte behöver ta upp värdefull plats i min rollspelshylla överhuvudtaget.

Jag har väldigt svårt för Star Trek-folkslag. Människor med knappt förändrade attribut, som spetsiga öron eller grunkor i ansiktet, som sedan tillskrivs alla möjliga kulturella drag och +/-. Oavsett om dessa Star Trek-folkslag är från yttre rymden eller Tolkienaktiga alver så faller de in i samma kategori.

Den största pet peeve jag egentligen har är mot rollspel som i praktiken bara är "mitt egna Drakar och demoner". Generisk fantasy med snarlika mekanismer och material som liknar eller rentav är identiskt som något av de stora klassiska spelen. Många spel faller in under den här kategorin för mig.

Men! I slutänden har jag inget emot någonting egentligen. Jag spelar vad som helst minst en gång, för mitt största nöje med rollspel är att upptäcka spelstilar och att experimentera med dem. Läser en hel del rollspel i genrer som inte egentligen intresserar mig jättemycket, och spelar dem gärna när jag hinner.
 
Dr_Dängrot;n331231 said:
Personligen är det en big No No när spel har massa extra komponenter som powercards och specialtärningar mm .
Click to expand...

Jag har aldrig riktigt förstått varför flersidiga tärningar, tabeller, och formulär är okej, men inte exempelvis pluppar eller kort. Kort är fantastiskt användbara.

Och för de allra flesta utanför rollspelshobbyn är ju en T20 en "specialtärning", för den delen.
 
Utrustningslistor där skaparen dragit priserna ur röven. Ja, det är skitsvårt att hitta någon slags mall för detta men man kan ju iaf vara konsekvent!

Samt fula illustrationer. Då är det bättre utan några alls!
 
Jag stör mig något otroligt på människor som påstår sig spela på ett sätt och sen inte gör det. Det är dumt av mig, de har kul med sitt spel och jag ska inte hålla på och jämföra, men det är _så_ofta_ som folk kläcker ur sig påståenden i stil med "...och vi har superfokus på _berättelsen_ och karaktärernas agenda är det som styr spelet" och när jag sedan ser det så ba "Nej. Nej.

NEJNEJNEJNEJNEJ! FÖR NI SPELAR FUCKING FÖRSKRIVNA SCENARION TILL 5E/DoD/Pathfinder OCH DET NI GÖR ÄR SÅ JÄVLA MYCKET IMPOSSIBLE THING BEFORE BREAKFAST* ATT JAG SPYR!

Och om din fucking traddiga spelledare säger att det är så ert spel fungerar, DÅ LJUGER DEN!"

Det finns karaktärsdrivna spel, ditt spel är _inte_ det. Det betyder inte att det är dåligt, men låtsas inte att du gör något du _omöjligen_ kan göra med verktygen du har.


* "'The GM is the author of the story and the players direct the actions of the protagonists.' Widely repeated across many role-playing texts. Neither sub-clause in the sentence is possible in the presence of the other."
 
Specialverktyg (så just kort, specialtärningar... jag vill ju kunna använda _mina_ grejer)

Volym (jag hatar tjocka böcker. I synnerhet om de saknar bra sammanfattningar).

"I det här spelet skriver vi han, men..." (och varianter som "vi kallar spelledaren hon och spelarna för han...". Om du inte bryr dig, försök inte ursäkta dig! Om du bryr dig finns det ypperliga sätt att skriva runt det här problemet utan att försöka tvinga könsbestämda pronomen att slå kullerbyttor. Och "hen" är bara ett av dem!).

Prålig sidolayout (vissa böcker är så over the top att jag inte kan läsa dem för att alla border och grejer distraherar blicken så jag inte kan fokusera på texten. Detta även om texten i sig inte är skymd av artworken. Lite prydnad är okej, men hål det smakfullt och diskret för fasen!)

Röriga bilder (Jag älskar bilder i rollspel, och de behöver inte ens vara jättebra gjorda, men de behöver ha ett visst fokus. Varje bild bör ha ett tydligt tema för vad just den bilden handlar om, och gärna passa ihop med texten runt omkring, även om det är mindre viktigt).

