Nekromanti Det eviga resandet.

[micke_p]

I de flesta äventyr är resor oundvikliga. Både som SL och som spelare skyr jag resor eftersom det ofta är en sorts mellanakt som inte fyller någon annan funktion än att komma från A till B och vanligen blir det tärningsslag och tabellkikande för att se vad som händer under färden. Någon enstaka resa går an, men om resandet blir väldigt frekvent blir det snabbt en plåga. Hur ser ni på saken och vad kan man göra åt det?

 

[Bifur]

Resor i lågteknologiska spel blir lätt en rollspelsmässig belastning, enda gången de riktigt funkar är där de är en central del av upplevelsen och varje dags vedermödor och möten spelas ut, men det kräver ju en viss sorts scenarion. Det sägs ju att the One ring har bra regler för detta men jag har inte kollat upp dem.

Mina hållpunkt som SL brukar ändå vara:
- Snabbspola aldrig resan helt utan försök förmedla något om omvärlden (slumphändelse eller annat) vid varje tillfälle, låt t.ex. resan vara ett tilfälle för någon spelare att agera ut en av sina mindre "flaggor"

Sedan kan man lite förnumstigt säga att man ska välja ett spel där konstruktörerna tänkt på denna omständighet. Något av det värsta jag vet är kampanjmiljöer med platser utslängda över en karta som realistiskt kräver någon månads resa emellan, det kräver alltid någon slags kollektiv överenskommelse i spelgruppen om att ingen får påtala detta för att inte helt förstöra känslan. Mina favoriter här i positiv mening är Järnringens Pyri och Ambria, där åtminstone jag får intrycket av att de aktivt tänkt att att det inte ska vara ”för stort”, just av dessa skäl.

 

[Paco]

Gillar att spela resorna, funkar bra med duktig spelledare. Man får en bra känsla för hur världen ser ut och stämningen som råder etc.

Gillar även Eon IV:s stöd för att göra resor till grupputmaningar, det blir lätt att snabbspola om behovet uppstår men utan att känslan går förlorad.

 

[Celledor]

I vår nuvarande kampanj till Eon IV så har rollpersonerna hitintills i flera spelmöten varit på resande fot, de är nästan framme vid sitt mål och jag tror resan bara kommer att tillföra att målet och det som händer där blir bättre.

Detta är en del av en kortare kampanj och jag har planerat in att de kan lära sig, få hintar om saker som kommer genom rykten. De har tid att lära sig mer om sina SLP reskamrater och varandra. Vi har använt som Paco nämner ovan reglerna för utmaningar för att se om de råkar ut för några förseningar på delsträckor (har skapat tabeller för detta sam lite slumpmässiga händelser, ej encounters). Om spelarna inte har haft något de vill göra så har jag mer berättat vad som sker på resan och vi har ungefär hunnit med en dags resa per spelmöte.

Men jag kommer ihåg att resor kan vara tråkiga och anses som hinder om de inte planeras väl. Det är upp till spelledaren att känna av stämningen och använda resor på rätt sätt. Jag tycker inte man ska ha med resor för sakens skull, utan det ska tillföra något.

 

[Rymdhamster]

Jag har blivit ett allt större fan av att bara "klippa och sammanfatta";

Spelarna: Vi drar till Baldur's Gate!

SL: Efter flera dagars resa längst den gamla handelsvägen kommer ni fram till Baldur's Gate. Ni har blivit genomblöta av regn, överfallna av vättar och räddade livet på en adelsman som lovade er gästfrihet om ni någonsin besöker honom på hans gods i närheten av Beregost. Det är sent på kvällen och ni lyckades nätt och jämt bli insläppta innan stadsportarna slog igen.

Såvida jag inte har något kul scenario att stoppa in längst vägen, förståss. För då klipper jag bara dit där det börjar.

 

[Celledor]

SL: Efter flera dagars resa längst den gamla handelsvägen kommer ni fram till Baldur's Gate. Ni har blivit genomblöta av regn, överfallna av vättar och räddade livet på en adelsman som lovade er gästfrihet om ni någonsin besöker honom på hans gods i närheten av Beregost. Det är sent på kvällen och ni lyckades nätt och jämt bli insläppta innan stadsportarna slog igen.

Såvida jag inte har något kul scenario att stoppa in längst vägen, förståss. För då klipper jag bara dit där det börjar.

