Bra religioner i (fantasy)rollspel

TobiasEkwall

Swordsman
Joined
26 Aug 2007
Messages
518
En mer allmän reflektion om WRNU. Det fanns en tid på det här forumet och någon gjorde en sån här tråd, så dök det inom 1t20 minuter upp 1t3 personer som alla förklarade att EON var bäst på detta. Men det händer inte längre. Var är EON-fansen när man behöver dem?
Jag tänkte ändå skriva att jag har haft väldigt kul när framförallt mina spelare spelat religiösa i eon. Det är ju mycket culturgaming grejen men också att religionerna där, eller många av dem, är starkt influerade av verkliga religion, eller populärkulturells versioner av stora religioner, så blir det lätt att spela på, alla fattar vad ett kloster, inkvisitionen och helgon är.

När vi har spelat i jargien, så har som alla haft en relation till guden daak att och framförallt till kyrkan. Det har funnits lite ritualer och grejer men det viktigaste är ändå in-game makten som kommer med att ha kyrkan i ryggen.

Sen känns det som att Eon 4 har gjort den snyggare, mindre rip-off på verkliga religioner och mer dynamiskt och uppmixat och mindre skolbok. Men det har jag inte spelat lika mycket
 

Skarpskytten

D&D-smurf
Joined
18 May 2007
Messages
5,993
Location
Ett häxkräl
Sen känns det som att Eon 4 har gjort den snyggare, mindre rip-off på verkliga religioner och mer dynamiskt och uppmixat och mindre skolbok. Men det har jag inte spelat lika mycket
Det är ju detta jag förväntar mig ev EON. Och det låter ju som så jag egentligen tycker att man ska göra det.
 

TobiasEkwall

Swordsman
Joined
26 Aug 2007
Messages
518
Det är ju detta jag förväntar mig ev EON. Och det låter ju som så jag egentligen tycker att man ska göra det.
Jag tror fördelen är att fyran snävar in väldigt mycket på jargien, alltså krustna-medeltids-fantasy-rommariket. I och med de kan de fokusera på den stora religionen i det riket och brodera ut den väldigt mycket med olika ordnar, konflikter och grejer. istället för korta skolbokskapitel om 30 religioner
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,578
En religion jag gillar är en som jag har i min fantasyvärld. Den är rätt så baserad på forntida Egypten, Henrik VIII och T S Elliot, men med två floder istället för en. Folk bor mellan floderna, och bortom östra floden åker gravida kvinnor för att föda (tänk "BB-tempel"), och bortom västra begraver man döda (tänk konungarnas dal, ritualtempel och mumifiering, fast i större skala). I övrigt undviker man att vara där.

Detta förhållande avspeglas i religionen, där kungen är solen, och drottningen är månen. Personerna anses alltså vara jordliga manifestationer av himlakropparna. Solen för folk genom livet, och månen för dem tillbaka efter döden för att återfödas.

På "dödssidan" av västra floden så förekommer det vandrade andar som ännu inte är redo för att återfödas, eller som inte kan lämna sin kropp och vandrar som mumier/zombies. På "födelsesidan" så förekommer det andar som söker efter ett barn som föds att återfödas i. I vissa fall så kan dessa olika andar försöka besätta människor som redan har en själ, vilket inte är bra. Detta är anledningen till att man undviker att vara utanför området mellan floderna, speciellt nattetid när Solen inte skyddar dem.

Det kan ibland bli så att en nyfödd inte har någon själ som behöver återfödas som hittar barnet. Då skapas en person som går under arbetsnamnet "hollow". De verkar vara en vanlig person, men visar sällan känslor. Kring puberteten börjar sadistiska och manipulativa drag visa sig, samtidigt som de för en övernaturlig dragningskraft. Tänk filmen "Nomads" (se den om ni inte sett den, inte så högt produktionsvärde, men bra rollspelsbränsle och en bra psykologisk thriller). De har en tendens att alltid befinna sig där de med minimal manipulation kan ställa till kaos och lidande, och sedan bara vandra iväg och försvinna i natten tills de dyker upp någon annanstans.

