Nekromanti Det där om att vara stammkund..

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,402
Location
Lund
En grej slog mig just..
Ringde just pizzerian där jag brukar beställa pizza. Tog inte många sekunde at beställa där, det räcker med att säga enns namn så vet de vart man ska & sådant.. Antar att det är ett omen om at man dels är stamkund där & dels inimellanåt käkar pizza..
Antar at det fins fler sådana här grejer här ute på wrnu, eller ? :gremsmirk:

/ Johan K,som gillar sin rutin med en fredagspizza med tillhörande dryck.
 
har en grej med pizzasallad, älskar verkligen det. Och eftersom jag bor mer eller mindre granne med en pizzeria så blir det lätt att man plockar med sig en 2-3 burkar hem när man går förbi. En lunch för 5kr/burken är ju inte helt fel.

Och sedan har jag kanske en tendens att inte alltid orka laga mat utan ta en kebabtallrik med bröd istället.

Så sist jag var innedär så visste han vad jag skulle ha innan jag fick beställa och sedan när jag skulle betala fick jag 25krs rabatt för att jag fick vänta, han ville ju "värna om sina stammisar" som han själv sade. OCH sedan när jag gick därifrån så ropar han till, jag trodde att han hade ändrat sig om rabatten men då var det att han trodde att jag hade glömt mina sedvanliga två sallader, som jag också fick gratis.

Det är uppenbarligen bra att vara bundis med sin pizzagubbe! :gremsmile:

\Marcus som mumsar pizzasallad
 
Bibliotekarierna kan mitt för- och efternamn ni Sorsele och Boden, så jag behöver aldrig använda kort.

Men de kan w176 personnummer i Luleå.

Varje gång jag går in på Lilla Galleriet i Boden pekar innehavaren (som möblerar om hela jävla tiden) mot bläck och block, och på Bokia säger de innan jag ens hunnit fråga "Vi vet inte när vi får in stiften, men vi har fått in blocken nu".

... förstås, på Semikolon här i stan får jag alltid rabatt på färgpennor.
 
Jag kliver in hos serienasaren och han tar omedelbart fram ett album eller något och menar att just detta kommer jag gilla, eftersom jag gillade Queen and Country/Kane/Gotham Central/Whiteout/True Story/etc etc. Och han har alltid rätt.

Fast för att vara rättvis gör han så med alla kunder som kommer någorlunda regelbundet. Han minns helt enkelt kunderna. Bra stil.


Storuggla, kom nyss hem
 
Så gör jag på jobbet också. Man lär sig vad folk vill ha när de kommer varje vecka, oavsett om de läser fisketidningar eller ung svensk poesi eller David Eddings.

Erik
 
Ett tag i livet hade jag det som så att när jag ringde till pizzerian så svarade de med pizzasorterna och sa sedan "vi ses om 15 min ". Då hade de inte bara lärt sig mitt telfeonnummer utantill utan också hur min, brorsans och syrrans röst lät, varvid de hälsade på en med ens förnamn i telefon :gremlaugh:
 
När jag är i Gävle och svänger in på Alis på vägen till eller från tågstationen, så börjar karln bakom disken (vi är inte på förnamnsbasis med varandra) omedelbart fixa fram en 150-grammare med ost, ingen sallad, ingen gurka, bara ketchup-senap-dressing och, på sistone, vitlöksdressing. Brukar bli en stunds trevligt nonsensprat om hur mina studier går och hur hans affärer går.
 
När jag för ett gäng med år sen tog tag i mitt liv en aning och slutade käka så mycket skräpmat (i still do, though...) men efter ett par månader återvänder till min lokala pizzeria utspelade sig följande lilla scenario...

"Hej Christoffer! Det var länge sen."

"Jaow, jag kör mitt nya liv nu.. men jag tar det vanliga."

"Nytt liv? Du kommer driva mig till ruinens brant. Jag kommer aldrig ha råd att bygga om här!"

Nuförtiden äter jag på samma ställe, fast med nya ägare (och jo, trots min renlevnad fick han råd att bygga om). Eftersom jag ibland även tvingas köpa lunchmat där (det ligger nära jobbet) är man tjenis med personalen. Dock har jag inget "det vanliga" varken där eller stället jag och en studiekamrat (som också heter Christoffer, udda nog) skollunchar på eftersom jag försöker variera mig.

Min studiekamrat däremot... han äter alltid en falafelrulle med blandad sås, så när vi kommer dit brukar de säga "falafelrulle med blandad sås, och vad vill du ha?" och titta menande på mig. :gremgrin:
 
När jag veckopendlade till Umeå så brukade jag äta middag på en kinakrog (Eurasia, ligger mitt inne i centrala stan) där de har rätt bra koll på allergier och vad de stoppar i maten. Efter ett tag så började kocken själv komma ut ur köket för att ta upp min beställning och jag behövde inte bekymra mig om sådana bagateller som att det skulle stå på menyn. Bra ställe på det hela taget.
 
Personlig biblotekarie

Under högstadiet beställde jag mycket konstiga böcker från konstiga ställen, spenderade varje rast i biblioteket och läste en bok varje lunch.

Så de kunde och kan fortfarande mitt personnummer. Och hälsar och småpratar med mig på stan, fortfarande nu när jag är 21.
 
Back
Top