Nekromanti Den samoriska läran som en variant av Daak

Marukusu

Hero
Joined
18 Mar 2004
Messages
1,681
Location
Umeå
Jag håller på att modifiera den samoriska läran, den största religionen i på östra Asharina så att den i praktiken är en mer tolerant variant av Daakkyrkan snarare än en soldyrkande kult.
Varför? Dels för att jag kan, dels för att jag tycker Daakkyrkan i allmänhet och monoteism i synnerhet är mer intressant än klassiska, polyteistiska religioner som det alltid finns för mycket av i fantasy. Men hellre än att skapa något helt nytt från grunden så väljer jag att modifiera det som redan finns, och jag tycker den lösningen skapar mer djup till Mundanas redan största religion.

Detta är vad jag har kommit fram till hittills:

Den samoriska läran, eller samorismen, är en i huvudsak monolatrisk religon med ursprung i Daakkyrkan. Dess största utbredning är på Asharina.
Samorismen grundar sig i profeten Samor den Heliges och hans lärjungars läror vilka var aktiva under senare halvan av 900-talet e.D. Själva läran är en avart från den jargiska Daakkyrkan, som från början ställde sig kritiskt till ett styrande prästerskap och istället förespråkade ett personligt samband med Daak. Läran är även något nationalistisk då de troende anser att Asharina (Asharien och Soldarn) utgör ett "förlovat land", och det är alla rättrognas plikt att åtminstone en gång i livet vallfärda till staden Nada där Samor förutspådde solförmörkelsen år 957 e.D. Många troende bär alltid med sig en sten eller en liten påse med jord från Asharien eftersom den heliga marken sägs beskydda bäraren. Ofta används en stiliserad sol som symbol för religionen för att hedra Samors profetia.

Teologi
Ett centralt begrepp inom samorismen är "Den eviga omvälvningen" (som även är namnet på religionens heligaste skrifter) som innebär att allting är cykliskt, att inget varken har ände eller slut, detta är en stor skillnad från den jargiska Daakkyrkan som lär ut att Daaks skapelse kommer att förintas på den "yttersta dagen". Daak själv målas inom samorismen upp som ensam skapargudom, formlös, oändlig, evig och outgrundlig. Daak är allomfattande, bortom tid, rum och all mänsklig fattningsförmåga vilket gör att "han" inte går att avbilda och Daaks bud förmedlas istället av sändebud och profeter. Alla andra väsen som uppfattas som gudar lever under Daaks himmel och är underställda "hans" makt. Många inom läran tror på reinkarnation men att de sanna rättrogna kan bryta cykeln av återfödslar och blir då klart lysande stjärnor på himlavalvet medan otrognas själar slungas ut i den eviga, kalla rymden.

Inom samorismen rättfärdigar man accepterandet av andra gudars existens genom att analysera passager i de heliga skrifterna som stödjer detta, mest notabelt Daaks första påbud: ”Du skall icke andra gudar hava bredvid Daak”. Detta tolkas av samoriterna som att Daak själv erkänner andra gudars existens, även om dessa gudar naturligtvis är underlägsna Daak. Jargiska teologer påpekar att hela påbudet lyder ”Du skall icke andra gudar hava bredvid Daak, som är den ende Guden”, men samoriterna har alltid hävdat att den sista meningen är en revidering som tillkom efter det att Samor fått sin uppenbarelse. Vidare anses alla helgon och profeter som lyfts fram inom den jargiska kyrkan vara "änglar" eller Daaks himmelska sändebud, och dessa tillbes aldrig direkt. Vissa, då framförallt inom den reformerade samorismen, förrättar sina böner till Daak genom Samor då de anser att Daak hellre hör bönen förmedlad genom sin utvalde profet. Konservativa och ortodoxa samoriter hävdar dock att detta är avgudadyrkan, vilket har skapat en hel del konflikter genom åren mellan de olika lägren.
Relationen mellan Daak och Malgoarh är även den annorlunda inom samorismen jämfört med i den jargiska moderkyrkan. Enligt samorismen så var Daak som stod för ordning skapelsekraft och Malgoarh som stod för kaos och förintelse vid tiden för denna världs begynnelse invonverade i strid. Malgoarh, den kaotiska, primordiala ondskan, sägs då ha slitits sönder av Daaks makt och blivit uppdelad i sju delar:

- Antimon, vredens furste.
- Barantu, världarnas förgörare.
- Gluthos, kättjans härold.
- Orcas, rovets och plundringens konung.
- Raptari, den svarta ogärningsmannen.
- Xinu, plågoanden.
- Zebul, lögnernas fader.

Dessa sju väsen förkroppsligar synderna inom samorismen vilka är motsatserna till Daaks dygder om tålamod, frid, anspråkslöshet, givmildhet och ärlighet. Värt att notera är att dessa sju väsen dyrkades som gudar i kulter som förekom på Asharina och i Jargien under Samors tid.

Profeten Samors liv
Om Samor den Helige sägs det att han var en mattknytare från Sardan i Jargien som levde och var verksam under 900-talet e.D. Hans liv var anspråkslöst och oansenligt, men en natt uppenbarade sig ett av Daaks sändebud inför Samor och förmedlade för honom att Daak våndades över sina följeslagares uppdelning i fattig och rik, herre och slav eftersom att alla Daaks avbilder var lika under solen. Sändebudet (som kan ha varit profeten Udar eller den som kallas "Ljusbringaren") sade att Samors öde var att leda de rättrogna österut mot ett förlovat land där alla troende kunde leva ifred, fria från inkvisitionens förtryck och kyrkans hierarki. Samor, känd för sin stora ödmjukhet, överväldigades över sin uppgift och uttryckte sitt tvivel då han sade till Herren att han endast var en fattig mattknytare som omöjligen kunde leda tusentals män i en folkvandring, och för detta tvivel så bestraffades han av Daak som gjorde honom blind. Under de nästföljande tjugo åren så begav sig Samor runt i Jargien för att predika om det som sagts till honom i drömmen. Han tog sig tjugo lärjungar, däribland Nimto, Ramsal, Minuviel och Zorián, vilka bistod honom i spridandet av den sanna läran och efter att ha samlat tusentalet anhängare så begav sig de rättrogna av österut år 953, mot det land som Daak själv utsett åt dem. Detta land, sade Samor, låg i riket Nevo (nuvarande Asharien) där folket dyrkade många gudar och korruption och ondska flödade då de tre gudarnas prästinnor missbrukade sin makt. Många nevriner misstrodde den jargiska Daakkyrkan efter inkvisitionens härjningar, inte minst kung Ancanogel som år 952 bannlyst den jargiska tron. I Nevos huvudstad Nada förutspådde Samor år 957 att en solförmörkelse skulle inträffa under midsommarfesten och när så skedde så spreds ryktet snabbt om hans profetiska förmågor runt om i Nevo. Inom loppet av några år så hade majoriteten av alla Nevos invånare konverterat och fred rådde över Asharina. Ryktet om profeten Samor hade dock spridit sig även öster om Khazimbergen, där den jargiska moderkyrkan år 961 e.D. utlyste ett korståg mot Nevo för att kväsa ”irrläran” och underkasta Asharina under Tibaras styre. En stor här av tungt bepansrade korsfarare bröt sig i Nevo och skrifterna säger att självaste jorden grät blod över de skändelser som ägde rum under denna svåra tid. Följden blev att ännu fler flockade sig kring Samors banér, och efter mycket hårda strider så kunde korståget krossas av de beslutsamma nevrinerna i slaget vid Nada, där de tillfångatagna jargierna tvingades att avsäga sig sin tro och konvertera till samorismen eller dö. Två år senare, år 964 e.D. dog Samor efter att ha förutspått sin egen död, och hans kvarlevor kremerades i enlighet med hans egen vilja så att askan skulle ”uppgå till Daaks himmel”.