Avsaknad av sammanfattningar och punktlistor (anknyter till volym-biten ovan, men appliceras även kortfattade spel. En del är alldeles för kåta på att skriva flödande text, när en punktlista hade varit mycket mer överskådlig. Och de skiter i att skriva sammanfattningar, både i äventyr, världsbeskrivningar och regler. Varje bok borde börja med en kort sammanfattning om vad man hittar däri, och varje kapitel borde börja med en kort sammanfattning som förklarar vad det handlar om).

Världar utan utrymme för egna grejer (Och då menar jag rejält med utrymme på alla nivåer. Jag tror att en riktlinje för vad jag gillar är om ungefär hälften är beskrivet: beskriv hälften av länderna i världen, hälften av städerna i de länderna, hälften av invånarna i de städer... jag chansar lite på proportionerna här, det kanske borde vara mer 70% beskrivet, 30% fritt eller tvärt om. Eller så kanske det borde skilja sig åt på de olika nivåerna. Hur som helst: jag vill ha gott om utrymme att hitta på egna saker, men tillräckligt mycket färdigt för att inte _behöva_ hitta på saker).

Jisses... jag har många pet peeves. Det här är bara de som poppade upp på rak arm =D
 
Dr_Dängrot;n331231 said:
Vad är dina pet peeves när det kommer till just rollspel ?
Click to expand...
  • Regler. Sådär i allmänhet. Öppen, tydlig regelanvändning. Siffror, "specialord", tabeller, tärningar, regelböcker, SL-skärmar, lathundar, rollformulär och annat som avbryter när vi sitter och spelar. Varje ögonblick jag som spelare under pågående spel måste tänka i regelmekaniska termer.
  • När folk tror att ett tärningsslag är en "utmaning".
  • När äventyrs svar/lösningar improviseras av SL, t.ex. när vem som är mördaren bestäms under spelets gång eller "kollaborativt".
  • När jag som spelare förväntas vara "drivande" och "ha en agenda" och andra former av "skapa mitt eget kul/äventyr".
EDIT: När det gäller själva rollspelsprodukterna:
  • Regler. Jag hatar att betala för regler. Jag köper spel för spelvärldarna och SL-tipsen, resten får gärna få plats på max ett dussin sidor. Jag brukar aktivt välja bort spel på 300+ sidor där 150-200 bara är regler och färdighetslistor och yrken och utrustning och skit.
  • Sluta lägga in bårdgrafik som skär in i texten och sluta lägga grafik bakom texten. Bakom text ska det vara vitt eller möjligen ljusgrått, och texten ska vara svart eller mörkgrå. Basta. Bårdgrafik kan få vara hur fin som helst, men går den in i brödtexten så kan den dra åt helvete. Hör du det, MOPHIDIUS?
  • Spel som inte talar om hur man skapar äventyr till dem, utan utgår från att jag som SL redan har en biljard äventyrsidéer som bara väntat på just den här spelvärlden. Hur kommer det sig att alla de här spelen har långa exempel på "hur man spelar rollspel" och stridsexempel och skit, men när det kommer till att skriva äventyr så blir det max ett halvt A4 där de blubbar om dramatiska strukturer och sen kanske ytterligare en halvsida med "äventyrsfrön"? Ingen användbar info alls, inga verktyg, inga strategier. Från början trodde jag att det berodde på att alla utom jag redan var skitbäst på att skapa bra äventyr och tog det för givet att alla kunde, men med åren har jag börjat fundera på om det kanske är så att de flesta spelskapare inte heller har någon aning.
EDIT 2: När det gäller rollspelskulturen:
  • När folk upphöjer den egna smaken till norm, eller försöker tala om för andra att de spelar fel och har badwrongfun. Det gäller dubbelt när de försöker säga att det någon annan håller på med inte är rollspel.

    Som till exempel: begreppet "rullspel". Inte det begreppet beskriver, det är jag helt OK med när folk håller på med såklart, men "rullspel vs rollspel", "ROLLspel vs rollSPEL", "rollplaying", "ruleplaying" och alla varianter därav. Hör ofta ihop med den första punkten. "Om du inte rullar tärningar spelar du inte rollspel, då är det bara friformsteater", "om du inte pratar in character så är det inte rollspel, då är det bara brädspel".

