Nekromanti d20 vs Eget system?

Om någon skulle få...

...köpa/hyra licensen så är det nog jag, tror jag. Om jag hade pengar. Vilket jag inte har. :gremfrown:

Men rykten säger att det ska släppas Chronopia d20 i sommar, och då kanske MC d20 följer efter! Vi får väl se.

M.
 
Då börjar vi om igen...

Tack för alla (snabba) svar.
Om jag hade hört till detta forums dagliga besökare hade jag nog vetat bättre och då hade jag nog formulerat min fråga på ett lite annat sätt. För jag var egentligen inte ute efter en diskussion om själva d20-systemet.

Jag är mer intresserad hur de rollspelsmakare som siktar på att nå ut till en publik (dvs inte enbart skriver för hårddisken eller den egna spelgruppen), utan att det måste vara frågan om en storsatsning, resonerar. Jag tycker personligen att spelvärlden är mycket viktigare än spelreglerna, men trots det inser jag väl att det kan finnas fördelar med att använda regler som spelare känner igen (d20,brp). Ni som nu sitter med egna spel som ni ska spelleda på konvent, skriva en artikel om eller publicera som PDF, hur "taktiskt" har ni tänkt? Hur viktigt anser ni att det är att tänka i dessa banor för att nå ut lättare? Eller är det något som folk inte bryr sig om (vare sig rollspelsmakare eller spelare)? Det råder ju knappast någon brist på rollspel idag så just därför tycker jag att min fundering kan vara befogad.

// Peter
 
Efter att ha läst...

...en del av inläggen nedan, så tror jag att du hellre skulle starta en helt ny tråd som inte har några som helst kopplingar till d20, och låta den här sjunka till havets botten. Om man ser till de (uttjatade) åsikter som uttryckts av flera tidigare talare kan jag lugnt säga att jag tror att de som av en eller annan anledning skulle välja standardsystemet d20 inte känner det minsta för att bidra till någon "diskussion" om för eller emot fördelen med att använda färdigrullat.

Så du lär bara få den sida som gillar att göra eget som bidrar till diskussionen.

M.
 
Re: Då börjar vi om igen...

Ni som nu sitter med egna spel som ni ska spelleda på konvent, skriva en artikel om eller publicera som PDF, hur "taktiskt" har ni tänkt? Hur viktigt anser ni att det är att tänka i dessa banor för att nå ut lättare?
Click to expand...

På det här forumet kan man nästan säga att spelen som lagts ut som PDF (och som är på väg att bli färdiga) verkar vara rätt egensinniga i form av både värld och regler. De som inte är så intresserade av regler och vill göra ett lättillgängligt rollspel; de väljer snarare att skriva något eget fjäderlätt regelsystem, snarare än att luta sig på GURPS, fudge, d20 eller något annat.

Det blir värre när spelet skall tryckas.

Ett intressant exempel är kanske just Lemuria, som blev d20. Ordet "taktiskt" låter lite ohederligt i mina öron, i det här inlägget visar Krille att det nästan snarare var så att man eftersträvade något "praktiskt"; för att alternativen kändes avlägsna eller för att de var förknippade med problem som skulle gjort boken större och dyrare.
 
Taktik eller etik?

För mig så är inte taktik en fråga i det här sammanhanget.

Jag har hittills inte sett ett system som jag läst och inte tänkt "Det här hade jag kunnat göra bättre". Inte ett enda. Jag är ingen überspelmakare, ändå ser jag i vartenda spel saker som jag lätt hade kunna göra bättre. Så länge som folk fortsätter att tugga om gamla saker utan att förbättra och rätta dem så kommer vi aldrig framåt.

Varför ska vi stillatigande bara acceptera undermåliga (som i "kunde mycket lätt varit mycket bättre") spel bara för att de råkar marknadsföras stenhårt? Varför ska vi acceptera att utvecklingen står stilla som en bil med felparkeringsklampar på alla fyra hjulen? Varför ska vi spela sämre spel än vi behöver? Varför ska vi acceptera hämmande licenser som bara är till för att skydda licensägaren?

Just det, varför? Det finns ingen anledning.

Så, därför ser jag ingen moralisk eller etisk grund att inte försöka förbättra, att inte försöka till tillföra någonting till spelhobbyn. För mig så är det direkt oetiskt att blint fortsätta använda undermåliga system när det är en baggis att förbättra dem. Det är mer bakåtsträvande än en miljöpartistämma i ett kärnkraftverk.

