Nekromanti AW-hackande och alternativ till playbooks

[Doomhamster]

Håller på med ett AW-baserat system (ja, jag vet, väldigt unikt) och har en liten fundering. En av de saker som gör AW häftigt är ju att playbooken är så komplett - hela karaktären finns där, dess historia, framtid, namn, utseende, rubbet.

Å andra sidan är mitt system just AW-baserat, snarare än ett AW-hack - det är inte tänkt att man helt och hållet ska skapa situationen/platsen man spelar på, till exempel. Det finns även ett antal raser/ursprung att komma ifrån, med tillhörande attityder och custom moves, så jag funderar på hur man bäst bör hantera detta. Har 3 idéer hittills:

1: Göra playbooks baserade på yrke, med special options beroende på ras, lite som i Dungeon World (om folk har sett det, rekommenderas annars starkt!) "Om du är krigare och dvärg kan du välja ett av dessa tre moves och får lägga till det här till din Hx-lista, om du i stället är troll får du de här..." Nog det smidigaste/mest platsbesparande alternativet.

2: Göra en hel massa playbooks, helt enkelt. Hitta på nåt cool att kalla var och en, typ "dwarven hillstalker" eller "tribal defender". Acceptera att det kommer bli en hel del copy-paste mellan olika subtyper av t.ex. krigare. Fördelen med detta är att jag verkligen kan försöka göra var och en mer färgrik, mer unik för rasen och kulturen - om dvärgarna t.ex. har bärsärkar medan alverna håller sig till väldrillade rader av soldater borde det ju synas i deras moves!

3: Göra en playbook för varje ras, och en för varje yrke. Av nån anledning som jag inte riktigt kan artikulera känns det här som det sämsta alternativet...


Vad tycker ni andra AW-frälsta verkar bäst? Eller har nån en fjärde, radikal lösning? Väntar med spänning i så fall!

 

[morkbollen_UBBT]

Det som jag gillade med AW var att playbooksen inte är yrken, utan mer en stil. Visst så är ju många typ yrken, men de är främst en känsla. Därför tror jag att det vore bättre att göra det på samma sätt. Tycker inte du borde copy-pasta mellan en massa krigaryrken, utan de borde få vara mer unika, även om det mest bara är känslan.

Jag tror att det är viktigt att val av playbook känns som val av stil, så man får en grund till sin karaktär på så sätt. Sen om man får välja många olika moves tror jag är mindre viktigt. För mig är namnet på playbooken, den korta beskrivningen, namnet på förmågorna och Hx är det som ger färg till karaktären. Dessa borde kännas lite unika så man har en stadig grund att stå på. Här förutsätter jag att stats och förmågor ganska bra matchar den roll det är tänkt.

- kanske ett lite virrigt inlägg, men det är tidigt.

 

[Ögat]

Medhåll.

I de flesta spel är alv lika mycket ett "yrke" som till exempel riddare. Jag gissar att så är fallet här med. Därför finns det ingen anledning att inte låta valet av yrke och valet av folkslag vara samma val.

 

[Dante]

Därför finns det ingen anledning att inte låta valet av yrke och valet av folkslag vara samma val.

Damn straight!

Race-as-class är det nya svarta.

 

[Doomhamster]

...så ska jag tolka det som att Olav och Dante väljer dörr nummer 2?

 

[Doomhamster]

Det som jag gillade med AW var att playbooksen inte är yrken, utan mer en stil. Visst så är ju många typ yrken, men de är främst en känsla. Därför tror jag att det vore bättre att göra det på samma sätt. Tycker inte du borde copy-pasta mellan en massa krigaryrken, utan de borde få vara mer unika, även om det mest bara är känslan.

Det var lite det jag tänkte på med alternativ 2 ovan. Att vissa saker överlappar, men andra är speciella för just det folkets krigiska (eller magiska, eller hov-)traditioner. Så copy&paste syftade mest på att vissa moves kanske återkommer i playbooks med liknande "stil" - har jag t.ex. skrivit ett jättebra move för att gå bärsärkagång, så kanske jag låter dvärgar och orcher ha samma, i stället för att tillverka ännu ett enbart i namn av att göra dem olika. Fradgande och sköldtuggande ser ju ungefär likadant ut oavsett vem som gör det, eller tänker jag fel?

