Beror inte detta på hur regeltexten presenteras? Om det är i punktbaserad procedurform jämfört med "pratiga" texter där stämning och regler byggs samman i stycken? Iaf var det det intrycket jag fick när jag läste detta, men det var ca 12 år sedan.
Hur regeltexten presenteras har helt klart stor betydelse för hur stor möjlighet den har att vara upphovsrättsskyddad. För att förstå hur kan det vara lämpligt med en analogi till matrecept. Ett matrecept är dels en beskrivning av en idé som sådan (maträtten), dels en beskrivning av en metod för att producera maträtten. Det finns mao stora likheter mellan matrecept och spelregler, bägge är beskrivningar av idéer samt beskrivningar av metoder och procedurer.
I den juridiska litteraturen framgår det att i svensk rätt antas det att matrecept normalt sätt
inte är upphovsrättsskyddade. Skälet till detta är en HD dom från slutet av förtiotalet, som trots sin ålder fortfarande anses som vägledande, där en tämligen stor samling matrecept nekades upphovsrättsligt skydd. Professor Jan Rosén vid Stockholms Universitet har i en uppsats i boken "Maträtt" beskrivit förutsättningarna för att ett matrecept skall kunna vara upphovsrättsskyddat. I uppsatsen slår Rosén fast att beskrivningar av metoder, procedurer och processer har stora svårigheter att nå upp till kravet på särprägel (verkshöjd). Det krävs i princip, enl. Rosén, att en sådan beskrivning är klädd i litterär dräkt, t.ex. genom att i en roman låta en av karaktärerna laga till en omelett och beskriva hur karaktären gör, en sådan beskrivning är upphovsrättsskyddad medan en beskrivning av hur man rent allmänt skall gå tillväga för att laga till en omelett inte är upphovsrättsskyddad.
I de flesta matrecept brukar författaren först beskriva receptets bakgrund, sin egen relation till maträtten, berätta något om råvarorna, etc. Sedan följer, i ett nytt avsnitt eller stycke, själva beskrivningen av hur man tillreder maträtten. Författarens bakgrunds beskrivning får antas vara upphovsrättsskyddad medan beskrivningen av hur man tillreder rätten, som nämnts ovan, får antas inte vara det.
Om vi applicerar det ovanstående resonemanget på spelregler så kan vi dra den slutsatsen att sk. exempeltexter (dvs. texter där det beskrivs hur en spelare applicerar en regel i själva spelet) som förklarar hur en regel skall användas får anses vara upphovsrättsskyddade medan sådana avsnitt som endast beskriver regeln får antas sakna skydd. Även texter som redogör för varför en regel finns till och förklarar dess plats i det större samanhanget har betydligt större möjlighet att anses vara upphovsrättsskyddade än själva regelbeskrivningen.
Att en regelbeskrivning bakas in i ett större stycke text påverkar inte den upphovsrättsliga statusen på själva beskrivningen av regeln. Det är i de flesta fall inte särskilt svårt för en erfaren rollspelare att separera regelbeskrivningar från övrig text. En domstol kan naturligtvis antas få problem med detta men i så fall kan parterna hjälpa domstolen på traven genom sin processföring.
Slutsatsen blir att den som vill skydda sina beskrivningar av spelregler är tvungen att gestalta dessa på ett litterärt sätt, rent beskrivande regeltexter har små möjligheter till upphovsrättsligt skydd. Sättet som man gestaltar sina spelregler på har alltså stor betydelse för textens upphovsrättsliga status. Detta ligger dock i linje med upphovsrättens allmänna syfte, att skydda och gynna skapande och att bara beskriva metoder och processer det är inte skapande...