Alltså gör jag ett eget system. Inte för att det är taktiskt, utan för att det är etiskt och moraliskt rätt, för att det driver hobbyn framåt och för att det tillför något till spelvärlden. Jag vill visa att rollspelshobbyn är en hobby som drivs av utövarna, inte toppstyrs av några produktleverantörer eller organisationer. Rollspel ska inte vara som golf eller fotboll, där det finns officiella regler och spelar man inte efter dem så spelar man FEL. Jag gör ett system som är fritt för vem som helst att använda (förutom israeler), helt eller delvis, med en licens som skyddar alla led, från spelmakaren, till den som gör deriverade produkter hela vägen ner till spelaren.

Är det otaktiskt att göra ett eget spel?

Nej, det är det inte. En bra produkt säljer sig själv, så ett egentillverkat spel som är bättre än de befintliga kommer att hitta sin publik. Är det otaktiskt för de asiatiska elektroniktillverkarna att tillverka egna, bättre prylar i stället för att licenstillverka europeiskt skräp? I slutänden vinner oftast kvalitet över försäljningskapacitet.

Slutsatsen?

Nöj dig aldrig med något som du kan göra bättre själv. Trimma din bil, gör din egen hash-algoritm, bygg din egen skrivbordsstol och gör ditt eget spel. Låt inte WotC lura i dig att spelkonstruktion kräver något slags mystisk övermänsklig kompetens, du kan och du kan göra det bra. Jag visar det i Generica, Krille visar det i Västmark och SH2I, Gurgeh visar det i Millenium och så vidare. Massor av folk visar det i Trobergs Dogmautmaning.

Det är inte svårt.

Det är faktiskt så lätt att det är skrämmande vilken låg kvalitet de kommersiella spelen överlag håller. (Man kan nog se en parallell mellan kommersiell programvara kontra open source här.)

Det är så jäkla lätt att det inte finns någon ursäkt att låta bli.

Imho, of course.
 
Valet av eget regelsystem är inte gjort med taktisk baktanke. Däremot hade det nog varit rent ut otaktiskt att göra det med d20 regler, eftersom då hade det drunknat i den strida strömmen av d20-prylar som flyter förbi. Eller med Storytellings regler, eftersom folk nog hade satt spelet i ett WoD-sammanhang, vilket inte alls är passande. BRP är så generellt att det hade funkat, men, som jag skrev ovan, det är ju roligare med ett eget system. Och skall man vara taktiskt så en recension av ett BRP Höstdimma skulle i korthet bli "Ännu en BRP-klon, fast här har man trekantiga hattar.", med det egna systemet så får recencenten iaf en anledning att ta upp hur reglerna funkar även om det är en ren bonus snarare än en planerad marknadsföringsgrej.
 
Bra länk

Det blir värre när spelet skall tryckas.

Ett intressant exempel är kanske just Lemuria, som blev d20. Ordet "taktiskt" låter lite ohederligt i mina öron, i det här inlägget visar Krille att det nästan snarare var så att man eftersträvade något "praktiskt"; för att alternativen kändes avlägsna eller för att de var förknippade med problem som skulle gjort boken större och dyrare.
Click to expand...

Jag har nog resonerat ganska lika. Om man till slut ska trycka upp spelet så är risken stor att det blir ekonomin som får styra, i alla fall för små spel i små upplagor.

Jag har själv aldrig varit något större fan av d20 och i mitt fall var det faktiskt Lemuria som till slut fick mig att intressera mig för systemet. Även om jag kanske inte skulle ha komponerat något sådant själv var det ändå enklare och bättre än jag väntat mig (jag hade inte så höga tankar om d20 från början). Givetvis ser jag nackdelar med d20 som system men samtidigt är det en billig lösning i både tid och pengar. Jag slipper ägna tid åt att skapa ett spelsystem (som alla ändå kommer att ha åsikter om) och tryckkostnaden blir lägre (tom överkomlig).

Tank för länken, den var intressant.

// Peter
 
Re: Då börjar vi om igen...

Jag är mer intresserad hur de rollspelsmakare som siktar på att nå ut till en publik (dvs inte enbart skriver för hårddisken eller den egna spelgruppen), utan att det måste vara frågan om en storsatsning, resonerar.