Olika trosinriktningar inom den samoriska läran
Reformerad samorism – Den största inriktningen inom den moderna samorismen vars grunder uppstod i och med Boronkonklaven år 1405 e.D., efter att Cereviel IV valts till predent av Boron och började likrikta de olika grupperingarna som uppstått för att undvika schismer. Reformisterna anser att predenten av Boron är den samoriska lärans formelle överhuvud men prästerskapet har en mer administrativ och förkunnande roll och sällan någon ekonomisk makt. Synen på magi påminner mycket om den i Consaber, det vill säga att även magin är en del av Daaks skapelse och brukandet av den är således tillåtet. Något som särskiljer reformisterna från de ortodoxa och konservativa är även att de tillåter kvinnor att bli samorimän, vilket är något de andra inriktningarna inte tillåter. Synen på andra trosläror är mycket liberal, rentav "slapphänt" menar de konservativa och ortodoxa samoriterna, och många reformiter resonerar som så att alla vägar till frälsning är vägar till Daaks rike.

Konservativ samorism – Uppstod som en reaktion på den reformerade samorismen och har starkt fäste i Soldarn och då framförallt inom Zoriánorden. De konservativa delar många likheter med de ortodoxa, men förrättar sina böner på ashariska och bedriver till skillnad från dem aktiv mission för att sprida Samors bud till världen. Man erkänner predenten av Boron som formellt överhuvud men ser inofficiellt så ser man Zoriánklostrets andlige ledare som den främste att uttala sig om Samors bud. Parallelldyrkan med andra gudomar jämte Daak får officiellt inte förekomma men ofta väljer man att hålla en låg profil i just den frågan av politiska skäl såvida det inte rör sig om direkt ”onda” och destruktiva kulter.

Mystisk samorism – Samlingsnamn på de djupa teologiska inriktningarna inom samorismen som försöker utröna sanningen om Daaks väsen, framförallt genom konsultering av de heliga skrifterna och letandet efter hemliga passager bland dem. Faktum är att några av Asharinas skickligaste semotropiker är mystiska samoriter, då de använder magi för att studera och uttolka de heliga skrifterna. Somliga samoritmystiker väljer att mer handgripligen försöka förnimma Daaks väsen genom att späka sig själva eller leva strikt asketiska liv i ensamhet för att på så vis försöka koppla bort själen från sina fysiska begär, vilka anses vara i vägen för deras kontakt med Skaparen.

Ortodox samorism – Den minsta inriktningen som anser sig stå Samors ursprungliga lära närmast och vägrar erkänna Boronpredenten som religiöst överhuvud eller prästerskap över huvud taget. Ortodoxa samoriter lever ofta i slutna grupper antingen i egna byar eller i egna kvarter, de tar fasta på Samors bud om hårt arbete, sedlighet och anspråkslöshet. De ortodoxa håller hårt på monoteismen och till skillnad från reformisterna så förrättar de aldrig böner till profeten Samor eller hans lärjungar utan enbart till Gud själv. Bönerna hålls på nevrinska, språket Samor själv talade efter att han anlänt till Nevo och är avlägset släkt med äldre coloniska. Ingen parallelldyrkan förekommer bland de ortodoxa och synen på magi är att alla användningsformer av trollkonst är blasfemiskt såvida att de inte direkt tjänar religionens syften. De ortodoxa förrättar inte heller någon form av mission, men välkomnar alla som frivilligt väljer att leva efter Samors bud.



Så vad tycks om allt detta? Teologi är inte alls min starka sida, men jag eftersträvar att göra ett såpass trovärdigt jobb som möjligt. Någon som har kritik att komma med, inkonsekvenser att peka på, några random förslag? Vad kan förbättras?
 

Regmolar

Swashbuckler
Joined
30 Mar 2006
Messages
2,062
Låter som en bra och intressant ändring av samorismen! Jag gillar speciellt de olika trosinriktningarna inom läran. Du får gärna trycka mer på hur religionen separerat sig från Moderkyrkan teologiskt och faktiskt, så att de fungerar som två olika religioner som teologiska och historiska skäl kraftigt ogillar varandra trots sitt gemensamma ursprung och gemensamma gudom (jfr. kristendom/islam genom historien); jag gillar personligen den biten.

Några saker som jag skulle tycka var kul om det tas upp...

*Hur ställer sig samorismen till avbildning av Daak och hans tjänare? Det kan vara intressant dels eftersom Moderkyrkan ger Daak ett officiellt, ganska mänskligt utseende medan samorismen tycks kunna ha problem med det, och dels eftersom det då skulle kunna vara möjligt att konflikten mellan bilddyrkare och ikonoklaster inom Daaktron sprider sig till Asharien.

*Hur är relationerna till andra grenar av Daak-tron än Moderkyrkan? Jag tänker framför allt på Drunoks visdomskyrka, som bygger på liknande tankegångar (mer personligt band till Daak, mindre inflytelserikt prästerskap); skulle den till och med kunna ha skapats genom senare inflytande från den fullt utvecklade samorismen i Asharien på kyrkan Drunok? (kanske som en del i en reaktion på bråk med Jargien och en vilja att skilja sig från Moderkyrkan) Smälter de två religionerna till och med ihop i sydöstra Drunok? Det vore även intressant att höra om relationerna med den sabriska kyrkan, och till olika förbjudna trosinriktningar i Jargien. Kanske Asharina (eller åtminstone Västmark) är en fristad för oliktänkande Daaktroende i Jargien? (återigen, se kristendomen/islam)

*Hur ställer sig de olika inriktningarna (officiellt och i praktiken) till åsikterna om att man kan bryta sig ur reinkarnationen?

*Hur kommer hanterar den samoriska nationalismen att dess grundare och han lärljungar var jargier?

*Vad utmärker samorismen i de olika nationer där den finns spridd? Vad finns det för nationella/geografiska skillnader?

*För dina språkdelar kan det vara värt att fundera på när och hur den colonisk-baserade nevrinskan byttes mot den jargisk-baserade ashariskan. Jag själv har velat få det till att handla om utvandring av oliktänkande från Jargien under Reningen (vilket även skulle förklara varför Asharina är främsta säte för ungefär hälften av Mundanas olika kulter...), men har inte kollat hur bra det stämmer med annan info.

*Hur ställer sig religionen till de icke-mänskliga folkslagen? Har den någon spridning bland typ alverna i Sunari?

Jag ska fundera på att själv implementera den här varianten av samorism i mitt Mundana, den gör genast relationerna Jargien/Asharina och Asharina/Consaber mycket intressantare, och öppnar lite möjligheter till ingifte släkter emellan över religionsgränserna och så.
 

Marukusu

Hero
Joined
18 Mar 2004
Messages
1,681
Location
Umeå
Kul att du gillar det! :gremsmile:
Rippa eller modda så mycket du vill.

