God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 17,466
Medeltiden:
Heliga Birgitta spelar Paladin på precis sätter som har gett dem ett dåligt rykte. Det är mycket bossa runt folk inlindat i lite Lawful Good.
Erikskrönikan författaren spelar en Diplomancer Rogue med alla sina poäng i Charisma och sociala färdigheter så att han kan ljuga så bra som möjligt.
Margareta Brahe spelar Anti-Paladin när spelledaren låter henne och annars murder hobo fighters.
Thomas Simonsson spela what ever så länge han får vara Chaotic Good. Vilket betyder att han mest får spela Clerics.
Renässansen:
Urban Hjärne spelar Artificer eller Alkemist. Någon antydde en gång att han kunde spela en magiker istället och han lämnade nästan gruppen.
Georg Stiernhielm multiklassar Bard och Barbarian som den absoluta galning han är. Men han är skicklig nog att få det att fungera.
Lars Wivallius ägnar mestadels av speltiden åt att prata om hur han var en äventyrare på riktigt. Men han spelar en Bard för då kan han delta i allt som händer.
Olof Rudbeck den äldre spelar en Wizard. Han hävdar att han visst rullade 18 på alla sina stats.
Haquin Spegel spelar Clerics med War domänen exklusivt. Han tycker högljutt att alignment är dumt och skriver inte ett på sitt karaktärsblad om han inte måste. Han blir arg om något hävdar att det är för att han borde vara Neutral Evil.
Sophia Elisabet Brenner är den bardigaste barden som någonsin bardat.
Frihetstiden:
Carl von Linné spelar en Druid och har tusen frågor om monster till spelledaren som spelledaren måste hitta på svar till.
Hedvig Charlotta Nordenflycht spelar Ranger om hon kan ha “Kvinnoförtryckare” som sin valda fiende typ. Annars spelar hon Wizard.
Gustaviansk tid:
Gustav III spelar en Bard men har rullat super dåligt på statsen så han hjälper inte gruppen särskilt mycket.
Johan Henric Kellgren spelar en mänsklig Fighter som ingen kan komma ihåg namnet på. Karaktären har en lång backstory som ingen har läst.
Carl Michael Bellman spelar en super min/maxad Bard och har antagligen fuskat med statsen men han rollspelar så bra att ingen kan bli sur på honom.
Romantiken
PDA Atterbom spelar en Warlock vars patron är den faktiska PDA Atterbom.
Erik Gustaf Geijer och Esaias Tegnér spelar Fighters som är vikingar och bröder. De verkar inte ha superkoll på vad en viking är men de backar varandras tolkningar till 100%. De har kul men vissa är oroliga för hur de kommer påverka synen på kampanjvärlden frammåt.
Carl Jonas Love Almqvist spelar en Druid/Rogue som är specialiserad på gift och att fly fältet i formen av en örn när saker går dåligt.
Tidiga 1800-talet:
Fredrika Bremer spelar Fighters för magi är tramsigt. Hon vill egentligen spela något där man delar mer på spelledare rollen.
Sophie von Knorring har övertalar spelledaren om att få spela en NPC class och spelar en Commoner.
Viktor Rydberg spelar en Vistani Warlock och är ganska rasistisk om hela grejen.
Sekelskiftet:
August Strindberg spelar en Chaotic Neutral Rogue/Barbarian multiclass. Men han gör verkligen inget för att leva sig in i karaktären när han spelar så det är mest han själv.
Victoria Benedictsson spelar över Discord för hon hittar ingen grupp i Hörby. Hon spelade en Warlock men spelledaren körde en storyline där hon blev av med sina krafter vilket gjorde henne skitsur så nu spelar hon en Fighter istället.
Selma Lagerlöf spelar en Paladin på det bästa sättet där hon lyfter hela kampanjen.
Senare:
Edith Södergran ville spela OP hemmabyggda klasser men får hon inte det spelar hon Cleric/Wizard multiklass combos som knäcker spelbalansen i alla fall.
Vilhelm Moberg spelar Lawful Good Rogues men har hittills haft super otur med tärningarna så hans karaktärer dör hela tiden. Ingen låter honom rulla för random encounters.
Tove Jansson spelleder mest Mörk Borg och har en massa monster som är saker som manifestationen av dödsångest. När hon spelar så tar hon en gullig ras och gör dem till en Warlock med en super mörk backstory.
Astrid Lindgren spelar klassen som ger henne bäst eller flest animal companions. Just nu är hon en Ranger med en super OP St Bernardshund.