Svaret på din fråga hänger mycket samman med svaret på frågan: "varför gör man ett eget spel". Om svaret är att man vill skapa en kommersiell produkt då kan rent ekonomiska överväganden peka mot att använda d20. Marknaden är trots allt rätt stor (relativt Sverige) i U.S.A. för d20 produkter och vill man investera i en rollspelsprodukt och kunna räkna på en vinst så ter det sig ju rimmligast att sikta på den största marknanden. Om svaret är "för att jag vill göra ett *eget* spel" så ger det av sig själv svaret på din fråga.

Ok. mitt resonemang ovan är knutet till en storsatsning, men det är faktiskt bara där IMHO som d20 kan anses vara ett "taktiskt" bra val, om man utgår från skalekonomi å sånt.

Om projektet är av hobby storlek då finns det ju en oerhörd risk att en d20 satsning drunknar i floden av alla andra d20 grejer, och om det finns en anledning att man skriver eget så är det ju att få synas - om än bara lite grand.

Att skriva eget är ju ändå en betydande investering i tid och engagemang, om man låter publicera sitt alster så vill man ju inte drunkna i floder av liknande alster utan ha en möjlighet att stå ut från mängden. Det är säkert därför som många här på forumet, som Magnus Seter påpekar, producerar rätt egensinniga alster.
 
Re: Då börjar vi om igen...

Svaret på din fråga hänger mycket samman med svaret på frågan: "varför gör man ett eget spel".
Click to expand...

Jag funderade själv på detta länge. Jag ville göra ett spel. Kanske först bara för att göra ett eget spel, för att få sätta mitt fotavtryck på den där fina gågatan i Piteå innerstad. Men sen kom jag ju på varför jag skriver mitt eget spel. Jag gör något som jag saknar på marknaden. Om det då innebär att jag saknar den värld jag skriver på marknaden, det system jag skriver eller något liknande. Jag kan inte svara ärligt på det i dagsläget. Men det är intressant! Anledningen till att jag gör både regelsystem och värld själv är att jag tycker att de smälter ihop. Nu får jag visualisera själv. Hade jag valt Storyteller, D20, Gurps eller annat hade jag fått anpassa min värld... det vill jag ju inte... det är ju MIN värld... :gremlaugh:

Sen får vi se hur många år framåt i tiden detta spel landar innan det kan läggas upp i officiell form någonstans. Sedan skall vi väl komma upp till Gaia 2 och 3 och 4 innan jag har tryckt igen nog med hål för att det skall kunna ges ut som någon form av produkt. Fram till dess skall jag lyssna noga på pappa Krille, pappa Troberg och alla de andra skaparna som har lyckats. Deras nischer är inte mina, men de säger väl i regel alltid NÅGOT vettigt man kan ta åt sig =)
 
Re: Då börjar vi om igen...

Siktar man på den svenska marknaden så tror jag att d20 är fel. Delvis baserar jag det på hur jag upplever försäljningen av Lemuria (Anders kanske upplever det något annorlunda dock, men försäljningsmässigt så var Lemuria ingen hit för min del). Dels baserar jag det på att det dräller av d20-grejs redan för alla upptänkliga ändamål. Mer d20 får svårt att hävda sig.

Jag anser vidare att reglerna är en lika viktig del av ett spel som dess spelvärld. Reglerna avgör trots allt vad som händer med rollpersonerna, och därmed också hur spelarna reagerar på vad som händer. För att ta ett praktiskt exempel: om man blir sängliggande i två månader av en smäll med en morgonstjärna i ett system, så spelar man annorlunda i det systemet jämfört med ett annat system där man som mest ruskar på sig, väntar till sitt initiativ och sopar tillbaks. Det är inte annorlunda än att man hoppar olika högt i Band of Brothers jämfört med Crouching Tiger Hidden Dragon, men nettoresultatet är två helt olika stilar och stämningar.

Detta gör att jag är tämligen analytisk i mitt val av regelsystem. Jag inventerar vad jag har och vad jag behöver göra med dem för att få den stämning i regelsystemen som jag vill ha. Ibland kommer jag fram till att jag kan utgå från något som jag har sedan tidigare. Ibland kommer jag fram till att man behöver något helt nytt.