*Hur ställer sig samorismen till avbildning av Daak och hans tjänare? Det kan vara intressant dels eftersom Moderkyrkan ger Daak ett officiellt, ganska mänskligt utseende medan samorismen tycks kunna ha problem med det, och dels eftersom det då skulle kunna vara möjligt att konflikten mellan bilddyrkare och ikonoklaster inom Daaktron sprider sig till Asharien.
Jag tror att de påbud som Daak förmedlade till Samor (som givetvis är de "sanna, okorrumperade" påbuden) skiljer sig en del från de som finns nedskrivna i Libera. Eftersom samoriterna uppfattar Daak som ett allsmäktigt kosmiskt väsen så kan ju inte människorna vara Daaks avbilder, och då borde ju all avbildning av människor åtminstone vara ok. Att avbilda Daak däremot är en svårare uppgift, och jag kan tänka mig att ortodoxa samoriter har en hel del att säga om den saken medan reformiter mer rycker på axlarna och säger "ja, du kan ju försöka". Men eftersom att Daak målas ut som ogreppbar och möjligen immateriell så kan ju ingen heller påstå att ens avbild liknar Daak eller ej. Jag gillar den officiella samorismens kopplingar till astrologi/astronomi och fokuset på rymden och himlakroppar (mycket på grund av att man då kan koppla den samman med Ymirs variant av Mörkret...) så troligtvis är samoritemplen utsmyckade med olika stjärnor för att efterlikna Daaks eviga himmel. Möjligen att på vissa ställen avbildas som en allsmäktig demiurg i strikt allegorisk mänsklig skepnad (jag får hela tiden upp den här bilden när jag tänker på det av någon anledning...).

Mycket knivig, men intressant fråga.

*Hur är relationerna till andra grenar av Daak-tron än Moderkyrkan? Jag tänker framför allt på Drunoks visdomskyrka, som bygger på liknande tankegångar (mer personligt band till Daak, mindre inflytelserikt prästerskap); skulle den till och med kunna ha skapats genom senare inflytande från den fullt utvecklade samorismen i Asharien på kyrkan Drunok? (kanske som en del i en reaktion på bråk med Jargien och en vilja att skilja sig från Moderkyrkan) Smälter de två religionerna till och med ihop i sydöstra Drunok? Det vore även intressant att höra om relationerna med den sabriska kyrkan, och till olika förbjudna trosinriktningar i Jargien. Kanske Asharina (eller åtminstone Västmark) är en fristad för oliktänkande Daaktroende i Jargien? (återigen, se kristendomen/islam)
Från början tänkte jag faktiskt bara ta bort den samoriska läran helt och lägga in Drunokiska visdomskyrkan i dess ställe. Samtidigt tyckte jag att det var lite synd att ta bort de godbitarna som fanns i samoriska läran och jag beslöt mig för att modda den till något nytt istället.
Relationen till visdomskyrkan är troligtvis varm eftersom man genom årtusendena har haft en gemensam fiende i Jargien och Tibara. Det är även sant att de har vissa teologiska likheter och jag kan mycket väl tänka mig att visdomskyrkan som du skrev uppstod som en sekt influerad av den samoriska läran eller för den delen vice versa, att Samor själv influerades av kyrkan i Drunok (beroende på när visdomskyrkan uppkom). Blandreligioner i södra Drunok och norra Asharien är inte alls helt omöjligt, eller för den delen i Västmark. Hur dessa skulle se ut vet jag dock inte, möjligen skiljer de sig i synen på helgonen och profeterna.

Andra jargiska grupper som möjligen skulle kunna gynnas av den samoriska läran är, märkligt nog, Antimoniterna och liknande dualistiska sekter. Jag har inte rätt ut synen på ondska och godhet inom samorismen helt än, men antingen antar jag att Daak även är upphovsman till Malghoar, all ondskas ursprung, eller att Daak och Malghoar var två likvärdiga gudar från början tills Daak krossade Malghoar och styckade upp honom i sju delar. Detta är en mycket viktig teologisk fråga som jag inte orkar reda ut nu eftersom klockan är såpass mycket, men jag ser gärna Asharina som haven för halvt om halvt satanistiska sekter (framförallt skulle detta provocera Jargien något extremt :gremgrin: ).

Relationen till den sabriska Daakkyrkan är faktiskt något som jag inte alls har tänkt på. Den sabriska varianten av Daakkyrkan är trots allt ganska lik den jargiska undantaget synen på magi samt synen på helgon (kommer inte ihåg exakt hur de skiljer sig åt i helgonfrågan däremot). Troligtvis har samoriska läran och sabriska kyrkan en neutral, accepterande inställning till varandra eftersom de två lärorna sällan möts och för att inte vara i vägen för Asharinas och Consabers handelsavtal. Men officiellt är ju även Calnia underställt Tibara, och i och med att samoriska läran saknar direkt styre utöver predenten av Boron så kan individuella samoritfanatiker säkert rättfärdiga en hel del handlingar riktade mot sabriska kyrkan...

*Hur ställer sig de olika inriktningarna (officiellt och i praktiken) till åsikterna om att man kan bryta sig ur reinkarnationen?
Enligt de mystiska samoritiska inriktningarna, vilka ofta är de främsta förespråkarna för reinkarnationens utbrytelse, detta är enligt dem det yttersta medvetandestadiet - när själen verkligen "fysisk" förenas med Daak i hans eviga himmel. Andra trosinriktningar kanske ställer sig mer tveksamma till det med tanke på att det säger emot en del om "den eviga omvälvningen", jag får helt klart fundera vidare på detta.

*Hur kommer hanterar den samoriska nationalismen att dess grundare och han lärljungar var jargier?
Anledningen till att jag lade in hela "heliga land" grejen var för att jag tyckte det saknades ett Israel i Mundana, en konfliktzon där olika kulturer hänvisar till religion för att rättfärdiga sin närvaro där. Asharien är i sig ett ganska intetsägande land förutom hela Western/Amerika-köret som landet är inspirerat av (vilket jag i sig däremot tycker är coolt och nyskapande) och det ger även asharierna någonting att enas kring när väl det jargiska korståget drar igång på allvar (hehehehe...). Analogierna till diverse kristna rörelser som utvandrat till Amerika och kallar landet för "det nya Sion" är för övrigt medvetna.
Annars drar jag mig inte heller för att lägga in mirakulösa påståenden i de heliga skrifterna som hävdar att "Samor och hans folk genom Daaks förtjänst lärde sig tala nevrinernas språk så fort se korsade Khazimbergen" och sånt larv för att rättfärdiga den samoriska lärans avståndstagande från Jargien även om jag är öppen för andra förslag. Sedan behöver man ju inte göra så att alla Samors lärjungar var från Jargien, jag tänker framförallt på lärjungen Minuviel som har ett namn som låter väldigt icke-jargiskt och mer likt de namn som samorimännen brukar ha. Jag ser det inte som ett så stort problem med tanke på att de dels ändå av fri vilja valde att omvända sig till den sanna tron och slå sig ner i det det land herren valt ut åt dem och dels med tanke på att Daak lär ut att alla hans skapelser "är lika under solen". Möjligen hade Samor kanske någon alv eller t.o.m. dvärg bland sina lärjungar, detta för att belysa att Daaks bud sträcker sig över alla gränser. Det kanske var den inställningen som fick lärjungen Nimto att bevilja Marnakh en fristad under det femte stora kriget, möjligen i utbyte mot att de försakade Mahktah och konverterade - den stora toleransen gentemot andra religioner som råder i dagens samorism kanske är ett ganska sent påfund.