 

[Sjunde inseglet]

Det var lite det jag tänkte på med alternativ 2 ovan. Att vissa saker överlappar, men andra är speciella för just det folkets krigiska (eller magiska, eller hov-)traditioner. Så copy&paste syftade mest på att vissa moves kanske återkommer i playbooks med liknande "stil" - har jag t.ex. skrivit ett jättebra move för att gå bärsärkagång, så kanske jag låter dvärgar och orcher ha samma, i stället för att tillverka ännu ett enbart i namn av att göra dem olika. Fradgande och sköldtuggande ser ju ungefär likadant ut oavsett vem som gör det, eller tänker jag fel?

Det finns ju moves i AW som också är upprepningar med små skillnader. T ex Gunluggerns "Fuck this shit" och Operatorns "Eye on the door" där den enda egentliga skillnaden är att Gunluggern slår för Hard och Operatorn för Cool. Gör två moves, ett för orcherna och dvärgarna men döp dem till olika saker och låt dem slå mot olika grejer som exemplet ovan. Att bara skriva beskrivningarna av moves annorlunda, t ex påpeka att dvärgarna fradgar och orcherna sköldtuggar för med den känsla du vill förmedla i ditt spel.

 

[Anders Gabrielsson]

Precis. Orcherna använder Homicidal Mania för sitt bärsärkande medan dvärgarna använder Eternal Grudge för sitt.

 

[Doomhamster]

7:e: det där var en lösning jag inte hade tänkt på! Vilket jag borde ha gjort, för jag älskar moves som är designade kring "du slår +hard i stället för +cool" eller liknande.

 

[Doomhamster]

Precis. Orcherna använder Homicidal Mania för sitt bärsärkande medan dvärgarna använder Eternal Grudge för sitt.

*knycker namnen rakt av*

 

[Simon]

Kort svar nu, kanske längre svar sen (särskilt om du påminner mig! )!

Tanken jag får av det du skriver, som kaaanske passar vad du vill åt, är att man skulle kunna göra playbooks i halvor, som pusselbitar. Som i brädspelet Small world, alltså. Så man väljer en vänsterhalva för sin playbook och en högerhalva, och så bildar de tillsammans den playbook som bygger ens rollperson.

Vänsterhalvor kan vara: alvisk, mänsklig, dvärgisk, nordländsk, och så vidare. Högerhalvor kan vara: härförare, sprätthök, ranger, kunskapare, and so on and so forth.

Det tycker jag skulle vara fett.

 

[Sodivra]

Håller på med ett AW-baserat system (ja, jag vet, väldigt unikt) och har en liten fundering. En av de saker som gör AW häftigt är ju att playbooken är så komplett - hela karaktären finns där, dess historia, framtid, namn, utseende, rubbet.

Å andra sidan är mitt system just AW-baserat, snarare än ett AW-hack - det är inte tänkt att man helt och hållet ska skapa situationen/platsen man spelar på, till exempel. Det finns även ett antal raser/ursprung att komma ifrån, med tillhörande attityder och custom moves, så jag funderar på hur man bäst bör hantera detta. Har 3 idéer hittills:

1: Göra playbooks baserade på yrke, med special options beroende på ras, lite som i Dungeon World (om folk har sett det, rekommenderas annars starkt!) "Om du är krigare och dvärg kan du välja ett av dessa tre moves och får lägga till det här till din Hx-lista, om du i stället är troll får du de här..." Nog det smidigaste/mest platsbesparande alternativet.

2: Göra en hel massa playbooks, helt enkelt. Hitta på nåt cool att kalla var och en, typ "dwarven hillstalker" eller "tribal defender". Acceptera att det kommer bli en hel del copy-paste mellan olika subtyper av t.ex. krigare. Fördelen med detta är att jag verkligen kan försöka göra var och en mer färgrik, mer unik för rasen och kulturen - om dvärgarna t.ex. har bärsärkar medan alverna håller sig till väldrillade rader av soldater borde det ju synas i deras moves!

3: Göra en playbook för varje ras, och en för varje yrke. Av nån anledning som jag inte riktigt kan artikulera känns det här som det sämsta alternativet...


Vad tycker ni andra AW-frälsta verkar bäst? Eller har nån en fjärde, radikal lösning? Väntar med spänning i så fall!

Vad tycker du är viktigt att få behålla från vanilj-AW?

Själv är jag (likt morkbollen) helt förtjust i de karaktäristiska playbooksen. När jag plockar upp och läser chopper-playbooken så har jag drivkraft och inspiration i spelet omedelbart, jag är en chopper och associerar genast vad min chopper gör i världen och vad min chopper vill.