Sen bryr jag mig föga om huruvida spelarna känner igen sig i regelsystemet, att det liknar BRP eller d20 eller whatever. Det är inte igenkänningsbara regler som säljer ett spel när en köpare bläddrar i boken nere på SF-bokhandeln. Det räcker med att det finns något som liknar "färdigheter" så känner folk igen sig tillräckligt. Utöver det så är det mest tutt/vapenkvot på illustrationerna som säljer, sorgligt nog.

Slutligen är det helt klart mycket mer egotripp att ge ut Västmark eller Skymningshem: Andra Imperiet med mina regler, än med någon annans.
 
Re: Då börjar vi om igen...

Utöver det så är det mest tutt/vapenkvot på illustrationerna som säljer, sorgligt nog.
Click to expand...

Det är iofs en hel del nakenbilder i Västmarkboken jag har, så spela lagom missförstådd, kverulerande konstnär, du. :gremwink:

Slutligen är det helt klart mycket mer egotripp att ge ut Västmark eller Skymningshem: Andra Imperiet med mina regler, än med någon annans.
Click to expand...

Det måste vara viktigast. Förresten; är inte det ett marknadsföringstrix det också; att visa att du kan skriva dina egna regler? Jag menar, det ökar ju Rävsvans-värdet avsevärt. Det signalerar att det lagts ner mer arbete och att det finns fler originella idéer i produkten (vilket iofs inte alls behöver vara sant, men det är ändå vad det signalerar) och så länge som läsarna inte ser dina regler som ett hafsverk så kommer åsikten om Rävsvans som det originella och genomarbetande rollspelsföretaget att växa.

Det kan vara en mycket viktigare laddning åt varumärket Rävsvans än "spel från det här företaget kommer vara lätt att lära sig, för det använder regler vi redan känner igen".
 
Re: Då börjar vi om igen...

Krille skrev:
Sen bryr jag mig föga om huruvida spelarna känner igen sig i regelsystemet, att det liknar BRP eller d20 eller whatever. Det är inte igenkänningsbara regler som säljer ett spel när en köpare bläddrar i boken nere på SF-bokhandeln. Det räcker med att det finns något som liknar "färdigheter" så känner folk igen sig tillräckligt. Utöver det så är det mest tutt/vapenkvot på illustrationerna som säljer, sorgligt nog.

Det är onekligen så att ett spels regler faktiskt spelar relativt lite roll för en presumtiv kund när han står i affären. Det syns väldigt tydligt om man tittar på brädspel och sällskapsspel. Vem bryr sig om hur reglerna i Monopol resp. Nya Finans är skrivna när när man står vid hyllan, det är förpackningen och spelets rykte (via mun mot mun metoden) som väger tyngst. För rollspel är det säkert som Krille säger att illustrationerna och rent allmänt det visuella som säljer och inte texten som sådan.

Rising skrev i ett svar till Krille:
Det måste vara viktigast. Förresten; är inte det ett marknadsföringstrix det också; att visa att du kan skriva dina egna regler? Jag menar, det ökar ju Rävsvans-värdet avsevärt. Det signalerar att det lagts ner mer arbete och att det finns fler originella idéer i produkten (vilket iofs inte alls behöver vara sant, men det är ändå vad det signalerar) och så länge som läsarna inte ser dina regler som ett hafsverk så kommer åsikten om Rävsvans som det originella och genomarbetande rollspelsföretaget att växa.

Det kan vara en mycket viktigare laddning åt varumärket Rävsvans än "spel från det här företaget kommer vara lätt att lära sig, för det använder regler vi redan känner igen".

Det slog mig att de flesta kanske inte tänker så mycket på att spelet de skriver faktiskt är ett varumärke och att om de vill ha en plats i solen så måste spelet marknadsföras. Särprägel är i detta läge ett måste, att sälla sig till en skara som marknadsför sig under någon annans varumärke (dvs d20 licensen) är sett ur det perspektivet en dålig ide.

Sammantaget kan man fråga sig om man överhuvudtaget bör använda sig av ett upplägg som d20/OGL. Om det ändå är det visuella som säljer och om det är så att om man vill ha en plats i solen så måste man vara särpräglad då fyller d20/OGL konceptet kanppast någon funktion. Har man lyckas fånga en kundkrets så är det ju i alla lägen bättre att ha full kontroll på produkten.
 