Det här väckte en ny fråga hos mig, och det är den samoriska lärans inställning till fri vilja. Jag har fått det intrycket att moderkyrkan i Tibara lär ut att "allt är av Gudi", allt är predeterminerat och en del i Daaks plan. Samor kan istället ha predikat att Daak skänkte den fria viljans gåva till (alla intelligenta, humanoida raser) när "han" skapade dem vilket dels kan förklara det rådande individualistiska klimatet i Asharien samt det låga fokuset på mission (man anser att det är "renare" med konvertiter som byter samfund av fri vilja).
Jag funderar på att göra de konservativa samoriterna till mer lika den jargiska moderkyrkan här, att på något vis få in ett visst rättfärdigande för "the grand order of things" som stöd för det feodala systemet i Soldarn och ett mer inflytelserikt prästerskap. De konservativas syn på mission är dessutom annorlunda, de anser att det är alla rättrognas plikt att sprida Samors bud och omvända så många som möjligt, för deras eget bästa.

*Vad utmärker samorismen i de olika nationer där den finns spridd? Vad finns det för nationella/geografiska skillnader?
Jag tänkte mig att den konservativa trosinriktningen har starkast stöd i Soldarn med tanke på dels att den jargiska kyrkan höll ut längre där och dels med tanke på Zoriánordens inflytande som jag ser som en lobbygrupp som länge varit för allmänt konservativa värderingar. I Västmark däremot finns det möjligheter till helt nya varianter med tanke på att jargisk Daaktro och samoriska läran samexisterar. Västmarkare tycker troligtvis inte att de bitarna i samorismen som framhäver nuvarande Asharien som ett heligt land är speciellt intressant och har antagligen antagligen valt att hoppa över de bitarna i sina predikningar eller på annat sätt valt att nerprioritera dem.

*För dina språkdelar kan det vara värt att fundera på när och hur den colonisk-baserade nevrinskan byttes mot den jargisk-baserade ashariskan. Jag själv har velat få det till att handla om utvandring av oliktänkande från Jargien under Reningen (vilket även skulle förklara varför Asharina är främsta säte för ungefär hälften av Mundanas olika kulter...), men har inte kollat hur bra det stämmer med annan info.
Ärligt talat lade jag bara in att de ortodoxa talar nevrinska dels eftersom det får dem att sticka ut mer från de andra trosinriktningarna och dels för att förklara varför det finns såpass många hebreiska och pseudohebreiska namn i framförallt Asharien, speciellt inom samoritemplet (Minuviel, Cerubiel, Haranuviel, Benjamin, Efreim, Jedidah, Ahab)...
Jag antar att jag resonerade som så att nevrinskan hade influenser från både danarthiska, coloniska, äldre jargiska och möjligen ur-tho'genewa. Å andra sidan verkar ashariskan vara kraftigt germanskt influerad åtminstone i Soldarn så jag är riktigt kluven där, men just de mänskliga språken i Mundana är en riktig djungel för sig. Man kanske gör rätt i att skjuta upp språkfrågan tills vidare.

*Hur ställer sig religionen till de icke-mänskliga folkslagen? Har den någon spridning bland typ alverna i Sunari?
Spontant skulle jag säga att själva samorismen inte har någonting emot vare sig dvärgar, alver eller tiraker som väljer att leva efter Samors bud - se t.ex. på Marnakh som beviljades en fristad av Nimto. Dvärgarna och tirakerna utanför stammen marnakh har dock sina egna gudar och är endast måttligt intresserade av att överge sina väl beprövade riter.
Det som jag spontant ser det hindrar Sunarialverna från att konvertera till samorismen är troligtvis Liljans råd som troligtvis inte vill veta av vare sig heta teologiska debatter eller nya massutvandringar till någon "helig mark". Troligtvis ser de styrande sanari ateismen som samhällsnyttig och använder en hel del av sina styrmedel för att likrikta Sunaris alver och bibehålla lugn och förnuft.

Mycket intressanta frågor får jag säga, många av dem hade jag aldrig en tanke på själv. Egna förslag är givetvis mycket varmt välkomna och jag vet inte hur mycket jag har sagt emot mig själv nu eftersom jag är något helvetiskt trött. Uppdateringar kommer dock.
 

Marukusu

Hero
Joined
18 Mar 2004
Messages
1,681
Location
Umeå
Re: Lite mer teologi och flum om Daaks väsen

Teologi
Samorismen har som sagt sitt ursprung i den jargiska Daakkyrkan och liksom de Tibara-trogna så vördas Thull (Jordesoldaten) och Udar som profeter jämte den helige Samor. Intressant nog anses inte Milargok vara en profet inom samorismen eftersom man hävdar att det inte finns något bevis på hans kontakt med Daak, vilket har gjort Milargoanerna till bland de mest hätska av samoriternas motståndare i Jargien. De flesta av Daaks helgon som lyfts fram inom den jargiska kyrkan anses vara heliga då de på ett eller annat sätt predikat sin herres ord, men de omnämns aldrig som ”helgon” utan snarare som himmelska ”härolder” eller ”änglar”.

Ett centralt begrepp inom samorismen är den eviga omvälvningen (som även är samlingsnamnet på religionens heligaste skrifter, författade av Samors lärjunge Ramsal på 900-talet e.D.) som innebär att allting är cykliskt, att inget varken har ände eller slut – detta är en stor skillnad från den jargiska Daakkyrkan som lär ut att Daaks skapelse kommer att förintas på den "yttersta dagen". ”Libera”, moderkyrkans heligaste skrift, ses som ett sant och äkta förkunnande verk från Daak som dock har korrumperats av prästerskapet i Tibara för att tjäna kyrkans egna syften – de skrifter som utgör ”Den eviga omvälvningen” anses innehålla komplement till Libera och Daaks rena, okorrumperade budskap.
Många inom den samoriska läran tror på reinkarnation och många troende framförallt inom grupper som av utomstående kallas ”mystiska samoriter” hävdar att de sanna rättrogna kan bryta cykeln av återfödslar och blir då klart lysande stjärnor på himlavalvet medan otrognas själar slungas ut i den eviga, kalla rymden. Som bevis pekar de på en passage i ”Den eviga omvälvningen” där Daaks mål sägs vara att erbjuda sina följeslagare en väg för att få dem att bli mer lika honom själv att ”frälsa de rättrognas själar så att de kan leva vid Min sida”. De andra trosinriktningarna har en mer ambivalent och försiktig inställning till reinkarnationens utbrytelse, men starka krafter bland framförallt de ortodoxa och många inom den konservativa trosinriktningen kallar denna föreställning för blasfemisk eftersom den säger emot Daaks eviga omvälvning och den cykliska världsbilden, vilket har varit grunden till mycket ont blod mellan dessa grupper.

Daaks sju påbud som bildar hela grunden i Daakkyrkan är annorlunda inom samorismen jämfört med de inom den jargiska kyrkan, detta på grund av att profeten Samor hävdade att aboraterna och prästerskapet i Tibara missbrukat sin makt genom att korrumpera de ”sanna” påbuden för egna syften. Påbuden som Samor framställde dem var dessutom mer specifika och nedtecknade såsom Daak själv förmedlade dem till Samor genom sitt sändebud.
Nedan följer de ”sanna” påbuden som de framträder i ”Den eviga omvälvningen”:

1. Jag är Daak, din herre och skapare. Du skall frukta och älska Mig över alla andra.
2. Du skall icke tillverka avgudabilder och tillbe dessa, ty Jag är allnärvarande och allomfattande. Din bön skall endast förrättas till himlen och alla som tillber avgudar skall förskjutas ur Mitt samfund.
3. Du skall älska din nästa som en broder av ditt blod och ej vara honom till last. Alla Mina skapelser är lika under solen, den som behandlar sin nästa med förakt skall förskjutas ur Mitt samfund.
4. Du skall icke bära hand på kvinna och ej ta henne med våld. Kvinnan är skapt som mannens like och bär upp halva himlen, den man som ofredar kvinnan skall förskjutas ur Mitt samfund.
5. Du skall icke dräpa den person som icke har begått mord eller svåra brott mot lagen. Den som tar ett enda rättroget liv dödar ett helt folk och skall förskjutas ur Mitt samfund.
6. Du skall icke beröva din nästa på dennes egendom. De som stjäl sin nästas egendom skall förbannas under Min himmel och förskjutas ur Mitt samfund.
7. Du skall icke bära falsk vittnesbörd mot din nästa. De som bär falsk vittnesbörd orsakar Mig stor bedrövelse och skall förskjutas ur Mitt samfund.

