Torbern Klason
Gammal rollspelsräv
Så var vi framme vid tredje spelrapporten av Blodveden. Ett äventyr som jag trodde skulle gå att spela på 1-2 tillfällen men tji fick jag då mycket tid gick åt all utrustning och proviantera.
Vi använder de färdiga rollpersonerna från Fem Quackers.... vilka är:
SL stönar på insidan och undrar varför DUCKLEBERRY FINGERS spelare ALLTID ska vara så odiplomatisk och bara säga "Vi är hjältarna, fixa fram det vi behöver så kommer allt bli bra, se så sätt fart".
Alverna ser FÖGA imponerade ut. Varför ska de ta med sig dessa okända personer till alvkungen? De måste först bevisa sitt goda uppsåt genom att bli accepterade av skogen samt fånga in Borkas och när de gjort det ska de blåsa i ett litet horn som en av alverna ger till dem. Snopna står spelarna och tittar på hornet och undrar varför inte alverna gör som de säger.... än mer förvånade blir de när alverna lämnar dem utan att ha fört dem till kungen. När de ropar efter alverna om vägen till skogens hjärta så får de svaret lyssna till skogen. Det blir lite gruff mellan spelarna men de beslutar att ta sig mot skogens hjärta. Men hur ska det gå till? Torvar blir tyst och försöker lyssna in vad han hör..... efter en stund så öppnar han ögonen och ser att träden delar sig och tycks visa en vandringsled. Alla följer Torvar och till slut når de fram till en stor Monolit? Inte en sådan där från Warhammer 40k med massa levande robotar så går ut och skjuter ihjäl allt och alla, utan mer av en stor runsten från vikingatiden. De finner platsen väldigt fridful och ser att det är runt 10-15 olika varelser där. SL understryker att de ser bland annat en satyr med en amulett runt halsen. Spelarna intresserar sig föga för detta då de skyndar fram för att få information till uppdraget. SL påpekar att alla blir LUGNA och vill liksom meditera. Enbart Gosalyn som är präster/mentalist nappar på detta och lägger handen på stenen och märker att hon ser in i en annan värld. En röst talar bakom henne och varje gång hon vänder sig om så ser hon inte personen som talar. Skogen förklarar att spelarna behöver utföra tre uppdrag för att bli värdiga att gå till alvkungen och få svärdet. Gosalyn lyssnar intensivt och stenen säger:
Hjortar två i skogen få.
Orcher onda dessa,
gillar att skrämma och stressa.
De smyger i skogens skugga,
redo att slåss och hugga.
Hjortar befrias måste
Annars min livsande de blåste
Borkas ond och stygg
Fäller alver med pil i rygg
Stoppa honom ni ska
så alver blir bra.
Gravkummeln ostört är
Väktare är helt isär
Stoppa honom ni kan
för hämta hjälp till land
Därefter vaknar Gosalyn ur meditationen. Hon förklarar spelarnas uppdrag och funderar på vart de ska gå? Av de humanoider som är där, vid monoliten, så kommer Jåna-Tån fram (satyren med sin medaljong.....) och säger att Orcherna håller till bakom vattenfallet. Dock faller ingen pollett ned utan spelarna tackar för sig och bryr sig inte om medaljongen som Jakob Uggla efterfrågat.....
Vägen mot vattenfallet börjar bra. Torvar går längst fram och upptäcker att det är en orch-patrull längre fram som fångat in en röd hjört och släppar den efter sig med ett rep. Torvar beslutar sig för att gå bak och berätta för övriga gruppen som kommer efter. Detta visar sig vara en riktigt korkad idé och samma händelse kommer att utspela sig 2-3 gånger till innan kvällen är slut.... När hon vänder tillbaka så lyckas orchen med upptäcka fara och ser Torvar. Pilar börjar komma flygande och Torvar går ned för räkning och börjar så dödsslag. De övriga stormar fram och gör processen kort med orcherna. Dödslagen går sisådär och nu är Torvar på god väg att dö. Men Gosalyn häller i henne 2T6 läkande dryck och genast hoppar hon upp på fötterna igen. Alla utom D’UCKTAGNAN har lämnat förbandslådan efter sig.... På frågan vad de gör med hjorten så blir det huggsexa om repet. Att hjorten ska släppas fri är helt sekundärt tills D’UCKTAGNAN tar loss denne. Sedan käbblas det om vem som ska ha repet. SL funderar på hur det kan bli så mycket bråk om ett rep, tittar i regelboken och ser att ett kostar 1 GP och påminns om att spelarna är panka....
