Nekromanti Avståndsvapen

[Mukwa]

Behöver lite hjälp med avståndsbedömning

Jag tänker mig ett system där det är lättare att träffa något på nära håll än vad det är att träffa något på längre håll. Jag skulle vilja dela upp det i 3 nivåer.

Kort (FV+2) / Medel (FV) / Långt (FV-2)

Någon som har koll på träffsäkerheten med:

Båge
Armborst
Kastkniv
Kastspjut
Slunga
Stavslunga
Bola
Mynningsladdad pistol
Mynningsladdat gevär

Jag utgår från precision, inte pilregnsvarianter. Generalisera gärna. Inga av ovanstående har kikarsikte men möjligtvis har armborstet, pistolen och geväret korn. När började man med korn på krutvapen/armborst?

 

[Temrek_UBBT]

Med Mynningsladdat gevär, menar du egentligen musköt eller kanske till och med en tidigare variant? Skillnaden är som natt och dag.

 

[Mukwa]

som jag har förstått det så är musköter ett slags mynningsladdade skjutvapen... Musköter ingår alltså i mynningsladdare. Tänk 1750-1850, om det är stor skillnad i precision på olika mynningsladdare.

 

[KamiFisk]

De engelska långbågarna kunde skjuta över 300 meter och var dödlig mot riddare i full rustning på uppemot 220 meter. En engelsk bågskytt träffade en person på 160 meter ungefär hälften av alla skott.

i jämnförelse har musköten. En aktiv räckvidd på mellan 40- 70 meter.

 

[Temrek_UBBT]

1750-1850 var när gevär började ersätta musköter. Skillnaden mellan dessa vapen när de var mynningsladdade var enorma och de användes till olika syften i denna period. En musköt var slätborrad, medan ett gevär är ett räfflat vapen. Räfflingen sätter en spin på avfyrd kula vilket gjorde att den flög rakare, vilket ökade träffsäkertheten extremt mycket, och även penetrerade djupare. Räfflingen gjorde det dock svårare att ladda om ett gevär, har desutom för mig att de krävde mer underhåll och var något dyrare än musköter.

Men på grund av skillnaden behöver du specifiera dig, var medveten om att musköter var dock inte ens i närheten av att kunna kallas för träffsäkra vapen.

 

[Temrek_UBBT]

i jämnförelse har musköten. En aktiv räckvidd på mellan 40- 70 meter.

För att jämföra med gevär, ett räfflat gevär från 1850 kunde pricka ett mål på 300-400 meter (Troligen halva det i praktiska förhållanden, dock).

 

[mr_si]

räknar man inte pilregnsvariant då?

 

[KamiFisk]

Helt klart tror att det första ordentliga geväret kom runt 1850 talet och då kunde hade man betydligt mer träffsäker. Exempelvis Springfield modell 1855 var dödlig på upp till 900 meter och priksäker på omkring 450 meter.

 

[KamiFisk]

Hälften av sina skott på 160 meter är ganska träffsäkert för en pilbåge.

 

[KamiFisk]

Enligt wikipedia är det längsta slungskottet på 477, däremot tror jag (total gissning)inte att man har någon större träffsäkerhet på över 70 meter.

Bola lär väll ha en effektiv räckvidd på bara några meter om man kastar den för hand.

 

[Korpen]

De engelska långbågarna kunde skjuta över 300 meter och var dödlig mot riddare i full rustning på uppemot 220 meter. En engelsk bågskytt träffade en person på 160 meter ungefär hälften av alla skott.

Dödlig mot en riddare häst på 200m kanske, men inte dödlig mot en bepansrad soldat själv. 50% mot manstort mål på 160m tror jag inte en sekund på, för det är inte mkt sämre än vad man sett på stridskjutningar med AK5.

i jämnförelse har musköten. En aktiv räckvidd på mellan 40- 70 meter.

Inte riktigt, en musköt kan döda på 2-300m när den träffar. När man pratar om en räckvidd på runt 50m så är det snarare de avstånd där man maximalt kan ägna sig på prickskytte med militära vapen.

Civila myningsladdare var som regel mer pricksäkra eftersom de ofta hade kulor som passade bättre i loppet. Militära vapen hade oftast kulor som egentligen var aningen för små, detta för att göra omladdning snabbare, speciellt om vapnet var smutsigt.

 

[Korpen]

Helt klart tror att det första ordentliga geväret kom runt 1850 talet och då kunde hade man betydligt mer träffsäker. Exempelvis Springfield modell 1855 var dödlig på upp till 900 meter och priksäker på omkring 450 meter.

Definitionsfråga om när det första geväret kom. Räfflade vapen började tillverkas redan under 1400-talet, men militärt användes de väldigt lite eftersom eldhastigheten och tillförlitligheten under militära förhållanden var markant lägre än för slätborrade vapen. I bägge fallen berodde det på att för att för att utnyttja precisionen som räffling erbjöd var man tvungen att ha ammunition med relativt täta toleranser. Det gjorde dels att vapnen var trögare att ladda, dels att de var mycket känsligare för krutslagg och smuts i pipan. Dettta i kombination med deras högre pris gjorde att de inte var så lämpliga som militära vapen annat än för mindre avdelningar av lätt infanteri som t.ex brittiska rifle regiment eller olika tyska Jäger.

 

[Dante]

De engelska långbågarna kunde skjuta över 300 meter och var dödlig mot riddare i full rustning på uppemot 220 meter.

Nej. En långbågspil slår inte igenom 2,5 mm härdad stålplåt och bibehåller så mycket kraft att den kan döda. Inte ens om den träffar rakt på.