Det finns också ett maktspel mellan Solen och Månen. Solen vill ha en ny kvinna, en yngre kvinna, och intrigerar därför mot sin drottning för att vända folket mot henne, döda henne, och sätta in en ny Måne. Detta sätter naturligtvis hela religionen och prästerskapet i gungning. Någonstans i den röran tänkte jag låta spelarna blir intrasslade, som "outsider-agenter" som är praktiska eftersom de inte har någon lojalitet med endera sidan, till skillnad från prästerskapet, vars hela status hänger på att upprätthålla läran.

I och med att de inte har så mycket kontakt med omvärlden, förutom lite sjöfart, och enstaka karavaner, så ser de på alla som kommer utifrån med stor misstänksamhet, misstanken att de är "hollows" eller något ännu värre är hela tiden stark.

Those who have crossed
With direct eyes, to death's other Kingdom
Remember us-if at all-not as lost
Violent souls, but only
As the hollow men

The Hollow Men - T S Elliot, utdrag
 

Conan

Swashbuckler
Joined
15 Aug 2000
Messages
2,085
Tackar ödmjukast.



Trist att höra, jag uppskattar annars vad jag läst om och ur Eon böckerna. Trist att höra att denna del verkar falla till korta.
Eon släppte en hel bok om gudar och religioner väldigt tidigt. Som med mycket av det tidiga materialet blev det lite enkelspårigt, där det ”romerska riket” fick en form av kristendom och ”araberna” en form av islam där man inte fick äta fågel osv.

Den region som var bäst genomarbetad och skådeplats för många av de tidiga äventyren (Asharina) har dock en riktigt ball religion där man dyrkar soluppgången och solnedgångens gudar som gestaltas som två fåglar.
På detta finns en folklig jordmoderkult som är populär bland bönderna.
 
Joined
16 Feb 2012
Messages
35
Tzeentch - WFRP

"Is not the only constant in the universe change? One day all this will be dust, and even the stars above will flicker and grow dim. Your life is but a tiny candle in the darkness, and your death an afterthought, shorn of meaning by its insignificance. Come, little one, and let me show you how brightly your flame can burn..."
 
Joined
16 Feb 2012
Messages
35
Slaanesh - WFRP

"Raise buildings and sing songs in My Glory. In My name, pursue your arts and enshrine all beauty. Let all people follow their every desire, sate their every hunger, and deny themselves no adventure. For it is in these things, and in others, that you will find the greatest pleasure, and it is through these things, and through each other, that you shall rise yourselves higher, even unto the steps of My throne. You will take pleasure in all that is, though your bodies will break and your souls be forfeit. For I am Slaanesh, most jealous of gods, and most demanding of lovers, and My thirst for you shall never be sated..."

—The Satin Throne, Verses 1-7, from the Liber Chaotica
 

Svarte Faraonen

Oenofil oikofob
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,683
Location
Värnhem, Malmö
Jag tror inte ens att någon som skriver Eon nu är någon stor fan av den boken. De flesta anstränger sig för att skriva bättre än så, och jag tror också att teamet nu har avsevärt mer akademisk kompetens på den fronten än vad skribenterna hade då.
 

DanielSchenström

Swashbuckler
Joined
10 Dec 2000
Messages
3,309
Location
Enköping
Och detta sätter väl fingret på ett av problemen med DnD-religon (trådens skurk!), där religionen i alla fall i FR känns rätt påklistrad på resten av världen. Gudarna finns, det tycks alla veta på något oklart sätt, men de gör (vanligen) inte mycket mer än ger sin kraft till lite random gravplundrare.
Gudarna i Forgotten Realms är lite mer än så. De beskrivs ganska ingående i tre "grundböcker" som gavs ut till 2nd edition: Faiths & Avatars, Powers & Pantheons och Demihuman Deities på 190 sidor var med en 10punktsfont. Så om man verkligen är intresserad så finns infon om vad de gör förutom skickar formler till äventyrare. Av de kampanjmiljöer jag känner till så är det Forgotten Realms och Dragonlance som är de som har de aktivaste gudarna.

Att folk vet att gudarna finns är inte så konstigt i världar där gudarna ger faktiska tydliga tecken på att de finns, och det finns folk, som magiker, som verkar leva för att lära sig förstå multiversum.
 