Gruppen fortsätter framåt mot vattenfallet. De ser det och hör dess enorma brus. De smyger in bakom vattenfallet och Mandrake snubblar och faller i vattnet men simmar in och slår drakslag på klättraslaget. Väl inne bakom vattenfallet så hör de ljudet av felstämda instrument som spelas. Det låter som om någon plågar livet av en katt. Torvar bestämmer sig för att smyga före de andra och ta reda på var ljudet kommer ifrån. Sagt och gjort så rör hon sig ljudlöst framåt och kollar runt hörnet. Fem orcher sitter i ett rum och är någon form av vaktpost. Tre av dem prövar lite olika instrument och just en felstämd lyra förgyller tillvaraon i händerna på ett par kulturbarbarer. Torvar funderar på att ta fram sin egen säckpipa och spela en trudelutt emedan SL frågar VERKLIGEN????!!!! De övriga spelarna i bordet är redo att ge Torvars spelare en lavett eller två för detta idiotiska tilltag.....så det blir ingen trudelutt. Istället så tänker Torvar gå tillbaka till de övriga spelarna och berätta vad hon sett.....och historien upprepar sig. En orch ser henne då smyga slaget gick åt pipan. Pilar börjar flyga och Torvar is going down.... igen.... De övriga spelarna hör att ljudet av felstämd lyra slutar och att det låter som strid. De skyndar fram med D’UCKTAGNAN i täten. De möts av en kavalkad av pilar som påminner om Omaha Beach 1944 D-dagen. Mandrake träffas, D’UCKTAGNAN drar hal som en ål och slår drakslag. Likt Neo från the matrix så hjular han förbi alla pilar och stöter sin värja in i en orch som får ett stelt ansiktsuttryck och säger VARFÖR...... och dör. Mandrake får iväg en flamma en orch går ned för räkning. Sedan blir det en runda där pilar flyger hit och dit, det huggs hål i luften och det hela slutar med att Mandrake får iväg en flamma till men den gör inte mycket skada. Nästa runda så går Mandrake ned för räkning. D’UCKTAGNAN visar varför han är en handlingskraftig anka och stöter ned ytterligare en orch. DUCKLEBERRY FINGERS skadar en orch och Gosalyn räddar livet på Torvar med ytterligare en läkande dryck....då bandage saknas....