För mig så var det det som fick Nobilis-hacket att funka, när jag hoppade på Jonatans projekt med arketyp-playbooks istället för mitt point-buy-esque projekt.

Men Dungeon World och även Saga of the Islanders kör på mer generiska playbooks. Det är ju ett spektrum som dina tre förslag rör sig på.

Mitt förslag skulle vara att bygga karaktäristiska playbooks, och sedan kan du lägga folkslag ovanpå det.

Kanske playbooken Befälhavare kan vara alv, dvärg, människa eller orch. Kanske bara dvärgar, människor och orcher kan vara Befälhavare, och alver har istället playbooken Stridsgruppsledare.

Kanske Bärsärkare bara kan vara dvärgar och orcher. Kanske det är samma playbook eller två olika.

Kanske Dvärgaförsvarare endast och alltid är dvärgar.

Och så vidare.

Välja folkslag skulle kunna gå till så att varje playbook har en valfri folkslags-move eller stat-bonus, typ att alvbefälhavare har en move för att se eller anlägga bakhåll och människobefälhavare har en move för att hålla inspirerande tal.

Kanske man måste välja en sådan move, eller så kan man välja flera eller inga alls.

Eller så skulle du kunna ha en generisk bonus, typ, alla alver har +1cool och en speciell move, men det är inte lika roligt tycker jag.

 

[Doomhamster]

Arvid - det är just det, jag har tittat mycket på Dungeon World och det är ett gediget system, men deras klasser känns... slätstrukna.

Den playbook jag har gjort som jag är mest nöjd med t.ex. är Champion. En variant på krigare, väldigt inriktad på strid 1-on-1 och "inför publik" i nån mening, om det sen är gladiatorstrid eller de två förkämparna som möts på slagfältet. Har ett par moves för strid men även för att sprida/utnyttja sitt rykte och sin hotfulla utstrålning.

Det är den nivån av smak och färg jag söker när jag gör playbooks. Frågan jag ställer mig nu är mest, borde jag göra som Simon föreslår ovan (f.ö. bra tänkt, Simon!) och låta rasens halva av playbooken innehålla deras speciella förmågor etc.? Eller borde jag göra det hela ännu mer specifikt, så att i stället för att vara en orchisk Champion är man "klanens förste" och ens moves blir ännu lite mer tillspetsade mot att kämpa i just den orchiska stilen? (HOLMGÅNG! HOLMGÅNG!)

 

[Doomhamster]

Kort svar nu, kanske längre svar sen (särskilt om du påminner mig! )!

Tanken jag får av det du skriver, som kaaanske passar vad du vill åt, är att man skulle kunna göra playbooks i halvor, som pusselbitar. Som i brädspelet Small world, alltså. Så man väljer en vänsterhalva för sin playbook och en högerhalva, och så bildar de tillsammans den playbook som bygger ens rollperson.

Vänsterhalvor kan vara: alvisk, mänsklig, dvärgisk, nordländsk, och så vidare. Högerhalvor kan vara: härförare, sprätthök, ranger, kunskapare, and so on and so forth.

Det tycker jag skulle vara fett.

Det jag tänkte när jag höll på och spånade i dessa banor var att varje ras skulle ha 2-3 moves som representerar särskilda förmågor och sånt de potentiellt lärt sig genom sin kultur. Hx skulle komma från både ras och yrke (fast här ser jag ett potentiellt problem: vad händer när nån vill göra en kombination vars outlooks är radikalt olika?). Statblock förmodligen från ras.

 

[Simon]

Det jag tänkte när jag höll på och spånade i dessa banor var att varje ras skulle ha 2-3 moves som representerar särskilda förmågor och sånt de potentiellt lärt sig genom sin kultur.

Det roliga är att man kan balansera folkslagen å sin sida och klasserna å sin, separat, på samma sätt som AW gör mellan playbooksen. Alltså att vissa har råstarka moves (gunluggern) medan andra har råstarka resurser (choppern, hardholdern).

Hx skulle komma från både ras och yrke (fast här ser jag ett potentiellt problem: vad händer när nån vill göra en kombination vars outlooks är radikalt olika?).

Hähä, vad som händer då? Man får en råfet komplex karaktär!

Statblock förmodligen från ras.

Jo, eller så summerar man dem, och så konstruerar du dem så att ingen summa kan gå utanför intervallet man vill tillåta.

