Nekromanti Delade spelledarsysslor?

[DeBracy]

I det här inlägget så nämner Zappelina något som jag tyckte lät väldigt intressant: hjälpspelledare som är med och funderar på/samskapar kampanjen. Det hade jag inte hört talas om förut.

Har du nån erfarenhet av att dela upp/dela med sig av spelledarsysslorna? Jag är supernyfiken!

Själv har jag spelat många spelledarlösa spel där alla spelarna är med och sätter scener, stoppar in material i världen, etc. men hoppar man normalt över det här med planerande så gott som helt.

 

[Anarchclown]

Jag har spellett tillsammans med kompisar vid ett flertal tillfällen. Oftast har det för mig fungerat som följer. Vi hittar på ramberättelse tillsammans för kampanjens riktning. Sedan turas man om att förbereda och spelleda äventyren.

 

[Björn Wärmedal]

Jag har gjort på samma sätt som Anarch vid tillfälle. Det har funkat bra och lätt.

 

[Kindtand]

Jag har en kampanj i Fantasy där spelarna kommer med bra idéer och saker som jag stoppar in i historien. Det kan vara allt från att de börjar forma den religion de tillber till deras egen mer och mer eller SLPs och miljöer som kan komma att figureras i spelet.

Att spelarna är med och bygger upp den värld vi spelar i är något jag inte gjort så mycket förr men nu älskar jag det.

Att någon av dem skulle ta över spelledarrollen skulle vara intressant men jag vet inte om jag vill släppa det hur löst som helst. Men än är inte undrens tid förbi.

 

[DeBracy]

Jag har en kampanj i Fantasy där spelarna kommer med bra idéer och saker som jag stoppar in i historien. Det kan vara allt från att de börjar forma den religion de tillber till deras egen mer och mer eller SLPs och miljöer som kan komma att figureras i spelet.

Att spelarna är med och bygger upp den värld vi spelar i är något jag inte gjort så mycket förr men nu älskar jag det.

Att någon av dem skulle ta över spelledarrollen skulle vara intressant men jag vet inte om jag vill släppa det hur löst som helst. Men än är inte undrens tid förbi.

Kul! Jag ofta glömma att fråga clerics vad de har för gudom när jag spelleder gamm-D&D, och ibland har inte de tänkt på det heller. Ofta kommer det nåt riktigt kul/bra svar i såna lägen.

 

[DeBracy]

Jag har gjort på samma sätt som Anarch vid tillfälle. Det har funkat bra och lätt.

Stafettspelledande typ? Antar att den som är ledig från SL-görat slår sig ner vid spelbordet och plockar fram sin rollperson?

 

[Sodivra]

Jag har en kampanj i Fantasy där spelarna kommer med bra idéer och saker som jag stoppar in i historien. Det kan vara allt från att de börjar forma den religion de tillber till deras egen mer och mer eller SLPs och miljöer som kan komma att figureras i spelet.

Att spelarna är med och bygger upp den värld vi spelar i är något jag inte gjort så mycket förr men nu älskar jag det.

Att någon av dem skulle ta över spelledarrollen skulle vara intressant men jag vet inte om jag vill släppa det hur löst som helst. Men än är inte undrens tid förbi.

Kul! Jag ofta glömma att fråga clerics vad de har för gudom när jag spelleder gamm-D&D, och ibland har inte de tänkt på det heller. Ofta kommer det nåt riktigt kul/bra svar i såna lägen.

<ul style="list-style-type: disc">[*]Bolla frågor och sedan bygga vidare på svaren är hella sweet i både spelledda spel och spelledarlösa spel:
http://www.story-games.com/forums/discussion/comment/412215
http://apocalypse-world.com/forums/index.php?topic=484.0[*]Något jag börjat pröva mer när jag spelleder är att stanna upp mer i bra scener snarare än att bygga en bra historia, och då kan jag dela ut SLP:er till spelare som inte har sin rollperson där. Vi kör improviserad fisktank och inte äventyr, så rollpersonerna lever sina egna liv är oftast inte alla i grupp.[/list]

 

[DeBracy]

Något jag börjat pröva mer när jag spelleder är att stanna upp mer i bra scener snarare än att bygga en bra historia, och då kan jag dela ut SLP:er till spelare som inte har sin rollperson där. Vi kör improviserad fisktank och inte äventyr, så rollpersonerna lever sina egna liv är oftast inte alla i grupp.