Orcherna försöker fly men en huggs ned och den siste flyr. DUCKLEBERRY FINGERS vill börja plundra de döda emedan Gosalyn försöker väcka liv i Mandrake. Det blir D’UCKTAGNAN som får liv i henne mha sina bandage. SL informerar Duckleberry Fingers om att det kommer ta 15 minuter att söka igenom de döda, dvs 90 spelrundor. OK säger Duckleberry Fingers emedan D’UCKTAGNAN säger vi har inte tid för detta!!!! Orcherna kommer snart tillbaka. Låt oss hitta hjorten and GET OUT OF HERE!!!!!! De tar den högra gången då orcher sprang in i den vänstra och kommer in i ett rum fyllt med dödskallar av alla möjlig humanoider och djur. Men de ser också en hjort i en bur. Duckleberry Fingers smidiga fingar öppnar ljudlöst buren och hjorten försvinner. Därefter börjar spelarna överlägga runt bordet om de ska leta runt, plundra döda, lämna grottan. SL uppskattar att denna konversation förs i realtid och kollar på sin klocka, noterar antalet rundor som försvinner och plötsligt så misslyckas de med passivt upptäcka fara och pilar börjar komma flygande mot gruppen. En slår in i D’UCKTAGNANs rygg. Hmm tänker spelarna och fortsätter sin diskussion runt bordet om vad de borde göra..... Fyra pilar till flyger förbi och då vaknar gruppen till liv runt bordet. D’UCKTAGNAN vrålar RETRÄTT och visar vägen emedan Mandrake funderar....och får två pilar i sig och faller ned med dödsslag. Det blir Torvar som får släpa ut henne och gruppen flyr ut till ingången under vattenfallet. Där börjar de fundera på vad de ska göra och väcker Mandrake till liv.... SL tittar på klockan och plötsligt kommer det fler pilar. Panik utbryter och alla utom DUCKLEBERRY FINGERS ramlar ned i vattenfallet. DUCKLEBERRY FINGERS flyr ut i skogen. Väl i sjön vid vattenfallet så simmar gruppen i land och fortsätter sitt samtal varpå massa pilar kommer flygande. De två hjortarna dyker upp och pekar åt dem att följa med. De flyr ut i skogen och följer efter hjortarna. DUCKLEBERRY FINGERS får syn på dem (finna dolda ting) men fumlar när han ska springa efter (vildmarksvana) och ramlar ned för ett jordskred. De övriga undrar vad som skett och vänder tillbaka och plockar upp honom. Efter ha nåt fram till en glänta så bygger Torvar ett läger. Sedan följer en HÖGLJUDD diskussion igen runt bordet om vad de ska göra osv och vad de borde gjort osv.... SL konstaterar att nog flera i skogen hör allt skrikande och eftersom alla misslyckas med upptäcka fara så slår två pilar in i ryggen på Torvar som för mest oväsen. Han faller ihop med dödsslag. Vad händer nu undrar spelarna och funderar på vad de ska göra emedan två pilar till slår in i Mandrake som faller ihop med dödsslag. DUCKLEBERRY FINGERS ser en man i huva som står i skogen och skjuter pilar på dem. Torvar vaknar till liv efter D’UCKTAGNAN lyckats med första hjälpen. Hon blåser i hornet för att dra till sig alvernas uppmärksamhet och menar att de fångat Borkas.... SL ber Torvar definera vad ordet "infågat" betyder och hur de lyckats med sitt uppdrag.... Men sedan kommer fler pilar flygande. Spelarna flyr och beger sig till floden. Bygger en flotte och glider med strömmen. De kommer ned till stugan där Fandi Felemor bor. De väcker henne och hon lyckas hela de som är i behov av hjälp (här fick jag ändra lite på äventyret då det såg riktigt illa ut för spelarna). Nästa dag så ser hon i sin gryta och ser att de ska bege sig till monoliten för att få ett nytt uppdrag och att det är att besegra en drake i vattnet med tre huvuden. DET ÄR ALLTSÅ EN HYDRA. En snäll SL låter myter och legender förklara detta och samme SL låter spelarna förstå att de behöver eld för att stoppa hydran. Spelarna går igenom sitt arsenal...tre facklor en en flaska lampolja. Men Mandrake kan flamma.
De beger sig till monoliten som tackar dem för att hjortarna är fria och nu behöver de undanröja väktaren vid gravkumlet så att alverna kan komma dit och hedra sina döda. Sagt och gjort. Satyren Jåna-Tån lämnar över medaljongen till spelarna och förklarar att detta är nyckeln till gravkumlet. Att ta sig dit var inga problem. Men väl framme....eller 1000 meter bort från gravkumlet så är det en myr. Gosalyn lägger fjärrsyn och ser hydran som lurar under ytan borta vid gravkumlet men dess uppmärksamhet är åt ett annat håll....så om de är tysta och sköter sina kort rätt så kan de smyga fram och överraska den....Gosalyn bestämmer sig för att flyga dit och ta med sig Mandrake. SL bedömmer att det kommer krävas ett STYRKESLAG. Det blir fummel och en döende svan faller ned från himlen som en gammalt tyskt Messereschmidt från Andra Världskriget, som skjutits ned av ett spitfire......Det blir ett förfärligt plask. Samtidigt så fumlar Torvar med sitt SMI-kast och faller pladask i vattnet och D’UCKTAGNAN är inte mycket bättre. Alla facklor är plaskblöta.....