Detta tycker jag är ett bra sätt att göra det på om det inte finns något egentlig mening med själva resan eller planerade saker som sker under den. Men det funkar mindre bra om man har spelare som då avbryter om att de ville göra speciella saker på platser som de redan passerat. Men sådant borde gå att stämma av innan, som en del av planeringen av resan.

 

[Celledor]

Kan tillägga att jag tror det är väldigt olika om det är nya spelare eller erfarna som har spelat mycket. För nya spelare så kan det vara ett bra sätt att lära känna sin rollpersoner utan större risker, en liten uppvärmning inför de "riktiga" delarna.

Men som allt så ska det vara kul och spännande även om det är i from av att klippa och sammanfatta.

"Snabbspola" ska man inte behöva göra för det gör man bara för att komma förbi tråkiga delar och då har SL inte riktigt lyckats.

 

[Fiktionslek]

I OSR-spel finns bra regler för hexcrawl som går att använda för resor, dvs. det är spelarna som väljer den väg rollpersonerna tar, men de kan gå vilse och stöta på monster, hinder och möjligheter på vägen.

Om man inte har vettiga regler tycker jag att en skriven sammanfattning av resan -- jag läser högt -- är bäst. Då har jag som spelledare hunnit tänka efter precis vad jag vill få med och formulerat det på ett sätt som låter bra. Det sparar tid på spelmötet, och spelarna slipper en half-assed improvisation. Vill de har mer info kan de ställa frågor.

Generellt gillar jag inte när det tar ett ögonblick att ta sig från punkt A till punkt B. Det är ingen bra rytm för ett äventyr. Jag tycker det märks i stadsvärldar (som Chronopia eller Luna). En lagom lång resa är liksom ett verktyg i spelledarlådan.

Hälsar

Christian

 

[Tre solar]

Om man har ett (musikaliskt) tema, kan man spela det. Då får resorna en distinkt känsla även om man klipper.

Annars gillar jag tre typer av resor:
Exposén. Förlovade landet till Symbaroum är ett jättebra exempel. Du måste åka framåt så det är superrälsat. I gengäld får du se vad världen har att erbjuda: alver, magiker, vandöda, förrädare och ett tragiskt moraliskt ställningstagande.

Vägvalet. Det torra landet (Western) är ett lysande exempel. Vildmarkshändelserna till Blood & Bronze följer samma idé. Du får välja mellan ett fåtal vägar, och stöter på olika händelser beroende på vilken väg du väljer. En klassiker är att en är snabb och farlig, en långsam och säker. I B&B har de olika landskap: vill du gå genom öknen eller följa floden?

Hexcrawl. Då hamnar resan i fokus.

Händelsetabellen är ok, men då gillar jag att skriva den tillsammans med gruppen. Det är ett bra sätt att låta spelarna veta sånt som rollpersonerna borde veta om närområdet (det finns en hydra) och gör det spännande att resa även när man slår inget händer.

 

[Lupus Maximus]

Händelselösa resor är utmärkt tillfälle till lite allmänt rollspelande, men förutsätter att gruppen är en samling personer som gillar lite allmänt rollspelande.

Man kan ha mer intressanta saker på en plats, så att man minskar behoven av resande (om man nu tycker resande är tråkigt).

Själv är jag en spelare som snabbt tröttnar om det "ska hända saker hela tiden" i rollspel. Men efter ett tag blir man mätt på "händelselösa" scener också, och då kan man gärna snabbspola.

 

[Rymdhamster]

Händelsetabellen är ok, men då gillar jag att skriva den tillsammans med gruppen. Det är ett bra sätt att låta spelarna veta sånt som rollpersonerna borde veta om närområdet (det finns en hydra) och gör det spännande att resa även när man slår inget händer.

Hmmm... det där var ju en kul tanke.

"Här är en karta med de olika vägarna utmärkta, färgkodad efter landskapstyp. Och här är händelsetabellerna för de olika landskapen. Märk ut er rutt!"

Jag har inte tänkt på det så, men det är klart det ökar spänningen om man VET att 66 på tabellen är att hydran går till anfall.

Och spelarna kan göra mer konkreta förberedelser. Det finns en hydra -> vi kanske ska skaffa oss en bepansrad vagn. Det finns rövare -> vi maskerar vagnen så den ser jättesunkig och fattig ut.

 

[Celledor]

"Här är en karta med de olika vägarna utmärkta, färgkodad efter landskapstyp. Och här är händelsetabellerna för de olika landskapen. Märk ut er rutt!"