Inom de största inriktningarna inom samorismen rättfärdigar man accepterandet av andra gudars existens genom att tolka Daaks första påbud: ”Jag är Daak, din herre och skapare. Du skall frukta och älska Mig över alla andra”, eller som det heter i Libera: ”Du skall icke andra gudar hava bredvid Daak”. Detta tolkas av samoriterna som att Daak själv erkänner andra gudars existens, även om dessa gudar naturligtvis är underlägsna Daak. Jargiska teologer avfärdar detta fullt ut och påpekar att hela påbudet i Libera lyder ” Du skall icke andra gudar hava bredvid Daak, som är den ende Guden”, men samoriterna har alltid hävdat att den sista meningen är en revidering som tillkom efter det att Samor fått sin uppenbarelse.

Vidare anses alla helgon och profeter som lyfts fram inom den jargiska kyrkan vara "änglar" eller Daaks himmelska sändebud, och dessa tillbes aldrig direkt. Vissa, då framförallt inom den reformerade samorismen, förrättar sina böner till Daak genom Samor då de anser att Daak hellre hör bönen förmedlad genom sin utvalde profet. Konservativa och ortodoxa samoriter hävdar dock att detta är avgudadyrkan, vilket har skapat en hel del konflikter genom åren mellan de olika lägren.
Relationen mellan Daak och Malgoarh är även den annorlunda inom samorismen jämfört med i den jargiska moderkyrkan. Enligt samorismen så var Daak som stod för ordning skapelsekraft och Malgoarh som stod för kaos och förintelse vid tiden för denna världs begynnelse invonverade i strid. Malgoarh, den kaotiska, primordiala ondskan, sägs då ha slitits sönder av Daaks makt och blivit uppdelad i sju delar:
• Antimon, vredens furste.
• Barantu, världarnas förgörare.
• Gluthos, kättjans härold.
• Orcas, rovets och plundringens konung.
• Raptari, den svarta ogärningsmannen.
• Xinu, plågoanden.
• Zebul, lögnernas fader.
Dessa sju väsen förkroppsligar synderna inom samorismen vilka är motsatserna till Daaks dygder om tålamod, frid, anspråkslöshet, givmildhet och ärlighet och än idag sägs dessa sju väsen plåga och fresta mänskligheten med sina demoner. Värt att notera är att dessa sju väsen dyrkades som gudar i kulter som förekom på Asharina och i Jargien under Samors tid, och synen på de profana och blasfemiska synderna är helt annorlunda i den samoriska läran jämfört mot hur de framställs inom den jargiska moderkyrkan. Bikt förekommer inom samoritemplet men är inget sakrament (sakrament förekommer över huvud taget inte inom den samoriska läran, undantaget är i Västmark och södra Drunok där läran i hundratals år blandats med lokala Daakkyrkor) och de råd som samorimännen allt som oftast ger är olika varianter av hjälp till självhjälp. Vanliga samorimän är inte förpliktade att leva i celibat men munkar och nunnor hängivna Samors lära däremot är det och lever alltid åtskilda från varandra.


Daak inom den samoriska läran
Den samoriska lärans gudom Daak är densamma Daak som tillbes av miljoner anhängare i bland annat Jargiska kejsardömet, Drunok och Consaber. Precis som i den kanoniska Daakkyrkan så anses Daak vara en allsmäktig skapargud, överlägsen alla andra. Skillnaden är att Daak inom samorismen målas upp som formlös, oändlig, evig och outgrundlig. Daaks ande har alltid existerat och representerar alltets ordning och den primordiala skaparkraften och när Daak skapade den nuvarande världen så skapade han de besjälade varelserna genom att ta livskraft från sig sitt eget väsen – på så vis bär alla tänkande varelser en del av Daaks kraft inom sig.
Daak är allomfattande, bortom tid, rum och all mänsklig fattningsförmåga vilket gör att "han" inte går att avbilda rättvist och Daaks bud förmedlas istället via himmelska sändebud och genom profeter. Det finns inget uttalat förbud mot att avbilda Daak inom samorismen och det är förhållandevis ovanligt med troende som försöker avbilda Daak, men i vissa samoritempel avbildas Daak ibland som en himmelsk demiurg i (strikt allegoriskt) mänsklig skepnad eller kontur, ofta omgärdad av ett halo som täcker ansiktet och de flesta andra dragen delvis eftersom frågan om Daaks kön är hett omdiskuterad framförallt i Asharien – många av de kvinnliga samorimännen har ifrågasatt att Daak praktiskt taget alltid omnämns som en man.

...

Mestadels har jag lagt till sånt som kommit till allteftersom och jag har ingen aning om hur mycket motsägelser det finns i ovanstående text. Jag måste fortfarande baxa in den fria viljan i samorismen och utveckla de olika trosinriktningarna mer. Jag gillar framförallt inte den "mystiska samorismen", den är för generisk - jag tänkte mig snarare att det rör sig om en massa slutna sällskap, frimurar-style, med helt sjuka riter eller individuella stjärnskådande självspäkare snarare än en äkta trosinriktning med ett gemensamt synsätt. Jag har fortfarande ingen vettig förklaring till hur relationen till den sabriska kyrkan eller olika förgreningar av den jargiska Daaktron ser ut. Just nu är jag väldigt inne på idén om att Drunoks visdomskyrka uppkom under kung Gor II 'Rättrognes' tid (courtesy of Drängarna) då Samor och hans utvandrare tilläts fri lejd genom Drunok efter att ha blivit nekade passage genom Sunari av alverna. Jag funderar på att göra sändebudet som förmedlade Daaks budskap till Samor till profeten Udar, detta kan göra samoriternas relation till de ortodoxa udariterna (en sekt som Samor själv mycket väl kan ha varit medlem av) mer intressant och göra dem mer suspekta i Moderkyrkans ögon. Jordesoldatens vittnen som aldrig gör en fluga förnär tillåts säkert existera på de samoritrognas mark. Man kan dock konstatera att tibariterna, milargoanerna och naturligtvis mainstream-Daakkyrkan dock för evigt är samorismens svurna fiender.
 

vandraren

Swordsman
Joined
17 May 2002
Messages
453
Location
stockholm
Mycket bra inlägg med många intressanta tankar!
Jag har själv tänkt i dessa banor ibland, och det skapar ju onekligen mer konsekvens i Mundana samtidigt som det ändå ger många uppslag till intressanta konflikter och allianser med/mot Jargien, Consaber, Damarien, Drunok etc. Det kan ju också förklara varför Consaber är en av de viktigaste vännerna till Asharien & Soldarn, något som jag alltid tyckt varit lite underligt. Nu kan man ju förklara det med likheter inom religionen och det faktum att Consaber likt Asharien & Soldarn har en tolerant Daak-tro. Det gör också att den geopolitiska maktbalansen blir lite mer trolig; Drunok, Asharien, Soldarn & Västmark med stöd av Consaber kan faktiskt vara en någorlunda motvikt till Jargien. Eventuellt kan Damarien rent religiöst också stå på den moderata, Samor-influerade Daak-trons sida.
 