SL konstaterar....om Hydran INTE visste att ni kommer så VET den det med SÄKERHET NU!
Därefter tar de sig fram så gott det går. Men överraskningsmomentet är HEEEELT BORTA. Väl framme så fixar Gosalyn till några brandpilar till sig själv och till Torvar. D’UCKTAGNAN hoppar upp på gravkumlet för att locka fram hydran som dyker upp och går till attack. Med dess svans så bankar den till D’UCKTAGNAN men denne lyckas samtidigt hugga av ett av dess huvuden. Mandrake lyckas med flamma och det står 1-0 till spelarna. Gosalyn och Torvar skjuter brandpilar som brinner över nästa huvud och sänker det med två välriktade pilar. SL konstaterar att det går ovanligt bra för spelarna när de tänk igenom en plan. Hydrans enda huvud spottar gift men Gissningsvis har luften gått ur den för det blir bara 1 KP i skada och läderrustningen räddar Gosalyn och ej blir förgiftad. I nästa runda så tar D’UCKTAGNAN och gör processen kort med sista huvudet och en flamma till sänder besten till glömskans land. Dess stor kropp faller ned överspelarna där all faktiskt lyckas med undvika och klarar sig.
Därefter drar ett förfärligt åskväder in över veberöd där jag bor och blixten slår ned i gatubelysning 50 meter bort varpå SL håller på att göra i brallorna. Vi avslutar.
Vi använder de färdiga rollpersonerna från Fem Quackers.... vilka är:
- DUCKLEBERRY FINGERS - en anka som är tjuv spelad av en min 13-åriga brorson
- D’UCKTAGNAN - ännu en anka och krigare, splelad av min lillebror
- GOSALYN - en flygande gås och mentalist, spelad av min svägerska
- MANDRAKE - en ank-elementalist, och spelad av min brorsdotter
- TORVAR INGOLF MURDUCK - En vargman som tror sig vara en anka....jägare och spelad av min brorsdotter
SL stönar på insidan och undrar varför DUCKLEBERRY FINGERS spelare ALLTID ska vara så odiplomatisk och bara säga "Vi är hjältarna, fixa fram det vi behöver så kommer allt bli bra, se så sätt fart".
Alverna ser FÖGA imponerade ut. Varför ska de ta med sig dessa okända personer till alvkungen? De måste först bevisa sitt goda uppsåt genom att bli accepterade av skogen samt fånga in Borkas och när de gjort det ska de blåsa i ett litet horn som en av alverna ger till dem. Snopna står spelarna och tittar på hornet och undrar varför inte alverna gör som de säger.... än mer förvånade blir de när alverna lämnar dem utan att ha fört dem till kungen. När de ropar efter alverna om vägen till skogens hjärta så får de svaret lyssna till skogen. Det blir lite gruff mellan spelarna men de beslutar att ta sig mot skogens hjärta. Men hur ska det gå till? Torvar blir tyst och försöker lyssna in vad han hör..... efter en stund så öppnar han ögonen och ser att träden delar sig och tycks visa en vandringsled. Alla följer Torvar och till slut når de fram till en stor Monolit? Inte en sådan där från Warhammer 40k med massa levande robotar så går ut och skjuter ihjäl allt och alla, utan mer av en stor runsten från vikingatiden. De finner platsen väldigt fridful och ser att det är runt 10-15 olika varelser där. SL understryker att de ser bland annat en satyr med en amulett runt halsen. Spelarna intresserar sig föga för detta då de skyndar fram för att få information till uppdraget. SL påpekar att alla blir LUGNA och vill liksom meditera. Enbart Gosalyn som är präster/mentalist nappar på detta och lägger handen på stenen och märker att hon ser in i en annan värld. En röst talar bakom henne och varje gång hon vänder sig om så ser hon inte personen som talar. Skogen förklarar att spelarna behöver utföra tre uppdrag för att bli värdiga att gå till alvkungen och få svärdet. Gosalyn lyssnar intensivt och stenen säger:
Hjortar två i skogen få.