Känns spontant att det skulle kunna funka rätt bra, kanske ha en allmän händelsetabell och en dold.

Kanske till och med ha med saker på den allmänna som faktiskt inte kan inträffa för det är bara faror som folk pratar om, funkar i så fall bäst om det inte finns nummer på listan.

 

[Jocke]

Har alla glömt The One Ring som ju sätter resandet i fokus? Ja, det skulle vara en hel del jobb att göra en egen karta till sitt egna område, men det är ju fantastiskt när man väl gör det.

 

[Rymdhamster]

Har alla glömt The One Ring som ju sätter resandet i fokus?

Nej, jag tyckte bara att det stämde in alldeles för bra på "en sorts mellanakt som inte fyller någon annan funktion än att komma från A till B och vanligen blir det tärningsslag och tabellkikande för att se vad som händer under färden." för att nämnas.

 

[Paco]

På våra resor händer alltid en massa trevliga dumheter
Bra för karaktärsutveckling, spelgruppens interna interaktion och för att bilda sig en god bild av världen, som jag var inne på ovan.

 

[Tre solar]

Vi har nästan aldrig henchmen i vår grupp. Men hade vi det skulle resor vara ett utmärkt tillfälle för henchmen-händelser. De kanske blir kära, vill säga upp sig, hamnar i klistret osv

 

[gustaf s]

Vad är syftet med att spela resan? Där någonstans skulle jag börja. Ge en känsla av världen? en förståelse för tid och avstånd? Skapa dynamik? Skapa möjligheter till annorlunda interaktion? Vill du spela resor? (-Det lät inte riktigt så.) Måste du?

Två av mina favvospel är specifikt resespel: Fall of Magic och Ribbon Drive. Båda två handlar väldigt mycket om resenärerna med mycket intima scener mellan resenärerna i olika konstellationer och med olika delar av resan mer som fond än något annat. Båda de här spelen är väl någon slags dirty hippie games och kanske inte ett rakt överförbart förhållningsätt till det du efterfrågar (eller vad vet jag). Men det kanske finns lite russin att plocka ur den där kakan iallafall och kanske kan vara värt att kolla upp eller fundera över.

 

[Rymdhamster]

Ytterligare en väg att gå (haha) är att ta lite inspiration from samberättande. Gör ett klipp till att rollpersonerna kommer fram, men istället för att SL beskriver vad som hände, låt spelarna beskriva vad som hände på resan utifrån kartan. Låt dem själva komma på om de träffade några personer längst vägen, eller om de blev överfallna (och av vad i så fall) osv...

 

[Voldstagg13]

Call of Cthulhu har ju alltid en faktor av 'förbjudna böcker' som ska läsas, detta tar ju alltid tid (dagar, veckor eller månader) och på resa försvinner den tiden mera naturligt.

 

[micke_p]

Wow! Massor av bra svar. Sammanfattningsvis citerar jag gustaf s "Vad är syftet med att spela resan? ... Vill du spela resor? Måste du?". Vill man inte spela resor kan man klippa och eventuellt låta spelarna berätta vad som hände. Vill man spela resor finns här i tråden massor av bra förslag på hur det kan göras till en rolig del av spelandet.

Ta inte med resor för resandets skull utan planera i förväg och ta tillfället i akt att förmedla något av omvärlden. Det är inte ett måste att spela resan men det är stämningsbildande och man kan använda sig av musik för att förstärka effekten.

Är man inte så sugen på att spela igenom hela resan kan man klippa bort hela eller delar av den, alternativt låta spelarna hitta på och beskriva som hände under resan. Ett bra grepp att äta kakan och ha den kvar (eller snarare göra sig av med kakan och ändå få en bit av den) är att lägga in ett scenario under vägen och klippa bort övriga bitar. Ligger resan i slutet av spelmötet klipper man helt enkelt där.

Som hjälpmedel kan man använda sig av gamla hederliga tabeller. Ett trevligt grepp är att skriva händelsetabeller tillsammans med spelarna.

Dessutom finns det spel som hanterar resande som en del av spelet typ hexcrawl men även Eon IV och The One Ring omnämns som spel med bra stöd för resande.

Ytterligare grepp är att låta följeslagare ta plats och driva spelet under resan eller låta rollpersonerna studera böcker som de har till hands om såna finns. Exempel på det senare är böcker om Cthulhu mytos.