Marukusu

Hero
Joined
18 Mar 2004
Messages
1,681
Location
Umeå
Sammanfattning

Här är en sammanfattning och lite nytt skit av det som kommit fram hittills för de som inte orkar läsa de långa, flummiga inläggen ovan:

Den samoriska läran överlag
• Ser Daak som immateriell och allomfattande. Böner förrättas antingen direkt till Daak eller till Daak genom Daaks profeter, aldrig genom ”helgonen”.
• Ser världen som cyklisk. Daak har alltid existerat och kommer alltid att existera. Livet följer ofta vissa mönster som ibland kan förutses genom studier av himlakropparna. Tron på reinkarnation är mycket vanlig, även om konkreta ”bevis” saknas för det i skrifterna.
• Ser den fria viljan som alla besjälade varelser besitter som Daaks gåva. Eftersom alla individer måste tas som ansvariga för sina egna handlingar så bestraffas vanligen trosavvikare (dvs. de som tagit emot och accepterat Samors bud men sedan bryter mot dem) hårt.
• Ser Thull, Udar och Samor som sina profeter eftersom Daak själv talat genom dessa.
• Ser merparten av de helgon som omnämns i Libera som Daaks sändebud, eller ”änglar”. Dessa vördas, men hyllas inte direkt genom böner eller helgdagar.
• Håller Libera och skrifterna om profeten Samors liv nedtecknade av lärjungen Ramsal (”Den eviga omvälvningen”) som kanon, men hävdar att Libera har förvanskats av Tibaras prästerskap och på många ställen har ringaktar eller rent av säger emot Daaks sanna bud.
• Saknar sakrament, men betonar vikten av ”måttligt och rättfärdigt leverne”. Saknar även konceptet arvssynd, synder är resultatet av demoners (i.e. lägre gudars) inflytande. Ingen är ofelbar, inte ens den helige Samor som tvivlade på uppgiften Daak gav honom.
• Har ett mindre strikt organiserat prästerskap jämfört med Tibara-kyrkan. Deras främsta uppgifter är att bistå populasen med svar på existentiella frågor som finns presenterat i kyrkligt kanon (i.e. Libera och, framförallt, Den eviga omvälvningen).
• Ser alla intelligenta (dvs besjälade) varelser som gelikar och betonar jämlikhet mellan man och kvinna.

Den reformerade samorismen överlag
• Är den enskilt största trosinriktningen, har sitt starkaste fäste i Asharien.
• Ser inofficiellt Boronpredenten som lärans överhuvud.
• Belyser ofta de egalitära budskapen i Den eviga omvälvningen och motsätter sig ofta hierarkier då dessa leder till hybris och maktmissbruk. Reformitkloster är ofta kollektiv utan ledarskap i traditionell bemärkelse. Är den enda enskilda trosinriktningen som aktivt tillåter kvinnligt prästerskap.
• Ser synder som orättfärdiga handlingar. Orena tankar är inga synder så länge de inte omsätts i praktiken.
• Tillåter ofta parallelldyrkan med andra religioner så länge Daak hålls som den störste guden.

Den konservativa samorismen överlag
• Är den näst största trosinriktningen, har sitt starkaste fäste i Soldarn och delar av Västmark.
• Ser inofficiellt Boronklostrets precept som lärans överhuvud.
• Har starkt stöd inom, och beskydd av, Zoriánorden.
• Bedriver aktiv mission för att sprida Samors bud utanför Asharinas gränser.
• Har ofta en mycket antijargisk syn på världen och förespråkar ofta krig och vedergällning mot Tibara-kyrkan.
• Rättfärdigar ofta en ”naturlig ordning” mellan samhällsklasser som en del i den eviga omvälvningen. Alla har sina ”grundplatser” i Daaks ordning och är bundna till dessa då deras barn föds in i samma stånd som sina föräldrar. Konservativa kloster innehåller ofta hierarkier liknande de som finns inom det jargiska klosterväsendet.
• Har en hårdare, mer ”jargisk” syn på konceptet ”synd” och säger ofta att orena tankar även de är synder.

Mystisk samorism överlag
• Är ett samlingsbegrepp för en rad olika esoteriska, teologiska och astrologiska sällskap och är ingen enhetlig rörelse.
• Hänger sig ofta åt noggranna studier av de heliga skrifterna och stjärnhimlen för att utröna Daaks mål. Somliga mystiker lever i strikt asketism eller i hermetiska sällskap för att inte påverkas av omvärldens ”negativa influenser”.
• Somliga mystiska sällskap hävdar att den ändlösa cykeln av reinkarnationer kan brytas och att själen då förenas med Daak – detta anses vara det yttersta, mest eftersträvansvärda målet för alla besjälade varelser. Framförallt Zoriánorden ser detta som blasfemiskt då det går tvärt emot med Daaks eviga omvälvning och brukar reagera våldsamt på sådana sällskap för att statuera exempel.
• Har överlag fiender inom framförallt den konservativa samorismen, som ibland har känt sig tvungna att avrätta frispråkiga mystiker då deras tro anses ha vandrat för långt ifrån Samors lära.
• Samtidigt bemöts samoritmystiker i vissa fall med djup vördnad och respekt för sina djupa kunskaper om de heliga skrifterna och stjärnkropparnas relationer till varandra. Många soldiska hovmagiker har genom tiderna varit samoritmystiker i grunden, prisade för sina förmågor att uttolka framtiden.

Ortodox samorism överlag
• Är den minsta enhetliga trosinriktningen, anser sig vara den grupp som står närmast de levnadsregler som Daak förkunnade genom profeten Samor.
• Är mer strikt monoteitisk än de andra trosinriktningarna.
• Förespråkar spartanskt leverne, hjälpsamhet, hårt arbete och ärlighet.
• Lever ofta i grupper utanför det vanliga samhället, som egna byar eller kvarter.
• Betonar individens fria vilja som en gåva från Daak och bedriver ingen mission över huvud taget utan vill hellre se att konverteringar sker frivilligt.

...

Beträffande relationen mellan samorismen och andra länders varianter av Daakkyrkan så är överlag relationen till Tibara-kyrkan, dvs. statskyrkan i Jargien och Damarien dålig av historiska skäl. Tibara har alltid ansett samorismen som kättersk och har genom sina korståg visat att de aldrig kommer tolerera samorismen som en variant av Daakdyrkan. Den officiella ståndpunkten inom den samoriska läran är att den jargiska tron skall accepteras då den trots allt baseras på Daaks (om än förvanskade) bud men i praktiken så gör ashariska jargier klokt i att inte offentligt tillkänna ge sin lojalitet gentemot aboraten i Tibara då minnet från Moderkyrkans brutala slaktande ännu lever kvar (och hålls vid liv av framförallt Zoriánorden, som alltid har varit i behov av att visa upp en stark yttre fiende som de kan skydda de rättrogna mot).

Relationen mellan den sabriska kyrkan och den samoriska läran är dock betydligt bättre med tanke på Calnias praktiska självständighet gentemot Tibara och Östasharinas historiskt goda relationer till Consaber. Bäst relationer har dock den samoriska läran med Drunoks visdomskyrka, vilken av många anses vara en direkt avart från själva samorismen och rent historiskt har det kulturella utbytet mellan Drunok, Asharien och Soldarn varit stort av den anledningen.
 