 

[Doomhamster]

Det roliga är att man kan balansera folkslagen å sin sida och klasserna å sin, separat, på samma sätt som AW gör mellan playbooksen. Alltså att vissa har råstarka moves (gunluggern) medan andra har råstarka resurser (choppern, hardholdern).

...där tror jag det finns fruktbara möjligheter, du!

T.ex. goblins är individuellt klena - de får inga stridsmoves för sin ras som orcherna, eller magiska såna som alverna. Men de har ett enormt kontaktnät, för även om goblins alltid käbblar inbördes, så finns det liksom inte att man inte skulle hjälpa en annan goblin mot en utböling.

 

[Sodivra]

Den playbook jag har gjort som jag är mest nöjd med t.ex. är Champion. En variant på krigare, väldigt inriktad på strid 1-on-1 och "inför publik" i nån mening, om det sen är gladiatorstrid eller de två förkämparna som möts på slagfältet. Har ett par moves för strid men även för att sprida/utnyttja sitt rykte och sin hotfulla utstrålning.

Det är den nivån av smak och färg jag söker när jag gör playbooks.

Bra och tydligt.

Frågan jag ställer mig nu är mest, borde jag göra som Simon föreslår ovan (f.ö. bra tänkt, Simon!) och låta rasens halva av playbooken innehålla deras speciella förmågor etc.? Eller borde jag göra det hela ännu mer specifikt, så att i stället för att vara en orchisk Champion är man "klanens förste" och ens moves blir ännu lite mer tillspetsade mot att kämpa i just den orchiska stilen? (HOLMGÅNG! HOLMGÅNG!)

Jag förstår det ena alternativet (Simons förslag) men inte riktigt det andra. Menar du att varje playbook skulle finnas i ett gäng olika varianter för olika folkslag? Så istället för en champion-bok så finns det fyra olika, distinkta?

Din fråga kan nog bara du svara på (förstås!), men vi kan ju bena lite i vad du vill. Kan du berätta lite mer om settingen?

Vad innebär det att som spelare välja ett visst folkslag?

I D&D, som är ganska enkelt och rakt på väljer jag folkslag för att de är balla och sexiga (dvs, de har fluff, känsla eller stats som jag gillar) men det går ju också att ha en ambition mer åt culture gaming, och välja ett folkslag för att man vill utforska vad det innebär att vara orch eller alv.

Hur mycket samröre har folkslagen med varandra? Vad innebär det att tillhöra ett folkslag?

I en setting där dvärgar alver och människor hänger mycket tillsammans så kan ju "dvärg" vara en position i samhället eller kulturen precis som "krigare" kan vara det. Det finns förväntningar, stigman, kapital och (framförallt) olika möjligheter att ta positioner i världen, beroende på vilket folkslag man tillhör.

Eller är det ingen biggie vilket folkslag man tillhör? Kan vem som helst som vill bli en, till exempel, champion eller åskmagiker, bli det?

Vi kollar på AW: Choppern, återigen, har en position i världen: Outlaw, rövare och parasit, ledare, nomad, lever enligt den starkes rätt, har våldsmakt.

Så en Dwarven Defender, vad har hen för position och identitet i världen? Är hen främst en defender? Eller liksom både en dwarf och en defender, på samma gång? eller just en "Dwarven Defender", varken mer eller mindre?

Och hur många olika folkslag kan man spela?

 

[Sodivra]

Kort svar nu, kanske längre svar sen (särskilt om du påminner mig! )!

Tanken jag får av det du skriver, som kaaanske passar vad du vill åt, är att man skulle kunna göra playbooks i halvor, som pusselbitar. Som i brädspelet Small world, alltså. Så man väljer en vänsterhalva för sin playbook och en högerhalva, och så bildar de tillsammans den playbook som bygger ens rollperson.

Vänsterhalvor kan vara: alvisk, mänsklig, dvärgisk, nordländsk, och så vidare. Högerhalvor kan vara: härförare, sprätthök, ranger, kunskapare, and so on and so forth.

Det tycker jag skulle vara fett.

Det jag tänkte när jag höll på och spånade i dessa banor var att varje ras skulle ha 2-3 moves som representerar särskilda förmågor och sånt de potentiellt lärt sig genom sin kultur. Hx skulle komma från både ras och yrke (fast här ser jag ett potentiellt problem: vad händer när nån vill göra en kombination vars outlooks är radikalt olika?). Statblock förmodligen från ras.

Vet inte hur du tänker här, men jag skulle ta statblock från yrke, ifall du kör på AW:s statblock iaf.