Orcher onda dessa,
gillar att skrämma och stressa.
De smyger i skogens skugga,
redo att slåss och hugga.
Hjortar befrias måste
Annars min livsande de blåste
Borkas ond och stygg
Fäller alver med pil i rygg
Stoppa honom ni ska
så alver blir bra.
Gravkummeln ostört är
Väktare är helt isär
Stoppa honom ni kan
för hämta hjälp till land
Därefter vaknar Gosalyn ur meditationen. Hon förklarar spelarnas uppdrag och funderar på vart de ska gå? Av de humanoider som är där, vid monoliten, så kommer Jåna-Tån fram (satyren med sin medaljong.....) och säger att Orcherna håller till bakom vattenfallet. Dock faller ingen pollett ned utan spelarna tackar för sig och bryr sig inte om medaljongen som Jakob Uggla efterfrågat.....
Vägen mot vattenfallet börjar bra. Torvar går längst fram och upptäcker att det är en orch-patrull längre fram som fångat in en röd hjört och släppar den efter sig med ett rep. Torvar beslutar sig för att gå bak och berätta för övriga gruppen som kommer efter. Detta visar sig vara en riktigt korkad idé och samma händelse kommer att utspela sig 2-3 gånger till innan kvällen är slut.... När hon vänder tillbaka så lyckas orchen med upptäcka fara och ser Torvar. Pilar börjar komma flygande och Torvar går ned för räkning och börjar så dödsslag. De övriga stormar fram och gör processen kort med orcherna. Dödslagen går sisådär och nu är Torvar på god väg att dö. Men Gosalyn häller i henne 2T6 läkande dryck och genast hoppar hon upp på fötterna igen. Alla utom D’UCKTAGNAN har lämnat förbandslådan efter sig.... På frågan vad de gör med hjorten så blir det huggsexa om repet. Att hjorten ska släppas fri är helt sekundärt tills D’UCKTAGNAN tar loss denne. Sedan käbblas det om vem som ska ha repet. SL funderar på hur det kan bli så mycket bråk om ett rep, tittar i regelboken och ser att ett kostar 1 GP och påminns om att spelarna är panka....
Gruppen fortsätter framåt mot vattenfallet. De ser det och hör dess enorma brus. De smyger in bakom vattenfallet och Mandrake snubblar och faller i vattnet men simmar in och slår drakslag på klättraslaget. Väl inne bakom vattenfallet så hör de ljudet av felstämda instrument som spelas. Det låter som om någon plågar livet av en katt. Torvar bestämmer sig för att smyga före de andra och ta reda på var ljudet kommer ifrån. Sagt och gjort så rör hon sig ljudlöst framåt och kollar runt hörnet. Fem orcher sitter i ett rum och är någon form av vaktpost. Tre av dem prövar lite olika instrument och just en felstämd lyra förgyller tillvaraon i händerna på ett par kulturbarbarer. Torvar funderar på att ta fram sin egen säckpipa och spela en trudelutt emedan SL frågar VERKLIGEN????!!!! De övriga spelarna i bordet är redo att ge Torvars spelare en lavett eller två för detta idiotiska tilltag.....så det blir ingen trudelutt. Istället så tänker Torvar gå tillbaka till de övriga spelarna och berätta vad hon sett.....och historien upprepar sig. En orch ser henne då smyga slaget gick åt pipan. Pilar börjar flyga och Torvar is going down.... igen.... De övriga spelarna hör att ljudet av felstämd lyra slutar och att det låter som strid. De skyndar fram med D’UCKTAGNAN i täten. De möts av en kavalkad av pilar som påminner om Omaha Beach 1944 D-dagen. Mandrake träffas, D’UCKTAGNAN drar hal som en ål och slår drakslag. Likt Neo från the matrix så hjular han förbi alla pilar och stöter sin värja in i en orch som får ett stelt ansiktsuttryck och säger VARFÖR...... och dör. Mandrake får iväg en flamma en orch går ned för räkning. Sedan blir det en runda där pilar flyger hit och dit, det huggs hål i luften och det hela slutar med att Mandrake får iväg en flamma till men den gör inte mycket skada. Nästa runda så går Mandrake ned för räkning. D’UCKTAGNAN visar varför han är en handlingskraftig anka och stöter ned ytterligare en orch. DUCKLEBERRY FINGERS skadar en orch och Gosalyn räddar livet på Torvar med ytterligare en läkande dryck....då bandage saknas....