Marukusu

Hero
Joined
18 Mar 2004
Messages
1,681
Location
Umeå
Kul att det är fler som har gått i samma tankar! :gremsmile:

Vandraren said:
Jag har själv tänkt i dessa banor ibland, och det skapar ju onekligen mer konsekvens i Mundana samtidigt som det ändå ger många uppslag till intressanta konflikter och allianser med/mot Jargien, Consaber, Damarien, Drunok etc. Det kan ju också förklara varför Consaber är en av de viktigaste vännerna till Asharien & Soldarn, något som jag alltid tyckt varit lite underligt. Nu kan man ju förklara det med likheter inom religionen och det faktum att Consaber likt Asharien & Soldarn har en tolerant Daak-tro.
Yes, framförallt Asharien har ju enligt officiellt material ganska stora jargiska och sabriska minoriteter vilket var rätt märkligt med tanke på Aurias och Pelias relation till Daak. Som Regmolar tog upp så kan man ju med ett Daaktroende Asharina gifta in folk från andra länder och göra ätter mer kosmopolitiska, speciellt i det feodala Soldarn där det man nu med relativt gott samvete kan blanda in jargiska (eller för den delen damariska) och sabriska intressen kopplade till blodsband. Detta är extra intressant med tanke på det nuvarande inrikespolitiska läget i Soldarn, Consaber är i så fall en helt ny och kanske avgörande spelare i leken...

Vandraren said:
Eventuellt kan Damarien rent religiöst också stå på den moderata, Samor-influerade Daak-trons sida.
Personligen kommer jag nog ha det så att Damarien är väldigt ortodoxt jargiskt troende, dels med tanke på att den nuvarande storfursten är jargier och dels med tanke på att det blir mycket mer evil så. :gremlaugh:
 

Nabu

Warrior
Joined
8 Jan 2009
Messages
354
Location
Umeå
Re: Sammanfattning

Personligen har jag läst igenom alla inläggen med intresse. Tänkte bara säga det att (liksom i de flesta trådar) finns det fler intresserade än de fåtal som faktiskt bidrar. Keep up the good work!
 

Hjalle

Swashbuckler
Joined
29 May 2004
Messages
1,867
Location
Stockholm
Re: Sammanfattning

Kul med genomtänkta, välformulerade idéer som dessa. Att låta Daaktron vara mer utbredd tycker jag verkar vettigt och roligt eftersom det ger en väldigt fin kampanjkrydda. Särskilt om man inför lite gemensamma heliga platser och så också.

Har bara läst din sammanfattning men den ger mig genast egna idéer.

/Hjalle, tycker att det kunde vara värt att undersöka sambanden mellan de tre monoteistiska religionerna: Daaktron, Cirzatron och Mhîmtron (som kanske egentligen inte är monoteistisk?). Givet de två sistnämndas äldre historia är kanske Daaktron från början sprungen ur någon av dem?
 

Regmolar

Swashbuckler
Joined
30 Mar 2006
Messages
2,062
Re: Sammanfattning

Jag tycker att det fortsätter att se bra ut. Jag tyckte svaren på mina frågeställningar var bra, och många följde mina egna tankegångar i frågorna.

Jag skulle personligen separera Samorismen och Daaktron ännu mer, så att samorierna generellt se Daaktron som en outvecklad och förvanskad del av Den sanna läran, men accepterar den eftersom den är rätt i grunden. Man respekterar Libera, men kan inte lita på den eftersom den är förvanskad (lärda troende kan dock skilja ut de förvanskade bitarna och uttröna sanningar ur den, och inom mystisk samorism står den bara strax efter Den eviga omvälvningen i betydelse).

Den enda anledningen till att man alls har något otalt med den vanliga Daaktron är århundradena av förföljelser, invasioner, korståg och polemik från Jargien och Moderkyrkan. Den religiösa toleransen och motståndet mot Moderkyrkan har gjort de reformistiska delarna av Asharina (Västmark och Asharien) till fristäder för många jargiska oliktänkande, som bildat egna samfund i de stora städerna och ute på landsbygden (Mer USA...). Man tar gärna tillfället i akt att hjälpa sin fiendes fiende, eftersom samorismen är långt ifrån lika stark som Moderkyrkan. Milargokaner och tibariter är de enda grupperingar som inte accepteras allmänt i Asharina (även om man kan ha lite problem med generellt tvivelaktiga rörelser som Ayon-sekten och radikala antimoniter).

Soldarn är ett undantag, framför allt på grund av Zoriánordens inflytande och den konservativa samorismens utbredning. Man har vanligen inget emot att låta Daaktroende köpmän, framstående hantverkade och dylika få en fristad i städerna så länge de inte missionerar, men ser helst att alla som har problem med Moderkyrkan konverterar till samorismen (annars kan de ju sprida sina irrläror till de rättrogna!).

Den sabriska Daaktron har haft problem på grund av dess stora likhet med Moderkyrkan (därav den nedbrända Daakkryka som sedan blev den "Sabriska sjömanskyrkan"), men politiskt är Consaber och Asharinas nationer goda vänner tack vare sina gemensamma handelsintressen. I tiden av starka anti-jargiska stämningar kan dock allehanda Daaktroende samfund råka illa ut, speciellt de som ligger förhållandevis nära Moderkyrkans läror (eller ser ut att göra det). Speciellt i Soldarn kan Daaktroende oavsett trosinriktning råka mycket illa ut när Aboraten nyligen förklarat ett nytt korståg.

Jag gillar verkligen den mystiska samorismens starkt hermetiska drag; allt blir bättre med astrologiska frimurare och rosenkreutzare! De mer udda ordnarna får gärna ta inspiration av gamla hedniska gudomar också (jfr Hermes Trismegistus), och såklart från andra udda sällskap som figurerar i Asharina. Astrologin är också ett plus!

Just det: när det gäller sabrisk Daakkyrka och helgon är helgondyrkan vanligare i Consaber (på bekostnad av direkta böner till Daak).
 

Marukusu

Hero
Joined
18 Mar 2004
Messages
1,681
Location
Umeå
Re: Sammanfattning

Hjalle said:
/Hjalle, tycker att det kunde vara värt att undersöka sambanden mellan de tre monoteistiska religionerna: Daaktron, Cirzatron och Mhîmtron (som kanske egentligen inte är monoteistisk?). Givet de två sistnämndas äldre historia är kanske Daaktron från början sprungen ur någon av dem?
Mycket, mycket intressant, har själv aldrig tänkt i de banorna även om jag har reagerat på de uppenbara yttre likheterna mellan Daak och Cirza (i bemärkelsen "skäggig gubbe som bor i himlen"). Avståndet mellan Melorion och Jargien proper är mycket litet så jordesoldaten Thull kan mycket väl ha kommit i kontakt med sjöfolket och deras enda Gud under sin levnad.
 

