Nekromanti Been there , done that already . Allt är redan gjort

Dr_Dängrot

Dr_Dängrot

Myrmidon
Joined
1 Mar 2017
Messages
4,326
Ofta när jag skapar äventyr eller kampanjer får jag ett men det där är redan gjort till leda och förbannelse moment.

Ta tex fantasy som genre , ond nekromantiker väcker dom odöda och vill ta över spelvärlden så spelarna måste stoppa honom .

Spelarna måste ge sig ut på lång farofylld resa för att finna de magiska artefakterna som kan rädda kungens liv

Det finns en uråldrig dvärgaskatt i bergen som spelarna hittat en karta till

Spelarna måste gå och klå upp några goblins som plågar bönderna i trakten

rädda prinsessan i tornet

osv osv osv

Det känns som att det finns x-antal plots som man alltid återkommer till .

ett mordmysterium tex är fortfarande bara ett mordmysterium oavsett om du slänger på magi eller om mördaren var bamse eller om det tar plats i en undervattensvärld osv .
 
Ja.



I princip alla historier kan placeras in i en av ett fåtal kategorier. Utmaningen är att göra det gamla på ett nytt, eller iaf underhållande, sätt.
 
Det där kan man lätt tro till dess man bestämmer sig för att köra ett redan befintligt äventyr. Du kan leta en vecka utan att hitta ett äventyr som är det du var på väg att skriva. Så problemet är bara om du tycker idén är urvattnad och att du har svårt att hitta inspiration, inte att äventyret redan är gjort.
 
Var inte så fokuserad på att göra nytt. Gör det bättre!
 
Dr_Dängrot;n237962 said:
Det känns som att det finns x-antal plots som man alltid återkommer till .
Click to expand...

Eh, ja? det är ju så berättelser funkar. Det som är nått är ju hur man gör saken. Det är ju ingen som vill spela, läsa eller titta på något helt obegripligt.
 
Ja det är det här som är skräcken för mig som ny sl. Försökte kasta ihop ett äventyr jag tyckte lät intressant och sökte inspiration och tips men det mesta är "nej det är man så less! Det är såååå 90-tal! Kom med nåt nytt!"

Jahapp... Kastar bort allt och försöker skriva nåt banbrytande istället då då kanske vi kan börja om ett par år ????
 
Tror man kan komma långt med att blanda ihop befintliga grejer. Letar man magiska artefakter för att rädda goblin-kungens liv har man ju redan där börjat undra vad fan som pågår i äventyret - varför i helskotta vill man rädda goblinkungen? Bryt ner dina tråkiga idéer i bitar och blanda ihop dem och gör en ny soppa. Var sen inte rädd för att följa din känsla när den säger till dig att ändra hejvilt. Brainstorma lite på ett par olika projekt och så märker du plötsligen hur de hänger ihop.

Att byta genre eller setting kan oxå vara väldigt uppfriskande! Det är inte helt lätt att göra cross-genre bra, men det går absolut, se t.ex. Roger Zelaznys Lord of Light, där ett panteon av hinduisk-osande gudar som regerar i kraft av sin högteknologi utmanas av "buddhan" Sam, som inte tror på ett jota men använder buddhistiskt tankegods för att bryta upp deras maktanspråk. Det finns med nån form av högteknologisk king of the dead som bara nämns i förbifarten som jag alltid varit grymt nyfiken på, känns jävligt spännande (och det är ju typ nån form av hi tech-nekro i princip bara).
 
Personligen kan jag störa mig på när folk verkligen anstränger sig för att göra något nytt, typ "mitt äventyr har hajar med elefantkroppar som åker omkring i ett flygande slott!".
Det är karaktärerna som gör en berättelse intressant, resten är bara en ram för karaktärerna att befinna sig i. Boken "män som hatar kvinnor", helt vanlig deckare, stoppa in Lisbeth Salander och pang, där hände det något.
 
Driv reduktionismen tillräckligt långt och du kommer till "det finns ett problem, rollpersonerna försöker lösa detta" - och vips kan du bara spela ett enda äventyr innan allt blir upprepningar av detta. :-)

Jo, leda av att allt känns "uttjatat" finns så klart. Men jag menar nog att det är en subjektiv känsla - det finns ingen grund för vilka detaljer som avgör om en viss story känns "ny" eller "variationer på samma tema".

Är det tex skillnad om ett äventyr med en viss slags plot körs i fantasy-miljö eller Sf eller skräck? För vissa spelare känns det nog som något nytt om de inte utsatts för just den kombinationen tidigare, men för någon annan är kanske miljön som äventyret utspelas i så underordnad att den tänker "det här är ju samma som vi redan spelat sjutton gånger förr!" med en gång.
 
