Nekromanti Civila ranker och rangordning?

[Major Boothroyd]

Bara ett par frågor vilka Rangordnigar man kan använda till rollspel. Inom det militära är det inga problem. Poliser går att lösa.
Men vilka ranker finns det i den akademiska världen och inom sjukvården?
Är alla Doktorer jämlika eller är vissa läkare mer lika än andra?
Var rangsystemen mer exakta förr?

 

[Storuggla]

Re: Civila ranker och rangordning? [Edit]

Överläkare torde ju lämpligen vara högre än vanliga läkare, och specialistläkare över allmänläkare?
Och inom civil service finns det självklart en uppsjö av titlar...

Hacker: Who else is in this department?
Sir Humphrey: Well briefly, sir, I am the Permanent Under Secretary of State, known as the Permanent Secretary. Woolley here is your Principal Private Secretary. I too have a Principal Private Secretary and he is the Principal Private Secretary to the Permanent Secretary. Directly responsible to me are ten Deputy Secretaries, 87 Under Secretaries and 219 Assistant Secretaries. Directly responsible to the Principal Private Secretaries are plain Private Secretaries, and the Prime Minister will be appointing two Parliamentary Under-Secretaries and you will be appointing your own Parliamentary Private Secretary.
Hacker: Can they all type?
Sir Humphrey: None of us can type. Mrs Mackay types: she's the secretary.

"Var rangsystemen mer exakta förr?"

Ja. Helt klart. Inget tvivel om saken.


Storuggla, äldre förhistorien kanske är ett undantag

 

[SkurkSteffo]

Hierarkin är mycket strikt inom läkarkåren. En lista från "botten till toppen":

"Läkare"
Efter läkarexamen får man kalla sig läkare.

AT-läkare
För att få legitimation måste man söka och få AT-tjänst, som varar under c:a 2 år.

Legitimerad läkare
Efter AT och genomfört AT-prov får man kalla sig leg läk.

Underläkare
Läkare som inte har fast tjänst (ex de som ännu inte fått AT-tjänst eller leg läk som vikarierar eller inte ännu fått ST-tjänst).

ST-läkare
Efter AT finns möjlighet att söka specialiseringstjänst, ST-tjänst. De är begränsade till antalet och konkurrensen är hård inom prestigespecialiteter, ex ortopedi, kirurgi.

Specialistläkare
Efter genomförd ST, mellan 5-15 år beroende på specialitet, blir man specialist. Notera att en "allmänläkare" är en läkare med specialistkompetens inom allmänmedicin. Det finns även möjlighet att gå vidare och subspecialisera sig.

Överläkare
En erfaren specialistläkare. Inte många vågar säga emot denna person

Läkarkarriären är en av de mest reglerade karriärerna som finns, och den har blivit mer reglerad de senaste åren. Exempelvis har kraven på ST-kurser ökat.

 

[Mekanurg]

Inom den akademiska världen finns det en strikt rangordning: student -> kandidat -> magister -> doktor -> docent -> professor.

 

[SkurkSteffo]

Hierarkin inom den akademiska världen är lite mer komplicerad än läkarhierarkin. Jag börjar med de formella lärartjänsterna.

Adjunkt
Undervisar grundutbildningsstudenter.

Doktorand
Kompetenskrav: minst magisterexamen (4 år)
Bedriver forskning under handledning av lektor eller professor. Tidsbegränsad tjänst till max 4 år på heltid. Därefter ska doktoranden disputera, dvs ta examen genom att publicera sin avhandling och försvara denna offentligt framför en betygsnämnd.

Lektor
Kompetenskrav: doktorsexamen
Undervisar studenter, forskar och handleder i vissa fall doktorander.

Forskarassistent
Kompetenskrav: doktorsexamen
Bedriver egen forskning och handleder doktorander. Det är en tidsbegränsad tjänst för att en lovande forskare ska kunna meritera sig. Förväxla inte denna tjänst med "forskNINGSassistent" som är en benämning på en tillfälligt anställd student eller motsvarande och som inte har några särskilda kompetenskrav.