Orcherna försöker fly men en huggs ned och den siste flyr. DUCKLEBERRY FINGERS vill börja plundra de döda emedan Gosalyn försöker väcka liv i Mandrake. Det blir D’UCKTAGNAN som får liv i henne mha sina bandage. SL informerar Duckleberry Fingers om att det kommer ta 15 minuter att söka igenom de döda, dvs 90 spelrundor. OK säger Duckleberry Fingers emedan D’UCKTAGNAN säger vi har inte tid för detta!!!! Orcherna kommer snart tillbaka. Låt oss hitta hjorten and GET OUT OF HERE!!!!!! De tar den högra gången då orcher sprang in i den vänstra och kommer in i ett rum fyllt med dödskallar av alla möjlig humanoider och djur. Men de ser också en hjort i en bur. Duckleberry Fingers smidiga fingar öppnar ljudlöst buren och hjorten försvinner. Därefter börjar spelarna överlägga runt bordet om de ska leta runt, plundra döda, lämna grottan. SL uppskattar att denna konversation förs i realtid och kollar på sin klocka, noterar antalet rundor som försvinner och plötsligt så misslyckas de med passivt upptäcka fara och pilar börjar komma flygande mot gruppen. En slår in i D’UCKTAGNANs rygg. Hmm tänker spelarna och fortsätter sin diskussion runt bordet om vad de borde göra..... Fyra pilar till flyger förbi och då vaknar gruppen till liv runt bordet. D’UCKTAGNAN vrålar RETRÄTT och visar vägen emedan Mandrake funderar....och får två pilar i sig och faller ned med dödsslag. Det blir Torvar som får släpa ut henne och gruppen flyr ut till ingången under vattenfallet. Där börjar de fundera på vad de ska göra och väcker Mandrake till liv.... SL tittar på klockan och plötsligt kommer det fler pilar. Panik utbryter och alla utom DUCKLEBERRY FINGERS ramlar ned i vattenfallet. DUCKLEBERRY FINGERS flyr ut i skogen. Väl i sjön vid vattenfallet så simmar gruppen i land och fortsätter sitt samtal varpå massa pilar kommer flygande. De två hjortarna dyker upp och pekar åt dem att följa med. De flyr ut i skogen och följer efter hjortarna. DUCKLEBERRY FINGERS får syn på dem (finna dolda ting) men fumlar när han ska springa efter (vildmarksvana) och ramlar ned för ett jordskred. De övriga undrar vad som skett och vänder tillbaka och plockar upp honom. Efter ha nåt fram till en glänta så bygger Torvar ett läger. Sedan följer en HÖGLJUDD diskussion igen runt bordet om vad de ska göra osv och vad de borde gjort osv.... SL konstaterar att nog flera i skogen hör allt skrikande och eftersom alla misslyckas med upptäcka fara så slår två pilar in i ryggen på Torvar som för mest oväsen. Han faller ihop med dödsslag. Vad händer nu undrar spelarna och funderar på vad de ska göra emedan två pilar till slår in i Mandrake som faller ihop med dödsslag. DUCKLEBERRY FINGERS ser en man i huva som står i skogen och skjuter pilar på dem. Torvar vaknar till liv efter D’UCKTAGNAN lyckats med första hjälpen. Hon blåser i hornet för att dra till sig alvernas uppmärksamhet och menar att de fångat Borkas.... SL ber Torvar definera vad ordet "infågat" betyder och hur de lyckats med sitt uppdrag.... Men sedan kommer fler pilar