(Och det här är en sån där sak jag stör mig på när jag ser film. Varför bryr sig riddarna från Minas Tirith ens om att ta på sig rustningen när en sketen trubbig orkpil slår igenom bröstplåten [som generellt är den kraftigaste rustningsdelen] som vore den fuktig wellpapp?)

 

[Snow]

Dödlig mot en riddare häst på 200m kanske, men inte dödlig mot en bepansrad soldat själv. 50% mot manstort mål på 160m tror jag inte en sekund på, för det är inte mkt sämre än vad man sett på stridskjutningar med AK5.

Och våra supertränade svenska bassar är efter några dagar på skjutvallen såklart lika skickliga som engelska idioter bågskyttar som bara tränat i flera år.

Jämförelsen haltar, minst sagt.

 

[Phelan]

Dödlig mot en riddare häst på 200m kanske, men inte dödlig mot en bepansrad soldat själv. 50% mot manstort mål på 160m tror jag inte en sekund på, för det är inte mkt sämre än vad man sett på stridskjutningar med AK5.

Och våra supertränade svenska bassar är efter några dagar på skjutvallen såklart lika skickliga som engelska idioter bågskyttar som bara tränat i flera år.

Jämförelsen haltar, minst sagt.

Men om grundfrågan gäller svårigheter att träffa på olika håll för olika vapen så blir väl svaret i så fall "jäkligt svårt på 160 m" för en långbåge? Fördelen av att ha tränat i flera år ska väl visa sig i ett högt färdighetsvärde, inte representeras av att det generellt är tokigt enkelt att skjuta med långbåge?

I övrigt tycker jag också att man alltid bör ställa frågan vid sådana här jämförelser om det är stillastående mål i träningssituation eller rörliga mål på ett slagfält. I en situation man mot man om målet är medveten om bågskytten bör det vara rätt knivigt på 160 meter även för en vältränad skytt?

Mvh / Phelan

 

[DeBracy]

Dödlig mot en riddares häst på 200m kanske, men inte dödlig mot en bepansrad soldat själv.

Hear hear.

Jag erbjuder en liten Youtube-länk för er som vill se (simulerad) långbåge slå igenom plåt: Longbow vs Plate Armour

 

[Snow]

Men om grundfrågan gäller svårigheter att träffa på olika håll för olika vapen så blir väl svaret i så fall "jäkligt svårt på 160 m" för en långbåge? Fördelen av att ha tränat i flera år ska väl visa sig i ett högt färdighetsvärde, inte representeras av att det generellt är tokigt enkelt att skjuta med långbåge?

Helt rätt, jag bara påpekade att man inte kan uttala sig om långbågars effektivitet bara för att man sett apor skjuta strålgevär.

 

[Korpen]

Och våra supertränade svenska bassar är efter några dagar på skjutvallen såklart lika skickliga som engelska idioter bågskyttar som bara tränat i flera år.

Jämförelsen haltar, minst sagt.

Jag pratade inte om när man ligger på skjutvallen under ideala omständigheter, utan under en stridskjutning i terräng.
För att sätta 50% av pilarna i ett mansbrett mål så innebär det att bågen måste ha en egenspridning på under 40cm på 160m, vilket jag finner mkt otroligt med medeltida vapen och ammunition.

I övrigt tycker jag också att man alltid bör ställa frågan vid sådana här jämförelser om det är stillastående mål i träningssituation eller rörliga mål på ett slagfält. I en situation man mot man om målet är medveten om bågskytten bör det vara rätt knivigt på 160 meter även för en vältränad skytt?

Det blir väldigt mkt ren tur om du träffar då, för en pil behöver minst 3+ sekunder för flyga den sträckan, och man kan röra sig rätt långt på den tiden.

 

[Snow]

Jag pratade inte om när man ligger på skjutvallen under ideala omständigheter, utan under en stridskjutning i terräng.

Inga protester här.

För att sätta 50% av pilarna i ett mansbrett mål så innebär det att bågen måste ha en egenspridning på under 40cm på 160m, vilket jag finner mkt otroligt med medeltida vapen och ammunition.

Och vad baserar du det på? Att våra bassar inte klarar bättre? Om du hade kommit med någon fakta från medeltiden som backade upp detta hade jag inte protesterat alls. Men att basera det på att helt andra gubbar med helt annan träning och helt andra vapen inte klarar det, det tycker inte jag funkar. Sen kan det mycket väl vara så att du har rätt.

 

[Arfert]

De engelska långbågarna kunde skjuta över 300 meter och var dödlig mot riddare i full rustning på uppemot 220 meter. En engelsk bågskytt träffade en person på 160 meter ungefär hälften av alla skott.

Dödlig mot en riddare häst på 200m kanske, men inte dödlig mot en bepansrad soldat själv. 50% mot manstort mål på 160m tror jag inte en sekund på, för det är inte mkt sämre än vad man sett på stridskjutningar med AK5.

i jämnförelse har musköten. En aktiv räckvidd på mellan 40- 70 meter.

Inte riktigt, en musköt kan döda på 2-300m när den träffar. När man pratar om en räckvidd på runt 50m så är det snarare de avstånd där man maximalt kan ägna sig på prickskytte med militära vapen.

Civila myningsladdare var som regel mer pricksäkra eftersom de ofta hade kulor som passade bättre i loppet. Militära vapen hade oftast kulor som egentligen var aningen för små, detta för att göra omladdning snabbare, speciellt om vapnet var smutsigt.

Lite ytterligare info: brittsiska arméns slätborrade Brown Bess-musköt hade, enligt arméns egna "field tests" på den tiden, en träffsäkerhet på mellan 75-95% mot en mål stort som en människa, på 175 yards avstånd. Detta var på mitten av 1700-talet. Så bra musköter kunde vara nog så träffsäkra.