Skarpskytten

D&D-smurf
Joined
18 May 2007
Messages
5,993
Location
Ett häxkräl
Gudarna i Forgotten Realms är lite mer än så. De beskrivs ganska ingående i tre "grundböcker" som gavs ut till 2nd edition: Faiths & Avatars, Powers & Pantheons och Demihuman Deities på 190 sidor var med en 10punktsfont. Så om man verkligen är intresserad så finns infon om vad de gör förutom skickar formler till äventyrare. Av de kampanjmiljöer jag känner till så är det Forgotten Realms och Dragonlance som är de som har de aktivaste gudarna.

Att folk vet att gudarna finns är inte så konstigt i världar där gudarna ger faktiska tydliga tecken på att de finns, och det finns folk, som magiker, som verkar leva för att lära sig förstå multiversum.
Min bild, ska jag erkänna, kommer från 5e-boken. Det finns mycket om de olika gudarna, men lite om religionen, i den.
 

Skarpskytten

D&D-smurf
Joined
18 May 2007
Messages
5,993
Location
Ett häxkräl
Jag tror inte ens att någon som skriver Eon nu är någon stor fan av den boken. De flesta anstränger sig för att skriva bättre än så, och jag tror också att teamet nu har avsevärt mer akademisk kompetens på den fronten än vad skribenterna hade då.
Hur har ni tänkt kring metafysiken. Finns gudarna? Vet man att de finns eller tror man att de finns? Ingriper de i världen?
 

DanielSchenström

Swashbuckler
Joined
10 Dec 2000
Messages
3,309
Location
Enköping
Min bild, ska jag erkänna, kommer från 5e-boken. Det finns mycket om de olika gudarna, men lite om religionen, i den.
Jo, det är väl svårt att klämma in den löjliga mängden information som finns till världarna i deras grundböcker, och 5E-utgivningstaktiken håller sig från att uppdatera det mesta av den tidigare information då de inte ger ut så mycket längre. Så länge de får med de viktiga som regionala ostar och sånt är jag nöjd.
 

Svarte Faraonen

Oenofil oikofob
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,683
Location
Värnhem, Malmö
Hur har ni tänkt kring metafysiken. Finns gudarna? Vet man att de finns eller tror man att de finns? Ingriper de i världen?
Gudarna finns – men i vilken mån de exakt matchar människornas föreställning om dem är en annan femma, liksom hur bra koll de har på världen. Min tanke är att den gudomliga skaparkraften innebär att gudarna, i sin boning på andeplanet, besitter förmågan att skapa ett subjektivt ändlöst existensplan vari deras världsbild är helt och hållet rätt, så att till exempel den monoteistiske Daak verkligen regererar ett universum där han är den ende guden. Hur verkar han då på världen? Vem vet det – kanske är han medveten nog att samtidigt avdela en del av sitt medvetande till att förstå vad som sker på Mundana? Kanske är det helgonen som utgör en förbindelselänk och möjliggör gudomlig intervention? Kanske är Mundana och hans subjektiva oändlighet genom någon kosmisk tillfällighet då och då synkade utan att ha någon egentlig kausalitet, likt lebnizianska monader, vilket får det att tyckas som att han verkar? Mundana är en dröm vars drömmare själv är fjättrad däri, och andeplanet är en värld av potentialitet snarare än aktualitet, där flera varandra motsägande saker kan vara sanna samtidigt.
 

Skarpskytten

D&D-smurf
Joined
18 May 2007
Messages
5,993
Location
Ett häxkräl
Okej, jag skulle ju orka svara på min egen fråga också.

Det har slagit mig att det där med religion och fantasy egentligen inte förekommit så där jättemycket i mitt liv, förutom i KAP kanske, och Stormbringer, men det var en kampanj för trettio år sedan. Har spelat i Midgård, Ereb Altor, Warhammer-världen, men kan inte minnas att någon brydde sig om religionerna i någon större utsträckning.

Likadant i min 3e och min 5e kampanj. Men det finns i alla fall två gamla religioner till Ereb som jag gillar.

