Nekromanti Copyright

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
I Sverige har man som upphovsman automatiskt upphovsrätt till alla verk som har verkshöjd; och dit får man väl räkna rollspel och rollspelscenarion. Förutsätt att man inte säljer eller överlåter den kommersiella delen upphovsrätten till nån annan...
 

peterb

Swordsman
Joined
4 Jan 2004
Messages
400
Location
Lidingö
Spelregler som sådana är aldrig upphovsrättskyddade. Beskrivningar av spelregler får normalt antas sakna den grad av särprägel (verkshöjd) som krävs för upphovsrättsligt skydd. Ett rollspel kanske kan anses som ett samlingsverk, i annat fall skyddas illustrationer, kartor och skönlitterär text (stämningstext) var för sig.
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,926
Location
Sandukar
Beror inte detta på hur regeltexten presenteras? Om det är i punktbaserad procedurform jämfört med "pratiga" texter där stämning och regler byggs samman i stycken? Iaf var det det intrycket jag fick när jag läste detta, men det var ca 12 år sedan.
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
Håller med Marco här. Inte kan man kalla ett rollspel endast som "spellregler"... en rollspelsbok är ju mycket närmare facklitteratur/skönlitteratur än regler för bridge, yatzy eller othello...

..sen borde man väl kunna få upphovsrätt till spelregler? Inte sjutton skulle jag få ge ut Monopol även om gjorde annan grafisk design och bytte namn till "Dominans" eller nåt liknade och ändrade namn på gatorna? Tror jag skulle bli stämd snabbt som sjutton !
 

peterb

Swordsman
Joined
4 Jan 2004
Messages
400
Location
Lidingö
Beror inte detta på hur regeltexten presenteras? Om det är i punktbaserad procedurform jämfört med "pratiga" texter där stämning och regler byggs samman i stycken? Iaf var det det intrycket jag fick när jag läste detta, men det var ca 12 år sedan.
Hur regeltexten presenteras har helt klart stor betydelse för hur stor möjlighet den har att vara upphovsrättsskyddad. För att förstå hur kan det vara lämpligt med en analogi till matrecept. Ett matrecept är dels en beskrivning av en idé som sådan (maträtten), dels en beskrivning av en metod för att producera maträtten. Det finns mao stora likheter mellan matrecept och spelregler, bägge är beskrivningar av idéer samt beskrivningar av metoder och procedurer.

I den juridiska litteraturen framgår det att i svensk rätt antas det att matrecept normalt sätt inte är upphovsrättsskyddade. Skälet till detta är en HD dom från slutet av förtiotalet, som trots sin ålder fortfarande anses som vägledande, där en tämligen stor samling matrecept nekades upphovsrättsligt skydd. Professor Jan Rosén vid Stockholms Universitet har i en uppsats i boken "Maträtt" beskrivit förutsättningarna för att ett matrecept skall kunna vara upphovsrättsskyddat. I uppsatsen slår Rosén fast att beskrivningar av metoder, procedurer och processer har stora svårigheter att nå upp till kravet på särprägel (verkshöjd). Det krävs i princip, enl. Rosén, att en sådan beskrivning är klädd i litterär dräkt, t.ex. genom att i en roman låta en av karaktärerna laga till en omelett och beskriva hur karaktären gör, en sådan beskrivning är upphovsrättsskyddad medan en beskrivning av hur man rent allmänt skall gå tillväga för att laga till en omelett inte är upphovsrättsskyddad.

I de flesta matrecept brukar författaren först beskriva receptets bakgrund, sin egen relation till maträtten, berätta något om råvarorna, etc. Sedan följer, i ett nytt avsnitt eller stycke, själva beskrivningen av hur man tillreder maträtten. Författarens bakgrunds beskrivning får antas vara upphovsrättsskyddad medan beskrivningen av hur man tillreder rätten, som nämnts ovan, får antas inte vara det.

