RECENSION CoC Sverige & Tjurmannen från Kungsskär

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
13,461
Location
Athos
Då har vi premiärspelat CoC Sverige. Först, vi har spelat rätt mycket CoC genom åren, så vi är bekanta med system, mythos och setting. Själv är jag ingen expert på Lovecraft men har läst några böcker och spelat en del kampanjer och äventyr. Men jag kan inte rabbla monster eller gudar.

1. Göra RP
Enkelt och rättframt. Jag har ju alltid tyckt att CoC klarar sig rätt bra med extremt lätta regler, och hade själv nog valt @krank s Kutulu, men det gick så fort och var så lite jobb så det gjorde inget. Bakgrundstabellerna var en bonus. Min RP blev inte alls som jag hade tänkt mig, men på ett bra sätt. Jag gillar bakgrundstabeller. Gillar inte lika mycket åldersmodifikationer och förflyttningsvärdet kändes nästan parodiskt att räkna ut, givet att vi aldrig kommer använda det :) Dock, två utredare såg dagens ljus som båda kändes intressanta och kompetenta. Jag spelar Oscar Sparvenfeldt, en pensionerad flottkapten med gott namn och tät börs. Dock med en storebror som stulit rampljus och karriärmöjligheter, trots sin brist på karaktär och måttlighet. Oscar är snarare ärlig, generös och noga med att göra rätt för sig. Vilket sannolikt legat honom i fatet. Den andre RPn var studiekamraten Efraim Salomonsson, en arkeolog från Lysekil vars studier vid Uppsala gläntat på dörrar som kanske borde hållits stängda. Numera närmast överlärd och med svaga sociala färdigheter. Kommer från en fanatisk prästfamilj.

2. Session #1
Vi hann spela några timmar, och jag måste säga att äventyret känns oerhört habilt! Både jag och den andra spelaren har en del poäng inom historia och arkeologi och inte obekanta med universitetsvärlden. Dessutom har vi båda rötter i Bohuslän, så några eventuella faktafel och logiska luckor skulle inte passare obemärkt. Men det var vattentätt. Superkul! Vi angrep det som in-gamearkeologer (även om min roll snarare är finansiär och glad amatör) och kunde utan problem hålla oss in character genom alla moment. Ställa rimliga frågor och få rimliga svar, och överlag enkelt gå in i våra roller. När vi sedan anlände till Bohuslän kom den där obehagliga känslan sakta krypande, som hos en god mysrysare. En alldeles lagom känsla av att "det är något som inte står rätt till här", och kalla kårar längs ryggen.

3. Reglerna
Finns egentligen inte så mycket att säga om dessa. Att kunna pressa slag var kul. Det ger ytterligare ett moment som är intressent, och som sagt tycker jag inte att CoC lutar sig så starkt på sitt regelsystem.

4. Första intryck
Mycket gott. Sverige på 20-talet och Cthulu gifter sig väl och äventyret verkar riktigt starkt!
 

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
4,846
Coolt! Måste nästan spela detta

Den andre RPn var studiekamraten Efraim Salomonsson, en arkeolog från Lysekil vars studier vid Uppsala gläntat på dörrar som kanske borde hållits stängda. Numera närmast överlärd och med svaga sociala färdigheter. Kommer från en fanatisk prästfamilj.
Schartuan?
 

Rangertheman

Swashbuckler
Joined
15 Dec 2015
Messages
2,052
Kan bara instämma! Överflytten av Cthulhu-mythos till Sverige är enormt välgjort och Tjurmannen från Kungsskär är ett äventyr i yttersta toppklass. Vi börjar närma oss 20 spelpass och har haft otroligt kul på vägen. Det har blivit en mycket intressant väv av utredarnas respektive bakgrunder och äventyret, som gett ett engagemang utöver det vanliga. Äventyret innehåller ju ganska många äventyrsfrö utöver huvudberättelsen och spelarna har huggit på nästan alla krokar. Blir en del jobb för mig men vansinnigt (no pun intended) givande.
 
Last edited:

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
13,461
Location
Athos
Nästa spelmöte avverkat och min upplevelse är densamma. Välgjort, färgstarkt och älskar att det är så historiskt korrekt. Att uppleva Stockholm på 20-talet är skitkul!

