Att ta sig ur frysboxen.

Hundenilunden82

Hundenilunden82

Mai pen rai
Joined
14 Nov 2024
Messages
583
Efter tråden hur hamnade du i frysboxen väckte det en frågeställning då jag själv befunnit mig där i 3 år nu och känner att jag börjar få frostskador och rollspelsabstinens som är out of this world.

Hur i hela hellsefyr tar man sig ur frysboxen

Jag känner att jag försökt plantera flera frön i marken och kasta ut flera krokar i sjön men inget växer på min åker och storgäddan vägrar att nappa på kroken.

Hur gjorde ni som tog er ur frysboxen

Jag vill tilläga att jag är medveten om alternativ som att spela online men är totalt ointresserad av det i dagsläget och vill komma ur frysboxen och in i värmen hos en spelgrupp som träffas fysiskt hemma vid spelbordet.
 
luddwig said:
Är det avsaknad av spelgrupp som är problemet?
Click to expand...
Ja,det är väl the main issue att jag saknar spelgrupp och på grund av det har jag hamnat en längre period i frysboxen och har nu fått svårt att ta mig därifrån så behöver lite tips på hur man tar sig ur frysboxen
 
Det du behöver göra är att spelleda och konvertera icke-spelare till spelare.

1: Rekrytera spelare från din vän krets eller från ditt jobb till en one-shot. Skicka ut ett massutskick till typ 10 personer, de flesta kommer säga nej. Men du behöver bara 2.

2: Spelled D&D. Det är vad folk hört talas om. Du kan byta spel senare.

3: Grattis du är ur frysboxen.
 
Om det finns något rollspelskonvent eller liknande i närheten av där du bor rekommenderar jag att du besöker det och försöka knyta kontakter. Samma sak om det finns någon aktiv spelförening på din ort. Även om det är en förening för bräd- eller kortspel kan det funka eftersom det brukar finnas ett överlapp i spelintresset. Kolla även efter lokala sammanhang där det finns folk som kan tänkas gilla rollspel. Spelbutiker, köp/byt/sälj-grupper för spel på Facebook och liknande och fråga eller sätt upp anslag där. Min nuvarande, lokala spelgrupp består faktiskt till hälften av personer jag träffat via en brädspelsförening och till hälften av personer jag träffat på konvent. Jag har även testat att skriva i det lokala spelcaféets Facebook-grupp och fick fyra spelare som mötte upp en kväll och testspelade en grej jag skrivit. Det kan även funka att bara prata om rollspel i andra sammanhang. Ett tag spelade jag till exempel med några kollegor som blivit nyfikna sedan de hört att jag höll på med rollspel.
 
God45 said:
Det du behöver göra är att spelleda och konvertera icke-spelare till spelare.

1: Rekrytera spelare från din vän krets eller från ditt jobb till en one-shot. Skicka ut ett massutskick till typ 10 personer, de flesta kommer säga nej. Men du behöver bara 2.

2: Spelled D&D. Det är vad folk hört talas om. Du kan byta spel senare.

3: Grattis du är ur frysboxen.
Click to expand...
Jag har försökt detta och när man väl någon gång lyckats fått napp så är det svårt att behålla spelarna på kroken.

Efter ett par spelmöten brukar dedikationen dala och det rinner ut i sanden

Känns som det är väldigt svårt att få vuxna personer att binda upp sig på att spela rollspel 3-4 timmar en gång i veckan under en längre tid vilket jag iofs kan förstå då man som vuxen har massa annat som äter av ens tid.

Tack för tipsen förresten 🙂
 
Jag har mest hittat grupper här på WRNU, men det beror såklart på var man bor. Att vara flexibel med vad man spelar hjälper ju. Det ska ju finnas en del FB-grupper för att leta spelare oxå, har jag hört, har ju inte FB själv.

Lycka till och ge inte upp!
 