Om vi applicerar det ovanstående resonemanget på spelregler så kan vi dra den slutsatsen att sk. exempeltexter (dvs. texter där det beskrivs hur en spelare applicerar en regel i själva spelet) som förklarar hur en regel skall användas får anses vara upphovsrättsskyddade medan sådana avsnitt som endast beskriver regeln får antas sakna skydd. Även texter som redogör för varför en regel finns till och förklarar dess plats i det större samanhanget har betydligt större möjlighet att anses vara upphovsrättsskyddade än själva regelbeskrivningen.

Att en regelbeskrivning bakas in i ett större stycke text påverkar inte den upphovsrättsliga statusen på själva beskrivningen av regeln. Det är i de flesta fall inte särskilt svårt för en erfaren rollspelare att separera regelbeskrivningar från övrig text. En domstol kan naturligtvis antas få problem med detta men i så fall kan parterna hjälpa domstolen på traven genom sin processföring.

Slutsatsen blir att den som vill skydda sina beskrivningar av spelregler är tvungen att gestalta dessa på ett litterärt sätt, rent beskrivande regeltexter har små möjligheter till upphovsrättsligt skydd. Sättet som man gestaltar sina spelregler på har alltså stor betydelse för textens upphovsrättsliga status. Detta ligger dock i linje med upphovsrättens allmänna syfte, att skydda och gynna skapande och att bara beskriva metoder och processer det är inte skapande...
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
va bra, hade nämligen tänkt lägga med lite matrecept i SAGA, så spelarna kan laga egen albisk mat... recepten är inspirerade av medeltida recept jag hittat på diverse sajter på internet.. och så har jag (och min sambo som är kock) skrivit om dom lite...

då blir man inte stämd för det i alla fall...
 

peterb

Swordsman
Joined
4 Jan 2004
Messages
400
Location
Lidingö
..sen borde man väl kunna få upphovsrätt till spelregler? Inte sjutton skulle jag få ge ut Monopol även om gjorde annan grafisk design och bytte namn till "Dominans" eller nåt liknade och ändrade namn på gatorna? Tror jag skulle bli stämd snabbt som sjutton !
Parker (som äger Monopol) stämde ett norskt företag (i Norge) som gjorde just det - gav ut Monpol med ett annat namn och en annan spelplan men med i stort sett identiska regler. Parker förlorade den upphovsrättsliga delen av målet, dock ansåg den norska domstolen att det norska företagets beteende var illojalt pga. att företaget tidigare varit generalagent för Monopol i Norge. Företaget blev därför på marknadsrättsliga grunder dömt att betala skadestånd. I Sverige torde så vitt jag förstår sannolikheten för att ett liknande beteende skulle anses som klandervärt på marknadsrättsliga grunder vara mindre än i Norge. Dessutom så skiljer sig Norges och Sveriges processrätt åt på så sätt att man inte på detta sätt kan kombinera marknadsrättsliga klagomål med upphovsrättsliga.
 

peterb

Swordsman
Joined
4 Jan 2004
Messages
400
Location
Lidingö
Frågan om huruvida man kan "äga" spelregler är fö. inte (ur ett svenskt perspektiv) särskilt intressant. På vilket sätt skulle speltillverkare A lida ekonomisk skada av att speltillverkare B kopierat en eller annan regel ur hans produkt? Detta sker ju ideligen i rollspelsbranschen. Om en sida i en rollspelsbok innehåller en illustration, en tabell, en stämningstext, en exempeltext och en beskrivande regeltext och någon skannar denna sida och lägger ut den som en pdf-fil på nätet så är detta utan tvekan ett upphovsintrång i rätten till illustrationen, stämningstexten och exempeltexten. Piratkopiering av rollspelsböcker är således precis lika otillåten som piratkopiering av musik och filmer.