Professor
Kompetenskrav: inga särskilda krav formellt (inte ens doktorsexamen!), dock krävs nästan uteslutande doktorsexamen samt mycket lång och framgångsrik forskning. Ofta krävs att professorn handlett flera doktorander ända till disputation. Innan en professor tillsätts bedöms meriterna av externa sakkunniga, dvs av andra professorer inom området.
Bedriver forskning, leder forskargrupper, handleder doktorander. En lektor som uppfyller kraven kan bli befordrad till professor. Professurer lyses annars ofta inte ut förrän någon äldre professor går i pension eller försvinner till något annat universitet.

Detta var de sk lärartjänsterna. Det finns även en benämning som har med kompetensnivå att göra, nämligen "docent". Det är ingen tjänst, utan en titel som beskriver en kompetensnivå. Normalt krävs forskning motsvarande två doktorsavhandlingar efter doktorsexamen för att kunna bli docent. En sakkunnigbedömning genomförs av universitetet innan docentur utdelas. Att bli docent är ofta steget innan man blir professor. Docenten behöver dock inte vara anställd på universitet utan kan lika gärna jobba på företag, eller vara arbetslös för den delen.

Vem har sagt att den akademiska världen är enkel?

 

[Xyas]

Doktorand
Tidsbegränsad tjänst till max 4 år på heltid.

Heh, inte i verkligheten
(tack gode gud)

 

[SkurkSteffo]

Tjänst som doktorand får man bara ha i 4 år på heltid (eller upp till 8 år på halvtid) enligt Högskoleförordningen 5:7 stycke 3.

Däremot går det ju att gå på utbildningsbidrag eller stipendier några år innan man får tjänst. Det finns också andra tjänster än doktorandtjänst som man kan ha som doktorand, exempelvis forskningsassistent. Då gäller inte begränsningen på 4 år.

Dessutom har ju flera universitet satt i system att man har en "prövotid" som "skuggdoktorand" innan formell antagning.

Så visst är det så att tiden som doktorand ofta är längre än den tid som man får en riktig tjänst som doktorand.

Själv tog det mig 5 år att disputera, men då undervisade jag också sammanlagt 1 år under tiden. Så jag klarade forskarutbildningen på de avsedda 4 åren.

 

[SkurkSteffo]

Re: Civila ranker och rangordning? [Edit]

He, He, en klassiker "Yes, Minister".

Här i Sverige har vi ju motsvarande mängd administratörer. Statsråden med sina statssekreterare och politiskt sakkunniga (som paradoxalt nog ofta är lekmän inom sina respektive områden). Det finns departementsråd och departementssekreterare. För att inte tala om UD, med sina svenska (och franska) titlar. Inom statlig förvaltning finns direktörer och chefer "en masse" för avdelningar och byråer. Ibland med prefixet "förste". För att inte tala om alla -sekreterare.

 

[Ulfgeir]

Re: Civila ranker och rangordning? [Edit]

Hmm, och vi har ju det roliga med politiskt styrda organisationer. Där är politikerna inte alltid anställda av organisationen, men deras ord väger (i teorin) tyngre än tjänstemännens. Värsta jag hört om är universitetssjukhus som har 3 parallella organisationshierarkier. Dels har du politkerna och nämderna, dels hierarkin inom sjukvården, dels den akademiska hierarkin...

/Ulfgeir

 

[Major Boothroyd]

Re: Civila ranker och rangordning? [Edit]

Tackar för svaren.

Sir Humphrey: Prime Minister, I must protest in the strongest possible terms my profound opposition to the newly instituted practice which imposes severe and intolerable restrictions on the ingress and egress of senior members of the hierarchy and will, in all probability, should the current deplorable innovation be perpetuated, precipitate a progressive constriction of the channels of communication, culminating in a condition of organisational atrophy and administrative paralysis, which will render effectively impossible the coherent and co-ordinated discharge of the function of government within Her Majesty's United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland!
Hacker: You mean you've lost your key?

Kan förstå varför denna tv-serie blev Margret Thatchers favorit det var för realismen .