Marukusu

Hero
Joined
18 Mar 2004
Messages
1,681
Location
Umeå
Re: Sammanfattning

Regmolar said:
Jag skulle personligen separera Samorismen och Daaktron ännu mer, så att samorierna generellt se Daaktron som en outvecklad och förvanskad del av Den sanna läran, men accepterar den eftersom den är rätt i grunden. Man respekterar Libera, men kan inte lita på den eftersom den är förvanskad (lärda troende kan dock skilja ut de förvanskade bitarna och uttröna sanningar ur den, och inom mystisk samorism står den bara strax efter Den eviga omvälvningen i betydelse).
Ju mer jag tänker på det så funderar jag på att ta bort helgonen fullt ut från den samoriska läran. Jag har ingen större koll på de individuella helgonens kontakt med Daak men majoriteten var väl "bara" personer som led martyrdöden. Det gör dem inte till profeter och eftersom att bönerna till Daak inom samorismen inte skall gå några onödiga omvägar så finns det inget teologiskt behov för dem som jag ser det. Om inte jag minns helt fel så dog väl s:t Pancruz dessutom under ett korståg mot Asharina, så han går åtminstone fetbort oavsett.

Överlag kan jag annars hålla med dig om att Libera inte tjänar något större syfte för mainstreamtroende inom samorismen och det låter rimligt med att typ bara låta mystiker söka visdom därifrån.

Regmolar said:
Jag gillar verkligen den mystiska samorismens starkt hermetiska drag; allt blir bättre med astrologiska frimurare och rosenkreutzare! De mer udda ordnarna får gärna ta inspiration av gamla hedniska gudomar också (jfr Hermes Trismegistus), och såklart från andra udda sällskap som figurerar i Asharina. Astrologin är också ett plus!
Personligen har jag Jahbulon som favorit från (serien) From Hell. :gremsmile:
Asharina är historiskt sett extremt rikt på gamla religioner, dels finns de tre gudarna som eifremerna fortfarande tillber och dels finns de andeväsen som Ashaslättens nomader tillber utöver de klassiska Eliana, Navare, Dibuk etc. Jag har spellett en del äventyr som involverade auserna rätt nyligen och lade in dels en utstött, måndyrkande kannibalstam ute på Klippslätten (möjligen överlevande ättlingar till de som byggde trappstegspyramiden) dels modergudinnan "Asha", Ashabaswastammens beskyddare som med stor säkerhet är en variant av jordmodern Eliana. I samband med den "upplysning" (eller vad man ska kalla det) som just nu pågår i Mitt Mundana så kan jag tänka mig att en del rikemanssällskap med "noble savage"-intresse börjar blanda in ausisk kosmologi i sina riter.

Annars är jag väldigt inne på att morpha de tre gudarna inom eifremernas gamla tro och kalla dem tillsammans för en variant av Daak - en allsmäktig Gud med kraft att förinta världen som förespråkar stabilitet etc. Det grämer mig dock för en gångs skull att jag inte har Religionsboken här, så jag kan inte komma med några detaljer.
 

Regmolar

Swashbuckler
Joined
30 Mar 2006
Messages
2,062
Re: Sammanfattning

Ju mer jag tänker på det så funderar jag på att ta bort helgonen fullt ut från den samoriska läran. Jag har ingen större koll på de individuella helgonens kontakt med Daak men majoriteten var väl "bara" personer som led martyrdöden. Det gör dem inte till profeter och eftersom att bönerna till Daak inom samorismen inte skall gå några onödiga omvägar så finns det inget teologiskt behov för dem som jag ser det. Om inte jag minns helt fel så dog väl s:t Pancruz dessutom under ett korståg mot Asharina, så han går åtminstone fetbort oavsett.
Dessutom är väl nästan alla helgonen jargier (med undantag för ett fåtal sabrier...). Och sedan har vi ju helgontyper som St Jehorius, som dödades av samorier då han ledde förklädda inkvisitorer i en mordkampanj mot samoriska bönder...

Du kan ju lägga in det som en grej som varierar inom tron: helgondyrkan per se är ovanligt, men man vördar Samor och hans lärljungar (någon inriktning kanske tillber dem rakt av, som språkrör till Daak? Störst utbredning hos de Zorián-gillande konservativa, och sett som kätterskt av de ortodoxa?), och i Västmark och nordvästra Asharien förekommer regelrätt helgondyrkan av de "ordinarie" helgonen genom beblandning med Daaktroende.
 

Poseur

Swashbuckler
Joined
16 Jan 2007
Messages
2,233
Location
Falun
Ville bara säga att du gjort ett riktigt nice work här med att skapa en ny variation av samorismen som verkligen äger!
Härligt att se Daaktron som lite större än vad den är ifrån början, fuck monoteistiska religioner är så sjukt coola i fantasyvärldar ju.


/Poseur likes
 

Marukusu

Hero
Joined
18 Mar 2004
Messages
1,681
Location
Umeå
Först av allt vill jag tacka alla för allt feedback och stöd. Jag tycker själv att vi lyckats bra med att skapa grunden för ett nytt, bättre och intressantare Asharina. :gremsmile:

Här kommer ett hastigt hopräfsat kampanjuppslag:

De förlorade budorden
En gammal getherde i östra Asharien påträffar av en slump en grotta som visar sig innehålla en av Samors lärjungars kvarlevor och välbevarade pergament från Samors tidevarv. Pergamenten är författade på fornnevrinska och visar sig vara hittills okända kapitel ur Den eviga omvälvningen, möjligen skrivna av Ramsals egen hand. Det mest spektakulära med dessa är att dock att antalet påbud från Daak som finns nedtecknade inte bara är sju - utan tolv stycken.

Getherden, som aldrig inser vilket otroligt värde hans fynd utgjort, väljer att skänka dessa pergament till en lokal samoriman som i sin tur beslutar sig för att informera predenten av Boron om denna exceptionella upptäckt.
Sändebudet som sätts att rida i ilfart ner till Boron för att informera om upptäckten råkar dock yppa om upptäckten till en grupp zoriánriddare han av en händelse möter på vägen, som i sin tur inte är sena att vidarebefordra vad de fått reda på till sina egna överordnade. De konservativa krafterna som utgör Zoriánordens toppskikt reagerar dock snarare med förskräckelse över upptäckten än med vördnad och glädje eftersom de befarar att de "nya" budorden mycket väl kan komma att förändra den samoriska läran i dess grundvalar för alltid om de offentliggörs. För att lösa "krisen" väljer Zoriánordens innersta cirkel att på egen hand mörka ner hela händelsen och påbörjar en hänsynslös jakt på alla inblandade för att, ur deras egen synvinkel, "rädda" den samoriska läran - sändebudet på väg till predenten i Boron blir deras första offer, som lönnmördas under en övernattning i på ett värdshus.

Rollpersonerna kan här involveras på alla möjliga sätt, kanske som vänner till samorimannen som blir betrodda med den fantastiska upptäckten, men intressantast är nog om de själva utgör zoriánriddarna utsända för att med alla medel tysta ner fyndet. Som zoriánriddare kan de under kampanjens klimax ställas inför svåra moraliskt dilemman - Hur långt är de egentligen beredda att gå för att genomföra sitt uppdrag? Skall de lyda sina överordnade inom templet och begå helgerån genom att förstöra de förlorade kapitlen för att förhindra hela lärans sönderslitande? Eller ändrar de sig och beslutar sig för att det enda rätta är att försöka sprida de sanna, ocensurerade påbuden? Vilka är egentligen dessa fem nya påbud och varför har de tagits bort från de upplagor av Den eviga omvälvningen som finns idag? Hur reagerar egentligen predenten själv när han får reda på upptäckten, om den någonsin kommer till hans kännedom? Tänk om, Gud förbjude, det bara rör sig om mycket välgjorda förfalskningar?

Vad som helst kan hända beroende på rollpersonernas handlingar, och i slutändan kan hela Asharinas framtid stå på spel.
 
Top