Dr_Dängrot;n237962 said:
Ofta när jag skapar äventyr eller kampanjer får jag ett men det där är redan gjort till leda och förbannelse moment.
Click to expand...

Yupp. Det här är i princip oundvikligt i grova drag. Hela den där "Det finns bara sju grundläggande historier"-grejen.

Dr_Dängrot;n237962 said:
Ta tex fantasy som genre , ond nekromantiker väcker dom odöda och vill ta över spelvärlden så spelarna måste stoppa honom .

Spelarna måste ge sig ut på lång farofylld resa för att finna de magiska artefakterna som kan rädda kungens liv

Det finns en uråldrig dvärgaskatt i bergen som spelarna hittat en karta till

Spelarna måste gå och klå upp några goblins som plågar bönderna i trakten

rädda prinsessan i tornet
Click to expand...

För mig är det i det här läget man tar sitt äventyr och försöker titta på det med andra ögon. Vilken liten nyckelgrej kan du ta tag i och vrida på för att förändra historien?

Kanske försöker nekromantikern egentligen rädda världen från Ordningens Makter som anser att liv är den högsta formen av oordning och därför måste avskaffas.

De magiska artefakterna är egentligen de fokusföremål som kungen behöver för att uppnå lich-form. De vaktas av heliga ordnar som svurit att aldrig låta den oheliga ondskan släppas lös i världen.

Skattletarna inser snart att kartan inte leder dem mot en skatt utan har lett dem ner i helvettet och nu måste de använda all sin list för att fly igen.

Bönderna håller flera goblins som sexslavar, inlåsta i en källare. Resten av klanen försöker befria dem, men då kallar bönderna in rollpersonerna.

Ett annat sätt att "fräscha upp" en välanvänd plot är set pieces (finns det något bra ord på svenska?) där man använder miljön och omgivningen för ge en unik touche. Det börj ju gärna vara en dynamisk miljö som spelarna kan förändra eller utnyttja i exempelvis strid för att påverka sina förutsättningar.

Miljön får då gärna ockå innehålla inslag som kan förändra sig för att trigga igång spelarna och händelseutvecklingen om inte spelarna själva tar tag i saker och ting.
 
Personligen delar jag inte synen att det bara finns ett visst antal berättelser. Mer specifikt går det att göra en sådan indelning, men den är bara en av många möjliga och har bara giltighet som modell. Det är som att säga att det bara finns två sorters ord: de som innehåller bokstaven ”a” och de som inte innehållet bokstaven ”a”. Det må vara en korrekt indelning, men helt godtycklig och bara användbar just i den mån den är användbar.

För mig är sanningen att det finns hur många berättelser som helst. Sätt igång och skriv dem, men leta inte inspiration bland det som redan gjorts utan på andra ställen, till exempel i kulturhistorien, i naturen och i gamla folksagor!
 
I samberättade historier brukar detta inte vara något problem. Dels är det sällan något problem att det blir särskilt förutsägbart eftersom flera personers idéer måste samsas eller smälta samman och dels upplevs sällan berättelserna som förutsägbara eftersom alla deltagare investerat i dem.
 
Jag håller med om att många historier känns bekanta, men jag ser inget problem i det. Däremot är det ju inte som om spelledaren avslöjar vad äventyret handlar om på förhand; det är ju något spelarna får reda på allt eftersom. När de tror sig veta vad det handlar om kan det när som helst komma en twist, och de är återigen ovissa om vad det egentligen handlar om.

?Och det spelar ingen roll om det är samberättarspel eller traditionellt rollspel. Det finns gott om metoder för spelarna att överraska sin SL i trad-spel, likväl som man kan överraska sina medspelare i samberättande.

Häromdagen länkade jag den i nån annan tråd, men den förtjänar nog ett omnämnande här med: The big list of RPG plots. Innehåller 30+ olika (korta) beskrivningar av olika slags äventyr, just för rollspel. Kanske kan vara värt en titt om inspirationen saknas...
 
Har jag fel när jag spontant tänker skrivkramp/kreativ ångest? Som någon skrev, på ett övergripande plan så känns historier kanske likartade men ute i verkligheten tycker jag att upplevelsen av det hela varrierar mycket med detaljer, hur jag agerar, hur medspelare agerar, hur antagonister agerar, var man är och vad som kommer av platsen, vad som står på spel och så vidare.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top