Den lysande vägen. Ja, det är kristendom kryddat med buddism, men jag tycker ändå att den gode @Mekanurg la den här fantasireligionen tillräckligt långt bort för att det inte ska bli löjligt eller för att man inte ska säga "hade det inte bara varit enklare att använda kristendomen rakt av". Religionen har en historia, den är förankrad i en kontext på ett bra sätt. (DnD-religion är mer någon som bara tycks finnas. gudar kan komma och gå, men själva tron har ingen historia). Men jag gillar också att det finns en konkretion och konflikter i Blixts beskrivning som gör att det kan hända något vid bordet. Det finns solriddare och solmunkar, spelarna kan vara sådana - eller stöta på dem. Kyrkan har åsikter om världen, den är emot andra religioner och magi - här kan det uppstå intressanta konflikter. Och han fick in allt på några sidor i en gammal Sinkadus.

Trakorienreligionen. Eller, ja, det är ju inte en religion, det är en rörig polyteism där anything goes (ja, Shamashdyrkarna har väl kanske andra åsikter), vissa gudar överlappar varandra, andra har nyligen förts in från fjärran land (tigwalwan), andra åter fått en renässans efter lång tid i skymundan (Shamash), ytterligare en har tagits över från en annan kultur och fyllts med helt nytt innehåll (Kastyke). Helheten (eller bristen på den) känns precis så ologisk som riktiga polyteismer brukar kännas (till skillnad från rollspels-dito, som brukar kännas för välorganiserade och städade för att gå hem hos mig, som om de har designats snarare än vuxit fram naturligt i världen). Sen kanske beskrivningen i Trakorien-modulen inte riktig gör klart var en random bonde etc faktiskt tror på och gör i religiösa termer, men det är också en text som är rätt kort.
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
7,885
Location
Port Kad, The Rim
Den lysande vägen. Ja, det är kristendom kryddat med buddism, men jag tycker ändå att den gode @Mekanurg la den här fantasireligionen tillräckligt långt bort för att det inte ska bli löjligt eller för att man inte ska säga "hade det inte bara varit enklare att använda kristendomen rakt av". Religionen har en historia, den är förankrad i en kontext på ett bra sätt. (DnD-religion är mer någon som bara tycks finnas. gudar kan komma och gå, men själva tron har ingen historia). Men jag gillar också att det finns en konkretion och konflikter i Blixts beskrivning som gör att det kan hända något vid bordet. Det finns solriddare och solmunkar, spelarna kan vara sådana - eller stöta på dem. Kyrkan har åsikter om världen, den är emot andra religioner och magi - här kan det uppstå intressanta konflikter. Och han fick in allt på några sidor i en gammal Sinkadus.
Tack för det betyget. När jag skrev Lysande vägen hämtade jag inspiration från judendom (bl.a. från profeten Amos) och mahayana-buddhism. Våren 1985 hade jag nyss lämnat Lunds universitet efter flera års mellanösternstudier inklusive en dos judaistik och islamologi. För mig är det svårt att basera en rollspelsreligion på kristendomen på grund av dess särpräglade idéer om inkarnationen och försoningsdöden på korset. Då är det lättare att använda profet/visman-upplägget, vilket figurerar i många monoteistiska läror (judendom, baha'i, sikhism, osv) och i Östasien (Konfucius, Laotze, Siddharta, osv).
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,921
Location
Sandukar
Den region som var bäst genomarbetad och skådeplats för många av de tidiga äventyren (Asharina) har dock en riktigt ball religion där man dyrkar soluppgången och solnedgångens gudar som gestaltas som två fåglar.
På detta finns en folklig jordmoderkult som är populär bland bönderna.
Tackar, du gjorde mig omotiverat glad över den kommentaren. (Ligger bakom just dessa, och Cirza-tron, och försökte få till något lite annorlunda.)
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
17,010
Location
Ereb Altor
En gång för länge sedan försökte jag sammanställa all info om Old Worlds (WFRP) panteon och lästa alla (nej, inte alla, men rätt många) böcker och nätsidor och försökte få ihop en koherent bild. Det gick inte, vilket gjorde mig överlycklig. Det var en sörja av motstridiga myter, dogmer och organisationer. Precis som riktiga religioner.

En annan grej jag gillar är att Sigmar liksom står utanför. Det känns inte logiskt, vilket är helt logiskt!

Religion i Old World genomsyrar allt.
 
Top