Det är ett problem, och som andra påpekat kan det ju förstöra lusten att spela vidare om man aldrig får någon chans att utveckla sin rollperson. Jag gillar dock inte tanken att SL ska "fuska" med tärningarna för att förhindra att rollpersonerna dör - möjligen undantaget situationer där det vore alltför löjligt om de skulle dö, t.ex. på grund av fummel i någon enkel vardagssituation. Det förtar en del av tjusningen med rollspel tycker jag, för SL kontrollerar ändå det mesta av det som sker och därför skapar inslaget av riktig slump en äkta nerv. Att skjuta på varandra ÄR farligt, och om man vet att utgången av en strid beror enbart på ens färdigheter och flytet med tärningarna, ja då kommer en helt annan spänning in än om man vet att SL sitter och "putsar" siffrorna i någon riktning.
Ska man vara helt ärlig med tärningsslagen så vill det ju också till att SL har bra koll på vad RP utsätts för. Naturligtvis är risken stor att en RP går åt om t.ex. tio otränade bybor skjuter på denne, eftersom det blir så väldigt många tärningsslag och förr eller senare slår någon tre bra tärningsslag i rad (ex. 20-16-19).
Dessutom finns ju möjligheten, som andra påpekat, att använda Ödespoäng. Det är ett bra system om man vill vara helt ärlig med tärningarna, för det skapar ett litet övertag åt RP som gör att de räcker längre. Man kan ju också använda Ödespoängen till att modifiera andra saker till RP:s fördel, som t.ex. +10 på ett tärningsslag, bli en handling snabbare... Använder man poängen så bör man också vara lite frikostigare att dela ut dem?