Dels tycker jag att det borde vara ifall man är krigare eller diplomat som avgör hur stark man är, inte vilken ras man är, (av ideologiska skäl snarare än spelmässiga )

och dels tycker jag att det är lite töntigt när det är givet från spelet vilken kombination jag ska ta. ("Okej, halflings har -1tuff och orcher har +2tuff. Jepp, jag ska aldrig göra en halflingchampion!")

Tänk på att i AW så betyder inte +2hard nödvändigtvis att man är stor och stark.

Eventuellt så kan till exempel halflings ha en valbar rasmove som låter dem rulla +kvick när de ska ta något med våld, förstås.

Vill du satsa på pussel-playbooks, ta en titt på Danger Patrol som gör just det med sina rollformulär:
http://www.dangerpatrol.com/

Ta en titt på sidan 4 och 6: Man väljer en Style och en Role. (Atomic Commando! Two-fisted Professor! Robot Flyboy!) Man får en talent och en power från sin Style och detsamma från sin Role. Man får Special Powers av sin Style och Gears and weapons av sin roll - Men dessa funkar exakt likadant.

Många möjligheter öppnas upp så här:
- Rubriker som bara finns på ras eller yrke. (Utrustning får man alltid från yrket)
- Rubriker som finns på endera men modifieras av den andra. (Välj en yrkes statrad och din ras ger +1 på en av dina sats)
- Rubriker som används parallelt (Välj en yrkes-Hx och en ras-Hx)
- Rubriker där ras och yrke slås ihop. (Välj tre moves fritt bland yrke och ras)

 

[Sodivra]

Det roliga är att man kan balansera folkslagen å sin sida och klasserna å sin, separat, på samma sätt som AW gör mellan playbooksen. Alltså att vissa har råstarka moves (gunluggern) medan andra har råstarka resurser (choppern, hardholdern).

...där tror jag det finns fruktbara möjligheter, du!

T.ex. goblins är individuellt klena - de får inga stridsmoves för sin ras som orcherna, eller magiska såna som alverna. Men de har ett enormt kontaktnät, för även om goblins alltid käbblar inbördes, så finns det liksom inte att man inte skulle hjälpa en annan goblin mot en utböling.

En jävligt bra designregel för att skriva playbooks (som du kanske känner till) är att alla får tre bra saker, ofta 2 moves och 1 crap.

Angel får 2 moves och angel kit.
Battlebabe får 2 moves och custom weapon.
Brainer får 2 moves och brainer gear.
Driver får en bil och a no shit driver och en move.
Faceless får 3 moves.

Ett gäng eller ett hold +tillhörande move räknas typ som 1,5 bra saker.

 

[Doomhamster]

Massivt svar till Arvid:

Vad gäller världen... okej, garva inte så du spricker nu, men det gäller Warcraft. Har ett par kompisar som tjatat på mig att spelleda i den världen sen två år, men det har stupat på att det officella systemet är en sån ledsam D&D-klon.

Jag har dock ambitionen att det ska vara just Warcraft, inte World of... så det betyder i alla fall lite mer att vara orch eller night elf än vem man ska sikta på i PVP. Det är därför jag vill att Hx eller dess lokala motsvarighet ska bero mycket på ens folk, och gärna sätta färg på moves också. Jag kan väl inte säga att det är målet att utforska orchiskhetens sanna natur, men...

Om man tittar på en Champion till exempel, så är orchiska Champions ganska rättframma, de är sin klans främsta krigare, de man skickar fram för att gå i envig med motståndarnas ledare på slagfältet. Dvärgar är nåt liknande. Mänskliga Champions är mer publikfriande, gladiatorer eller tornerande riddare, och deras moves skulle justeras för att visa detta. Övriga raser skulle inte ha Champions-varianter alls, för envigskämpen är inte en arketyp som är viktig i deras kulturer. Förstår du hur jag menar?


Du har rätt när det gäller statblocks. Kanske jag skulle sköta "rasbonusar" genom att säga att t.ex. alver alltid får ta förbättringen "+1 hot, upp till max +3" (om jag nu använder AWs stats rakt av) även om den inte finns i deras playbook?


En idé jag hade vad gäller Hx var att yrket styr vilken Hx man får med andra (ens intressen avgör vem man har lättast att lära känna) och rasen styr vilken Hx man ger till andra (ens kulturella värderingar avgör vem man lättast öppnar sig för, och vem som anses ovärdig/opålitlig). Tankar om detta?