krank said:
Det ska sägas att det är konstaterat att den överlägset viktigaste orsaken till att en elev får höga eller låga betyg är vilka föräldrar man har. Barn till arbetarklassföräldrar klarar sig statistiskt sett betydligt sämre i skolan.
Vilket, för mig, tyder på en rejäl strukturell slagsida. I arbetarklassfamiljer är det mindre viktigt med kunskap, alltså blir ungarna skoltrötta fordonarelever (väldigt förenklat). Det är inte "fri vilja". därför är det viktigt med klassanalys.
(Jag själv hade tur; min mor har arbetarklassbakgrund (morfar var fiskare och allmän lågstatusarbetare, stor barnkull, hon gick kortaste gymnasieutbildningen hon hittade och blev kontorist; skrev maskin typ), men när jag växte upp blev hon fascinerad av barns utveckling och läste på om utbildning och studieteknik och grejer, och var alltid extremt tydlig med att det var skitviktigt med kunskap och med utbildning. Jag är än idag impad och skittacksam för att hon på det sättet ändå ansträngde sig för att jämna vägen för mig så att jag faktiskt hade vett nog att uppskatta, i någon mån, kunskap. Jag vet inte om jag gjort någon "klassresa", men jag tycker nog min mor gjorde en...)
Det är sjukt likt mina föräldrars uppväxt.
Morfar var privatchaffis, taxichaffis och ett tag sjöman (med tillhörande tatueringar).
Mormor var servitris.
Farfar var lokförare och Farmor var stenograf.
Men farsan blev läkare (och doktorerade i traumakirurgi) och morsan blev sjuksköterska och eventuellt vårdlärare (och är den i familjen med längst sammanlagd utbildning).
Detta för att de värderade kunskap och stödde mina föräldrars försök att få kunskap.
Det är det sjuka med det moderna Sverige. I alla andra länder bestäms klasstillhörighet framför allt av tillgången till utbildning (ta t.ex. Storbrittanien eller USA. Ganska dyrt att gå på de finare utbildningarna. Så dyrt att om man inte är en av de lucky few som får stipendie så krävs det rika föräldrar). I Sverige av graden av förakt för kunskap, vilket är så sjukt med tanke på hur hårt den svenska arbetarrörelsen jobbade för att ge alla lika tillgång till utbildningsmöjligheter.
Fast å andra sidan finns det kanske en alternativ förklaring för vissa i alla fall. Medelklass och högre är oftast kontorsjobb där man jobbar framför allt med huvudet från 9-5.
Jag har extrajobbat en del som servitör och inom hemservice, och när jag jobbade som servitör så började ju jobbet vid 1500-1700 eller något sådant. När jag jobbade inom hemservice så var jag oftast så trött när jag kom hem (vid 5 tiden) att jag ofta sov ett par timmar.
För någon med ett mentalt jobb så är det nog inte så påfrestande att vara med barnen. När alltid flyter så kanske det till och med är avkopplande?
För någon med ett mer fysiskt jobb så kanske man inte orkar eller har möjlighet att involvera sig i barnens utbildning till samma grad.
Den "stödtid" där ungdomar behöver motivation som mest är ju just mellar klockan 15 och 20 där de som jobbar i vissa arbetarklassyrken har som absolut minst energi eller möjlighet att hjälpa till.