flygande. Spelarna flyr och beger sig till floden. Bygger en flotte och glider med strömmen. De kommer ned till stugan där Fandi Felemor bor. De väcker henne och hon lyckas hela de som är i behov av hjälp (här fick jag ändra lite på äventyret då det såg riktigt illa ut för spelarna). Nästa dag så ser hon i sin gryta och ser att de ska bege sig till monoliten för att få ett nytt uppdrag och att det är att besegra en drake i vattnet med tre huvuden. DET ÄR ALLTSÅ EN HYDRA. En snäll SL låter myter och legender förklara detta och samme SL låter spelarna förstå att de behöver eld för att stoppa hydran. Spelarna går igenom sitt arsenal...tre facklor en en flaska lampolja. Men Mandrake kan flamma.
De beger sig till monoliten som tackar dem för att hjortarna är fria och nu behöver de undanröja väktaren vid gravkumlet så att alverna kan komma dit och hedra sina döda. Sagt och gjort. Satyren Jåna-Tån lämnar över medaljongen till spelarna och förklarar att detta är nyckeln till gravkumlet. Att ta sig dit var inga problem. Men väl framme....eller 1000 meter bort från gravkumlet så är det en myr. Gosalyn lägger fjärrsyn och ser hydran som lurar under ytan borta vid gravkumlet men dess uppmärksamhet är åt ett annat håll....så om de är tysta och sköter sina kort rätt så kan de smyga fram och överraska den....Gosalyn bestämmer sig för att flyga dit och ta med sig Mandrake. SL bedömmer att det kommer krävas ett STYRKESLAG. Det blir fummel och en döende svan faller ned från himlen som en gammalt tyskt Messereschmidt från Andra Världskriget, som skjutits ned av ett spitfire......Det blir ett förfärligt plask. Samtidigt så fumlar Torvar med sitt SMI-kast och faller pladask i vattnet och D’UCKTAGNAN är inte mycket bättre. Alla facklor är plaskblöta.....
SL konstaterar....om Hydran INTE visste att ni kommer så VET den det med SÄKERHET NU!
Därefter tar de sig fram så gott det går. Men överraskningsmomentet är HEEEELT BORTA. Väl framme så fixar Gosalyn till några brandpilar till sig själv och till Torvar. D’UCKTAGNAN hoppar upp på gravkumlet för att locka fram hydran som dyker upp och går till attack. Med dess svans så bankar den till D’UCKTAGNAN men denne lyckas samtidigt hugga av ett av dess huvuden. Mandrake lyckas med flamma och det står 1-0 till spelarna. Gosalyn och Torvar skjuter brandpilar som brinner över nästa huvud och sänker det med två välriktade pilar. SL konstaterar att det går ovanligt bra för spelarna när de tänk igenom en plan. Hydrans enda huvud spottar gift men Gissningsvis har luften gått ur den för det blir bara 1 KP i skada och läderrustningen räddar Gosalyn och ej blir förgiftad. I nästa runda så tar D’UCKTAGNAN och gör processen kort med sista huvudet och en flamma till sänder besten till glömskans land. Dess stor kropp faller ned överspelarna där all faktiskt lyckas med undvika och klarar sig.
Därefter drar ett förfärligt åskväder in över veberöd där jag bor och blixten slår ned i gatubelysning 50 meter bort varpå SL håller på att göra i brallorna. Vi avslutar.