Heliga Birgitta spelar Paladin på precis sätter som har gett dem ett dåligt rykte. Det är mycket bossa runt folk inlindat i lite Lawful Good.
Erikskrönikan författaren spelar en Diplomancer Rogue med alla sina poäng i Charisma och sociala färdigheter så att han kan ljuga så bra som möjligt.
Margareta Brahe spelar Anti-Paladin när spelledaren låter henne och annars murder hobo fighters.
Thomas Simonsson spela what ever så länge han får vara Chaotic Good. Vilket betyder att han mest får spela Clerics.
Renässansen:
Urban Hjärne spelar Artificer eller Alkemist. Någon antydde en gång att han kunde spela en magiker istället och han lämnade nästan gruppen.
Georg Stiernhielm multiklassar Bard och Barbarian som den absoluta galning han är. Men han är skicklig nog att få det att fungera.
Lars Wivallius ägnar mestadels av speltiden åt att prata om hur han var en äventyrare på riktigt. Men han spelar en Bard för då kan han delta i allt som händer.
Olof Rudbeck den äldre spelar en Wizard. Han hävdar att han visst rullade 18 på alla sina stats.
Haquin Spegel spelar Clerics med War domänen exklusivt. Han tycker högljutt att alignment är dumt och skriver inte ett på sitt karaktärsblad om han inte måste. Han blir arg om något hävdar att det är för att han borde vara Neutral Evil.
Sophia Elisabet Brenner är den bardigaste barden som någonsin bardat.
Frihetstiden:
Carl von Linné spelar en Druid och har tusen frågor om monster till spelledaren som spelledaren måste hitta på svar till.
Hedvig Charlotta Nordenflycht spelar Ranger om hon kan ha “Kvinnoförtryckare” som sin valda fiende typ. Annars spelar hon Wizard.
Gustaviansk tid:
Gustav III spelar en Bard men har rullat super dåligt på statsen så han hjälper inte gruppen särskilt mycket.
Johan Henric Kellgren spelar en mänsklig Fighter som ingen kan komma ihåg namnet på. Karaktären har en lång backstory som ingen har läst.
Carl Michael Bellman spelar en super min/maxad Bard och har antagligen fuskat med statsen men han rollspelar så bra att ingen kan bli sur på honom.
Romantiken
PDA Atterbom spelar en Warlock vars patron är den faktiska PDA Atterbom.
Erik Gustaf Geijer och Esaias Tegnér spelar Fighters som är vikingar och bröder. De verkar inte ha superkoll på vad en viking är men de backar varandras tolkningar till 100%. De har kul men vissa är oroliga för hur de kommer påverka synen på kampanjvärlden frammåt.
Carl Jonas Love Almqvist spelar en Druid/Rogue som är specialiserad på gift och att fly fältet i formen av en örn när saker går dåligt.
Tidiga 1800-talet:
Fredrika Bremer spelar Fighters för magi är tramsigt. Hon vill egentligen spela något där man delar mer på spelledare rollen.
Sophie von Knorring har övertalar spelledaren om att få spela en NPC class och spelar en Commoner.
Viktor Rydberg spelar en Vistani Warlock och är ganska rasistisk om hela grejen.
Sekelskiftet:
August Strindberg spelar en Chaotic Neutral Rogue/Barbarian multiclass. Men han gör verkligen inget för att leva sig in i karaktären när han spelar så det är mest han själv.
Victoria Benedictsson spelar över Discord för hon hittar ingen grupp i Hörby. Hon spelade en Warlock men spelledaren körde en storyline där hon blev av med sina krafter vilket gjorde henne skitsur så nu spelar hon en Fighter istället.
Selma Lagerlöf spelar en Paladin på det bästa sättet där hon lyfter hela kampanjen.
Senare:
Edith Södergran ville spela OP hemmabyggda klasser men får hon inte det spelar hon Cleric/Wizard multiklass combos som knäcker spelbalansen i alla fall.
Vilhelm Moberg spelar Lawful Good Rogues men har hittills haft super otur med tärningarna så hans karaktärer dör hela tiden. Ingen låter honom rulla för random encounters.
Tove Jansson spelleder mest Mörk Borg och har en massa monster som är saker som manifestationen av dödsångest. När hon spelar så tar hon en gullig ras och gör dem till en Warlock med en super mörk backstory.
Astrid Lindgren spelar klassen som ger henne bäst eller flest animal companions. Just nu är hon en Ranger med en super OP St Bernardshund.