Om någon sammanställer alla regelbeskrivningar i en rollspelsbok och lägger ut denna på nätet så lider tillverkaren av rollspelsboken knappast skada, vad rollspelskonsumenter köper är ju spelböcker och inte regler. Vad medelkonsumenten vill ha en inbunden bok med index, innehållsförteckning, förklaringar, exempel, koola illustrationer samt hjälp med att spela spelet (dvs. kampanj hjälpmedel, intro äventyr o.d.). Det är rätt få rollpelare som bara är intresserade av spelregler.

Vad frågan om ägandet av spelregler får sin sprängkraft ifrån är att (främst) amerikanska speltillverkare söker kontrollera tillbehörsmarknaden till sitt rollspel. Medlet som de då använder är att påstå att de äger upphovsrätt till sitt spels regler och påstår att den som tillverkar ett tillbehör till deras spel måste ha baserat sig på deras regler och därmed så har de begått ett intrång i företagets upphovsrätt. Detta resonemang haltar betänkligt redan ur ett amerikanskt perspektiv och blir rent löjligt sett ur svenskt perspektiv.

Konflikter mellan tillverkare av original och tillverkare av tillbehör är ingalunda ny. Det finns ett starkt samhällsintresse av att tillbehör till en original produkt kan tillverkas och saluföras av fler än tillverkaren av original produkten. Konsumenter vill ha många olika alternativ i olika prisklasser att välja mellan och samhällsekonomin mår bra av att det råder fri konkurrens på marknaden. Lagstiftaren (på senare år främst EU) har därför strävat efter att stävja försök till monopolisering av tillbehörsmarknader via lagstiftningen, av den anledningen så finns det t.ex. möjligheter att framtvinga sk. tvångslicenser både vad gäller mönster som patent.

För upphovsrättens del sker balanseringen främst genom den begränsning av upphovsrättens omfång som framgår (indirekt) av de första orden i upphovsrättslagen: "Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk...". Endast människor kan få upphovsrätt (vi antar i vår människocentrerade världsbild att djur inte är förmögna att skapa) och endast den människa som skapat ett verk kan få upphovsrätt till det. Ett verk måste vara något konkret, det räcker inte att det finns i tankevärlden, det måste ha fått någon typ av form, muntlig form räcker dock. Sådana alster som inte är ett resultat av skapande kan man således inte få upphovsrätt till, ej heller till sådana alster som inte ännu givits någon konkret form (som t.ex. tankar).

Vidare balanseras upphovsrätten av 4 § 2 st. där det slås fast att: "Har någon i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk, är hans upphovsrätt ej beroende av rätten till originalverket.". Med "i fri anslutning" menas i detta sammanhang att det nya verket är inspirerat av men inte någon omarbetning av någon del av det andra verket.

Ett påstående om att någon gjort sig skyldig till upphovsintrång som baseras på att denne låtit sig inspireras av de idéer som gestaltats i ett verk är således rent struntprat. Om materialet i fråga inte är upphovsrättskyddat kan det naturligtvis aldrig bli fråga om något intrång, att basera ett alster på samma idé som ett annat alster kan således i sig aldrig vara ett intrång. Att skapa ett fristående tillägg till någon annans verk är inte heller det något intrång i rätten till den andres verk; tillägget är ju en gestaltning av en ny idé som visserligen i sig är sprungen ur de idéer som finns i den andres verk men ett sådant beroende skapar inte med automatik ett rättsligt beroende mellan alstren. Endast om man gör bruk av hela eller delar av ett verk så kan man ställas till ansvar för upphovsrättsintrång.

Det är således tämligen poänglöst att irritera sig över att andra kan tänkas planka en och annan av ens spelregler eller att försöka klämma åt någon annan som publicerat sin version av en stad i den spelvärld som man själv givit ut eller bli ond på någon som ställer ihop en spelledarskärm och publicerar denna på nätet. Allt detta är tillåtet och det är rätt och riktigt att det är på det sättet.
 
Top