Ego kontra marknadsföring

Det finns faktiskt ett ännu viktigare skäl, som inte har ett jota med marknadsföring att göra, utan endast är ego: jag gör rollspel som jag vill spela. Om andra också skulle vilja spela dem så ser jag det mer som en bekräftelse på att jag tänker rätt, snarare än att jag marknadsför mig rätt. Förhoppningsvis så innebär det här att jag mutar in en typisk "rävsvans-stil", som folk känner igen: "det här är ett spel där alla komponenter passar miljön". Det är ett spel som jag vill spela.

För min del så innebär det att stilen är viktigare än regelsystemet. Jag kan mycket väl tänka mig att inte använda mitt älskade T10-system om det inte passar, Lone Wolf and Cub-dogmat och Mahou Shoujou Kishu Acopalypse 4ever-dogmat being the point in case.

...så frågan är, skulle jag vilja spela ett spel med d20-regler? Tja, det skulle väl vara Dungeons&Dragons då, som passar reglerna som hand i handske, men det har ju någon ämlans såskopp redan gjort.
 
Re: Då börjar vi om igen...

Särprägel är i detta läge ett måste, att sälla sig till en skara som marknadsför sig under någon annans varumärke (dvs d20 licensen) är sett ur det perspektivet en dålig ide.
Click to expand...

Mmmjo, men inte så dålig. Jag har tittat på Green Ronins produkter just för att deras d20-böcker varit bra, och nu har jag blivit nyfiken på deras egna rollspel Blue Rose. Det finns massor av rollspelsföretag jag inte vet något om, bara för att det aldrig funnits någon anledning för mig att läsa någon av deras böcker. Hade de gjort en d20-bok så hade jag däremot kunnat bli intresserad och en första kontakt med varumärket hade kunnat göras...

Det finns alltså en anledning att skriva d20-böcker, också. I början så hade det nog exempelvis varit skitbra att skriva egna monsterböcker med färre monster, men i gengäld skriva om dem lite mer. Det är något som wizards själva är dåliga på, och det hade varit ett enkelt sätt att locka till sig redan frälsta DnD-spelare. Nu är nog chansen förspilld (det finns för mycket monster redan) men principen i sig borde gälla fortfarande.
 
Samma svar och lite till

Ni som nu sitter med egna spel som ni ska spelleda på konvent, skriva en artikel om eller publicera som PDF, hur "taktiskt" har ni tänkt? Hur viktigt anser ni att det är att tänka i dessa banor för att nå ut lättare? Eller är det något som folk inte bryr sig om (vare sig rollspelsmakare eller spelare)?
Click to expand...

Jag ger ändå samma svar som nyss.

Jag skulle tycka att man tänkte fel från början om man valde ett visst system för att få taktiska fördelar, eller för att nå ut bättre. Om man vill nå ut, bli populär och tjäna pengar är rollspelsskrivande ett fullständigt idiotiskt val av strategi; det är bättre att delta i en dokusåpa eller ställa upp i schlager-sm.

Och eftersom man inte väljer att skriva rollspel för att bli rik och berömd tycker man antagligen att det är intressantare att presentera sin egen vision än att välja ett färdigt regelsystem, oavsett om det är d20, GURPS, BRP eller något annat. Om man är fullständigt ointresserad av regler och bara vill skapa en värld kanske man gör sådana överväganden, men det tror jag inte att så många spelskapare är.

/tobias
 
Det ena utesluter inte det andra

Det slog mig att de flesta kanske inte tänker så mycket på att spelet de skriver faktiskt är ett varumärke och att om de vill ha en plats i solen så måste spelet marknadsföras. Särprägel är i detta läge ett måste, att sälla sig till en skara som marknadsför sig under någon annans varumärke (dvs d20 licensen) är sett ur det perspektivet en dålig ide.

Sammantaget kan man fråga sig om man överhuvudtaget bör använda sig av ett upplägg som d20/OGL. Om det ändå är det visuella som säljer och om det är så att om man vill ha en plats i solen så måste man vara särpräglad då fyller d20/OGL konceptet kanppast någon funktion. Har man lyckas fånga en kundkrets så är det ju i alla lägen bättre att ha full kontroll på produkten.
Click to expand...

Det ena utesluter inte det andra. Det går att använda sig av plattformen d20, och av det varumärket, för att bygga ett eget varumärke som är framgångsrikt, genom att göra särpräglade produkter. Green Ronin är ett lysande exempel, liksom Sword&Sorcery och Necromancer Games.