Spoilers.
Våra utredare stannade kvar i Bohuslän några dagar, och allt mer pekade på märkligheter, som dock tycktes svårförklarliga - försvinnanden, märklig flora och fauna, ilskna locals etc. Allt kulminerade under en natt på Kungsskär då vi fick stirra fasan i vitögat. Skärrade återvände vi till Stockholm för att hamna i ännu en märklig, och brådskande sits som tog oss till "Dårarnas slott" och en väldigt bisarr historia uppdagades. Våra utredare har inte riktigt verktygen för att handskas med denna situation, så vad som händer nästa spelmöte ska bli intressant.

Att spela helt vanliga människor är befriande och skönt. Att slippa lösa allt med våld känns betydligt roligare och rimligare. Maktlösheten är mer påtaglig och hoten mer skrämmande.
 

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
13,461
Location
Athos
Spelmöte #3 SPOILERS

Fokus hamnade på relationer med våra vänner, fiender och kontakter i SLP-galleriet. Brustna hjärtan och universitetrivalitet gör sig påmind. Vår enda uppgift, ansåg vi, var att befria stackars Eloise (hette hon så) från Dr Milds elaka klor. Vi försökte på alla (lagliga!) sätt, men till slut var det RPn Efraims mythosdröm som fick oss till Hagströmska huset. Väl där befriade vi henne, och "råkade" i samma veva befria en tingest. Som dräpte Mild medan vi flydde tillbaka till Stockholm.

Superkul!
 

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
13,461
Location
Athos
Spelmöte #4 SPOILERS

Jag vill nog kalla detta "avsnitt" för Uppvaknandet. Dr Salomonsson, som redan har misstänkt att världen innehåller märkliga ting, och Kapten Sparvenfeldt spenderar dagen efter händelserna hos Dr Mild i tyst kontemplation. Det är en lång och smärtsam process när hela ens värld kullkastas.

Helgen avslutas med en febrig predikan, knappt hjälpligt förklädd till vetenskaplig exposé, på Konstmuseet av Dr Wrangel. Med nya ögon tycks det som att Sparvenfeldt och Salomonnson ser vänner och fiender överallt, med dunkla agendor. De fiskar i dessa grumliga vatten utan att bli så värst mycket klokare. Grumliga vatten, bokstavligt. Allt tycks på något sätt bottna i havet och den märklige Konungen i Guld...

Ps. Detta är ju en recension i formen av en sparsmakad spelkrönika så jag får väl säga något om detta med. Jag är fortsatt imponerad. Ett färgstarkt persongalleri utan att bli parodiskt, en snårig plot utan klara bad guys. Vet inte hur mycket som är officiellt från äventyret och hur stora friheter @afUttermark tar sig, men klart är att grundstommen är solid!
 
Last edited:

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
13,461
Location
Athos
Har inte riktigt uppdaterat den här tråden men nu är vi på slutspurten känns det som. Pusselbitarna har fallit på plats, och vid världen ände kommer världens öde avgöras!

Fortfarande imponerad över äventyret. Gillar verkligen hur CoC-traditionen så framgångsrikt översatts till ett nordiskt fokus!
 

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
13,461
Location
Athos
Ps. Att det tagit oss ett år att spela klart (snart) säger mer om hur sällan vi spelar, men det har nog blivit 8-10 spelmöten iaf?
 

Deodanders

Warrior
Joined
24 Nov 2005
Messages
340
Ps. Att det tagit oss ett år att spela klart (snart) säger mer om hur sällan vi spelar, men det har nog blivit 8-10 spelmöten iaf?
Oh... Hur länge spelar ni varje gång då? Jag har tappat räkningen men tror vi är kring 8-10 spelmöten in, och har inte haft invigningen på Nationalmuseum än. Utredarna är precis åter i Stockholm efter en sväng till Bohuslän (vet att ni stack dit direkt). Vi började i höstas och kör runt 2-3 timmar varje session.
 

Måns

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
13,461
Location
Athos
Oh... Hur länge spelar ni varje gång då? Jag har tappat räkningen men tror vi är kring 8-10 spelmöten in, och har inte haft invigningen på Nationalmuseum än. Utredarna är precis åter i Stockholm efter en sväng till Bohuslän (vet att ni stack dit direkt). Vi började i höstas och kör runt 2-3 timmar varje session.
Vi kör typ mellan 19-23 men är inte supereffektiva. Blir lite småsnack och sånt med. Kanske är vi uppe i 12 gånger, eller 15. Har faktiskt ingen större koll :)
 
Top