Desperat hjälp önskas med ett mystiskt försvinnande

[Wictor von Rosen]

Stockholm den 31/1 1926​

Till den som det berör!

Jag ber om ursäkt för detta massutskick av brev som jag utsätter er, kära mottagare, för. Om ni har erhållit denna försändelse har ert namn kommit upp i diskussion på någon av de herrklubbar jag frekvent besöker, eller på någon av de tillställningar där jag vädjat om hjälp och där ert namn varmt har blivit rekommenderat.

Jag är desperat. Min kusin, operasångerskan fröken Violetta von Rosen, även internationellt känd som ”Mälaröarnas sångfågel”, har försvunnit från sitt hem på den Kungliga Djurgården. Då hennes resväska och pass saknas är polisen övertygad om att hon har lämnat sitt hem självmant, men jag delar inte deras uppfattning. Jag och Violetta står varandra mycket nära, och även om hon ofta är på resande fot berättar hon alltid för mig vart hon ska och skickar mig alltid vykort eller hör av sig via telegram. Detta har så inte skett denna gång, och ingen av våra gemensamma bekanta vet var hon är.

Sista gången vi sågs var på hennes årliga julfest med den vanliga skaran av både nationella och internationella gäster som teaterfolk, bohemer, diplomater, poeter, libertiner och annat dekadent patrask. Förutom några vilda slagsmål var det enda som stack ut att min kusin lämnade festen med några nya vänner för någon timma eller två, för att senare återvända med en mer nedstämd uppsyn. Jag fick aldrig tillfälle att fråga vad som hade skett, men efter hennes återkomst är jag rädd att säga att hon drack mer än vanligt och betedde sig mer ohämmat. Efter det talade vi endast några få gånger över telefon, och jag förstod att något var fel trots att Violetta aldrig ville förtälja vad det hela handlade om. Det enda hon nämnde var att hon sovit dåligt på grund av hemska mardrömmar.

Jag kan erkänna att Violetta lever ett utsvävande liv, långt ifrån mitt eget stillsamma, men trots detta är det inte alls likt henne att bara försvinna. Jag misstänker att något slags brott har begåtts, kanske i relation med det som hände på julfesten, och behöver nu all hjälp jag kan erhålla för att finna henne.

Som bibliotekarie på Stockholms Kungl. Bibliotek har jag ett gott öga för detaljer, och när polisen så uppenbarligen inte fullgott kunnat utföra sitt värv, gick jag själv igenom min kusins jugendvilla med tillhörande trädgård (jag är den enda som Violetta betror med sin extranyckel).

Det fanns inga fysiska tecken på att ett inbrott har skett, men vissa detaljer sticker ut. Den första är en anteckning som jag fann i Violettas lilla anteckningsblock i ett hemligt fack i hennes sekretär. Det är en några rader som till synes bara är gallimatias, men som gör mig fundersam. De lyder som följer:

Iä! Shub-Niggurath!
Ph’nglui, fhtagn,
shub-kthaa nagl-y’ha.

Jag har än så länge inte funnit några referenser till denna text i Kung. Bibliotekets samlingar, men har efter en rekommendation av en kollega hört av mig till Orne Library i Miskatonic University, Arkham, Massachusetts och bett om hjälp. De ska tydligen ha tillgång till mer obskyr litteratur. Dock har jag ännu inte fått något svar. Jag antar att mitt ärende från det fjärran Svea rike inte är särskilt prioriterat.

Den andra märkliga saken är en liten svartbränd getfigurin i trä som stod på Violettas sängbord och som jag inte kan erinra mig att jag tidigare sett. Jag borde ha kommit ihåg, då geten står upprätt på bakbenen och är groteskt gravid med vad som ser ut att vara flertalet stora magar.

Den sista detaljen är att jag fann ett märkligt fotavtryck i en av de till hälften frysta rabatterna bredvid ingången till fröken Violettas hus. Ett naket fotavtryck, liknande en människas, men med tydliga spår av klor. Polisen försäkrade mig om att avtrycket tillhör något slags rovdjur, men i mina ögon såg det ytterst märkligt ut och jag kan inte tänka mig att det tillhör varken varg eller björn. Inte heller kan jag förstå vad ett sådant djur skulle göra i Stockholmstrakten, inte ens i Djurgårdens skogar.

Sedan jag undersökte huset har jag själv börjat få hemska mardrömmar, och min sömn har flera gånger blivit lidande. Dessutom har jag en stark känsla av att ha blivit förföljd.

Då jag själv har kört fast, och inte har några medel för att anställa en privatdetektiv, ber jag dig, kära läsare, om hjälp. Kanske var ni på julfesten? Kanske är ni bekant med min kusin och kan ge mig en bättre inblick i vad som har skett? Kanske har ni kunskaper eller sitter i en position som kan hjälpa mig med de ledtrådar jag har funnit? Kanske något annat som gör att ni kan stå mig bi?

All hjälp är välkommen. Beskriv gärna vem ni är och vilka kunskaper, färdigheter eller tillgångar ni disponerar som kan hjälpa.

Var inte rädda för att ställa frågor om mig själv, om Violetta, om hennes förehavanden och vänner, eller om hennes mystiska försvinnande. Jag ska försöka svara på era frågor så gott jag kan. Svara gärna i brevform då jag själv inte har en telefon hemma och måste nyttja caféets i bottenvåningen. Min adress står som avsändare på kuvertets framsida.



Med högaktning,

Eder tillgivne

Wictor von Rosen
Bibliotekarie
Stockholms Kungl. Bibliotek


PS. Jag har bifogat ett artistkort på min kusin i alla utskick. Jag hoppas att det ska kunna hjälpa.