    Också relaterat: "om du inte gör X så kan du lika gärna se på film/läsa en bok/spela brädspel". Nej, håll käften, jag spelar väl rollspel för att jag vill spela rollspel. Bara för att jag inte fokuserar på samma grej som för DIG är "kärnan i rollspel" så betyder inte det att jag "borde göra något annat".
 
RasmusL;n331238 said:
men det är _så_ofta_ som folk kläcker ur sig påståenden i stil med "...och vi har superfokus på _berättelsen_ och karaktärernas agenda är det som styr spelet" och när jag sedan ser det så ba "Nej. Nej.
Click to expand...

Haha, jag håller med dig till viss del.

Jag tänker dock att man ofta får tänka att de menar "...för att vara den här typen av spel/speltradition" =D

Så typ, "Vi spelar DND med förskrivna moduler, men inom de ramarna försöker vi fokusera på att göra en cool berättelse och låta karaktäerna styra".

Det finns ju grader i helvetet liksom ;)
 
1. Jag verkligen avskyr listor med förmågor där alla förmågor hade kunnat sammanfattas med "+2 på något". Deadlands och Mutant: UA är bra exempel på detta.

2. Likadant med belöningssystem för att få spelarna att göra något som inte har med mekanik att göra (och då främst utmaningar), exempelvis rollgestalta eller hitta på coola saker.

3. Bonusar innan tärningsslag. Om jag får en modifikation innan tärningsslaget och tärningsslaget misslyckas är bonusen meningslös. Något jag ogillar rejält mycket är när det kombineras med punkt 2 ovan.

4. Omslag eller extraslag. Varför kunde jag inte bara få använda första uppsättningen jag slog? En cool grej är däremot flippade tärningar från Unknown Armies, där man byter på tio- och entalet på T100. Inget omslag och en "bonus" man direkt får användning för.

5. Detaljregler för varenda specifik sak. Jag kunde allting i gamla Expert-reglerna av Drakar och demoner men jag lärde mig aldrig reglerna för Djurträning eller Simma. Det är något som har gått fel om en person tror att man behöver skriva ett regelsystem på det sättet. Däremot är motsatta sättet inte heller alltid bra; att strömlinjeforma allting.

6. Dåligt förklarade regler. En redaktör hade fixat detta.

7. Långa rollspel. Jag knappt läsa spel som är längre än tjugo sidor längre.

8. Spel som inte tillför något till hobbyn. Om jag ska spela ett rollspel så ska det ha någon USP, annars kan jag packa upp gamla Drakar och demoner igen (OK, nu gav jag bort de 30+ böcker jag hade).

9. Anskrämliga bilder. Hellre inga bilder än fula sådana.

10. Termer för att ha termer. Vissa rollspel jag har läst har hittat på termer för att kunna förklara andra termer. Färre termer, tack!

11. När folk är fast i att slumpen är vad som gör saker spännande, ofta via tärningsslag. Vad fanken är kul med striden egentligen, när vi mest sitter och rullar plastbitar?
 
När man blir tillfångatagna.

Rälsning.

Spelledare som inte låter spelgruppen slåss till döden eftersom han vill rälsa dem till att bli tillfångatagna.

Spelledare som inte låter mig definiera mitt eget jävla D&D alignment.

Spelledare som får Paladins att falla.

Spelledare som definierar om vad Lawful Good är för att få min Paladin att falla.

Kattpersoner.

Spelare som är överdrivet försiktiga för att de fortfarande är traumatiserade från en tidigare dålig spelledare.

Folk som inte vill att jag sätter Chaotic Evil på mitt karaktärsblad i Dungeon Fantasy.
 
Spelmekanik vars enda syfte tycks vara att tillföra spelmekanik. Tillför det inget till spelupplevelsen eller löser ett mekaniskt problem på ett elegant sätt, skippa det!

Regler som inte känns logiska. Ställer jag mig frågan "varför måste jag göra X för att kunna göra Y" är det ingen bra regel/mekanik.

Slumptabeller!
 
Spelvärldar som bygger hårt på invanda troper.

Regelsystem som abstraherar så mycket att allt funkar på samma sätt.

Regelsystem som inte är robusta nog att tåla att man snickrar på ett hemmagjort subsystem.

Jättetjocka fyrfärgsböcker med glansigt tryck.