Det där gav oväntat djup resonans hos mig. Tanken kändes behaglig, nästan befriande. Det där måste jag fundera mer på.

 

[Sodivra]

Något jag börjat pröva mer när jag spelleder är att stanna upp mer i bra scener snarare än att bygga en bra historia, och då kan jag dela ut SLP:er till spelare som inte har sin rollperson där. Vi kör improviserad fisktank och inte äventyr, så rollpersonerna lever sina egna liv är oftast inte alla i grupp.

Det där gav oväntat djup resonans hos mig. Tanken kändes behaglig, nästan befriande. Det där måste jag fundera mer på.

Ja!

Att börja stanna kvar och vara närvarande i scenen och fokusera på vad den handlar om istället för att börja fundera på övergripande storytelling tog vår improgrupp ett gigantiskt steg framåt på en vecka. Skitstort.

 

[pappapiraten]

Att någon av dem skulle ta över spelledarrollen skulle vara intressant men jag vet inte om jag vill släppa det hur löst som helst. Men än är inte undrens tid förbi.

Jag älskar att få utveckla min karaktär men även att vår genomgoe spelledare Kindtand låter oss vara med och påverka/skapa spelets vardag. Bara en sådan sak som att få bygga på sin karaktär inför framtiden, eventuellt skaffa hus, kanske familj, vem vet? Jag tycker att det så jäkla kul att få vara med och skapa genom att rollspela min karaktär. Det vi gör i spelet påverkar vår närmiljö.

 

[wilper]

Jag har läst in samma äventyr som en annan spelledare, och sedan har vi spellett det tillsammans. Om båda är väl införstådda i den tänkta handlingen kan man på ett naturligt sätt spela upp diskussioner mellan SLP:er för spelarna. Om gruppen splittrar sig kan de två spelledarna ta var sitt gäng. Om det blir strid kan den ena spelledaren köra skurkarna, vilka blir bra mycket listigare när spelledaren inte behöver bekymra sig om att vara regeldomare samtidigt.

--

Jag har spellett i en kampanj där vi alla gjorde rollpersoner och turades om att spelleda ett möte i taget. Det fick lite tv-seriekaraktär när spelledarna gjorde äventyr i "sin stil" för varje avsnitt. Alla var införstådda i de stora penseldragen, och fick använda varandras SLP:er om de behövdes.

--

Jag har spelat i en kampanj med en huvud-SL och en assisterande SL. Huvud-SL skrev äventyret, och fattade stora beslut, assistenten tog hand om regelfrågor och var regeldomare i strid. Om gruppen delades tog de var sin del. Där assistenten fick ta den halva som smet iväg från huvudquesten.

--

Jag har assisterat Enhörning när hon spellett Witch Quest. Hon kör sitt äventyr, och jag spelar dels min roll och dels är jag regeltolkare och beräknar svårighetsgrader på trollerier och sånt.

--

Jag har varit musikmästare i några kampanjer, haft en laptop med musiken och sett till att den matchat händelserna, samtidigt som jag spelat min roll.

 

[Björn Wärmedal]

Jag har gjort på samma sätt som Anarch vid tillfälle. Det har funkat bra och lätt.

Stafettspelledande typ? Antar att den som är ledig från SL-görat slår sig ner vid spelbordet och plockar fram sin rollperson?

Jupp, precis så. Det funkade skitbra. Ibland visste man kanske lite för mycket när man var spelare, men vi valde att ge våra roller en mindre betydelse i berättelsen. De som bara var spelare fick vara hjältarna, medan våra roller var de som ömsom agerade uppdragsgivare, comic relief eller hjälpredor. På ett sätt blev det en metod för att rälsa gänget i vissa lägen; om de var för passiva så blev våra karaktärer klantskallarna som på ett eller annat sätt tog problemen till dem. Spelet blev lätt ganska komiskt, men det var precis vad vi var ute efter.

 

[Tomatalven]

Första gången jag testade ett riktigt bordsrollspel var jag hjälpspelledare. Jag hade skrivit mycket av scenariot och spelade några slp. Restrn av tiden tiddade jag på typ, fick en bild av vad det handlade om. Det var ingen indiegrej, utan ett väldigt husteglat BRP.

 

[Tomatalven]

Jag har gjort på samma sätt som Anarch vid tillfälle. Det har funkat bra och lätt.

Stafettspelledande typ? Antar att den som är ledig från SL-görat slår sig ner vid spelbordet och plockar fram sin rollperson?

Så gör vi i Fantasy!osg nu, funkar utmärkt.