Och det är inte endast det visuella som säljer. Om du har en snygg och bra produkt som är d20, och en snygg och bra produkt som inte är det, kommer den snygga d20-produkten sälja bäst... i USA. Så systemet spelar roll för försäljningen. Eller, etablerad marknad spelar roll och d20 har den största etablerade marknaden i USA. I Sverige är det annorlunda, då DoD och Eon har marknanden.

För det är det som gör den här diskussionen lite bisarr. I Sverige är inte d20 den juggernaut den är i USA, och därför finns det färre anledningar att använda just d20-systemet och d20-loggan för inhemska spel. Det finns anledningar, till exempel att man slipper bygga helt från grunden och att man har en uppsjö av olika regelvarianter att välja mellan, och om man gillar systemet kan man ju lika gärna göra nått nytt och roligt av systemet, istället för att lägga 100 timmar på att göra ett system som ändå är nästan likadant som de flesta andra system.

För handen på hjärtat, hur många variationer på rollspelssystem finns det? Behöver vi verkligen ett till system, med ytterligare sex grundegenskaper som heter Muskler, Smarthet, Koordination, Utseende, Friskhet och Magisk kraft? Behöver vi verkligen ett till system med färdigheter? Och HP? Allt det där finns redan i BRP, d20 och så vidare.

Så för mig är frågan också varför man överhuvudtaget ska hitta på ett nytt system, som ändå är obT6 i förklädnad, eller BRP i hatt, eller d20 i klänning?

M.
 
Re: Det ena utesluter inte det andra

För det är det som gör den här diskussionen lite bisarr. I Sverige är inte d20 den juggernaut den är i USA, och därför finns det färre anledningar att använda just d20-systemet och d20-loggan för inhemska spel.

Det är ju helt sant att d20 inte alls har den position i Sverige som i USA. Skillnaderna mellan rollspelsmarknaderna i Sverige och USA är något som man bör beakta i alla sådana här diskussioner, ändå dyker frågorna upp rätt regelbundet - en sammanfattning av den svenska rollspelsmarknaden vore ett bra tillägg till Rollspelsmakar forumets FAQ.

Det finns anledningar, till exempel att man slipper bygga helt från grunden och att man har en uppsjö av olika regelvarianter att välja mellan, och om man gillar systemet kan man ju lika gärna göra nått nytt och roligt av systemet, istället för att lägga 100 timmar på att göra ett system som ändå är nästan likadant som de flesta andra system.

Det är ju här skon klämmer, de flesta som vill lägga ner tid på att skriva eget verkar inte gilla d20 något vidare. Skälen till detta behöver vi inte gå in på, men vi kan ju konstatera att, mig veterligen, så är det ingen här på forumet som flaggat för en egen d20 skapelse (rätta mig om jag har fel).

Så för mig är frågan också varför man överhuvudtaget ska hitta på ett nytt system, som ändå är obT6 i förklädnad, eller BRP i hatt, eller d20 i klänning?

Varför skriva eget när det redan finns färdiga spel att köpa? Varför skapar man överhuvudtaget? För att det stärker ens ego? För att det känns bra? För att man kan få beröm (en klapp på huvudet gör en hel del...)? Skälen till att skriva egna rollspel är nog främst känslomässiga och inte rationella och just därför så bryr sig säker de allra flesta inte ett skvatt om att deras spel liknar DoD, BRP eller Eon.
 
Re: Då börjar vi om igen...

Mmmjo, men inte så dålig. Jag har tittat på Green Ronins produkter just för att deras d20-böcker varit bra, och nu har jag blivit nyfiken på deras egna rollspel Blue Rose. Det finns massor av rollspelsföretag jag inte vet något om, bara för att det aldrig funnits någon anledning för mig att läsa någon av deras böcker. Hade de gjort en d20-bok så hade jag däremot kunnat bli intresserad och en första kontakt med varumärket hade kunnat göras...

Ditt resonemang funkar nog bra i USA, men funkar det här? Som Magnus Seter påpekade så skiljer sig marknaderna i Sverige och USA så pass mycket åt att man kan fråga sig om det på den relativt diffrentierade svenska marknaden lönar sig att lägga sina ägg i någon annans korg istället för att knyppla ihop en egen.

Nu driver vi i väg från trådens ämne men finns det verkligen en marknad för d20 produkter (på svenska) i Sverige? Även om vi skulle nöja oss med PDF produkter så tvivlar jag.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top