Rollpersonsskapande som bygger på att man ska hitta på aspekter/specialförmågor med klatschiga namn.

Överdriven tonvikt på "rule of cool" för att avgöra saker.

Fokus på PvP.

Spel som regelmedierar för mycket av interaktionen med omvärlden.

Fokus på balans och "builds".

"System mastery".
 
Dungeons and Dragons .

Jag avskyr att flytta små plastgubbar på rutnät och taktiskt strid som tar femtioelva rundor och hålla reda på en quadrilijon olika feats och förmågor .

Om jag flyttar 2 rutor till vänster så är jag i paladinens aura och får + på nått tjaffs och står jag i 45graders vinkel så får min ranger +3 på att skjuta men flyttar jag en ruta till höger förlorar jag dom plusen och hur länge sedan var det jag kastade min spell för den räcker i 5 rundor osv osv .

Bookkeeping är inte roligt nånstans. Vill jag ha dom här elementen så kan jag lika gärna spela ett brädspel

Dungeons and Dragons isnt roleplaying its rollplaying
 
Nu är jag den som är den, men jag hatar också D&D 3.5 och skulle nog hata 4 om jag provade det, men ”D&D” har så många och vitt skilda upplagor att det är närmare att vara en genre än ett spel. Jag älskar de gamla Basic-versionerna, till exempel, för de har inga av de svagheter du beskriver :)
 
Rymdhamster;n331242 said:
Haha, jag håller med dig till viss del.

Jag tänker dock att man ofta får tänka att de menar "...för att vara den här typen av spel/speltradition" =D

Så typ, "Vi spelar DND med förskrivna moduler, men inom de ramarna försöker vi fokusera på att göra en cool berättelse och låta karaktäerna styra".

Det finns ju grader i helvetet liksom ;)
Click to expand...

Ja, sure, men om du säger att jag är bjuden till värsta techno-marathonet och möts av dig och dina vänner som lyssnar på jazz i vardagsrummet så kommer jag blir lite besviken. Sure, jazz är också najs, sure det finns likheter i musikstilarna. Okej, kanske din upbeat funk-jazz är lite techno-inspirerad (eller tvärt om), men jazz _är_inte_techno_. Men? Nej, NEJ; NEJNEJNEJ!!!
 
Lite kopplat till ovan är: spelledare som ljuger.

Har du en spelledarskärm som du slår tärning bakom så kommer jag att fråga dig: "Kommer du att fudgea?"

Säger du "nej" så kommer jag att insistera på att du slår så att vi ser de jävla tärningarna. Säger du "ja" så kan jag slappna av och skita i att optimera i utmaningarna, jag vet ju att du ändå kommer att rädda partyt och bli spelmötets hjälte genom ett _helt_fantastiskt_osannolikt_perfekt/fumlat(/fudgeat)_slag_som_avgör_hela_grejen_. Det är också okej att fudgea, men _inte_ om du påstår att du inte gör det. Jag har tre gånger för mycket varit med om att calla bullshit på spelledare som låtsas vara ärliga men fuskat, det är inte vackert. Fuskande spelledare: sluta. Utsätt dig inte för förnedringen, för dina spelare ser vad du gör, alltid.
 
Dr_Dängrot;n331247 said:
Dungeons and Dragons .

Jag avskyr att flytta små plastgubbar på rutnät och taktiskt strid som tar femtioelva rundor och hålla reda på en quadrilijon olika feats och förmågor .

Om jag flyttar 2 rutor till vänster så är jag i paladinens aura och får + på nått tjaffs och står jag i 45graders vinkel så får min ranger +3 på att skjuta men flyttar jag en ruta till höger förlorar jag dom plusen och hur länge sedan var det jag kastade min spell för den räcker i 5 rundor osv osv .

Bookkeeping är inte roligt nånstans. Vill jag ha dom här elementen så kan jag lika gärna spela ett brädspel

Dungeons and Dragons isnt roleplaying its rollplaying
Click to expand...

Folk som tror att D&D bara är ett spelsystem/spelstil...
 
Ankor.

När man som spelare inte sätter sig vid spelbordet med samma förutsättningar som de andra.

PvP överlag.

Folk som tycker om att tycka om andras tyckande.

Hemliga lappar till SL.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top