Hundenilunden82 said:
Har försökt hitta spelare som har möjlighet att spela varannan vecka men även det är svårt att hitta folk som har viljan och möjligheten att spela varannan vecka
Click to expand...
Kan du tänka dig att spela enligt det schema som passar dem? Säg att de bara kan en gång i månaden - då är det ändå en gång i månaden oftare än vad du spelar nu. Och sen finns ju alla möjligheter att det blir mer frekvent vartefter!
 
verlandes. said:
Kan du tänka dig att spela enligt det schema som passar dem? Säg att de bara kan en gång i månaden - då är det ändå en gång i månaden oftare än vad du spelar nu. Och sen finns ju alla möjligheter att det blir mer frekvent vartefter!
Click to expand...
Absolut, jag har tidigare försökt att vara väldigt flexibel och tillmötesgående om inget har hindrat mig från att vara det sen har naturligtvis även jag haft begränsningar som att jobb och studier och avsaknad av bil osv begränsat mig

Problemet för min del (som jag upplever det) är att det är svårt att träffa folk att spela med och när jag väl lyckas ragga upp 2-3 spelare så är det svårt att hitta spelare med tillräckligt motivation och dedikation.

Det funkar fint i ett par veckor, nån månad och sen börjar (min upplevelse) strulet.

Kalle hör av sig en timme innan spel och ställer in för frugan fick jobba över så han måste hämta lillen på dagis och nästa gång är det olle som haft så mycket på jobbet under dagen så hen måste ställa in spelmötet och vila och veckan där på så kan inte lisa för hens partner vill ha date night exakt den dag och tid vi skall spela rollspel och veckan efter så har eva tvättid precis den dagen och tiden som det är spelmöte och där gick en hel månad utan att ett enda spelmöte blev av

Det känns som att detta mer eller mindre blir regel än undantag och att det är oerhört svårt att hitta vuxna människor som har viljan och dedikationen att avsätta tid att spela 3-4 timmar på regelbunden basis nån gång i veckan/varannan vecka
 
Bra tråd.
Jag är lite i samma sits, det är svårt att hitta spelare/grupp på grund av "hur skaffar man rollspelskompisar när man är medelålders och flyttat runt hela livet" men också då jag själv är en halvt opålitlig gruppmedlem re: sjukdomsknas.

Online blev väl räddningen ut ur frysboxen under pandemin, men ställer jag väldigt höga krav på mig själv i det forat. Jag älskar kartor, handouts och allt det där göttiga som händer kring bordet. Sånt måste ofta skapas separat till online-spelande = merjobb i prepp. Merjobb = mer jobb att komma igång och hålla grejorna flytande.
Detta oaktat ambitionsnivå egentligen, jag finner det kanske svårare att skapa kul spelarutskick för TOTM än för "brädspels-flytta-runt-rp-på-battlemats"-kartor, även om det senare kanske kräver en annan insats.

Som spelare online _måste_ det klicka till 100% för att mitt deltagande inte ska klinga av över tid. Just nu har jag turen att spela i just en sån grupp, nästan roligare med hänget än själva spelandet till och med, det är ju en jäkla bra grej.

Nånstans försöker jag väl ändå vara rätt förnöjd. Dom där 3-4 timmarna i veckan du nämner är ju såklart drömscenariot, men jag vet personligen inte om det är rätt läge i livet för det egentligen just nu. Man ska vara försiktig med att få det man önskar sig typ, enklare att vara bitter över ingen grupp än ledsen för att man inte kan upprätthålla det. :D
 
Utöver det så är ålder och livssituation faktorer som spelar in väldigt mycket såklart. Det är underförstått svårt under de där ofta 10 åren när karriär byggs upp och barn skapas. Då hoppar folk av hela tiden och det är ofta meningslöst att försöka få till kontinuitet med spel ex varannan vecka.
 
Skald said:
Bra tråd.
Jag är lite i samma sits, det är svårt att hitta spelare/grupp på grund av "hur skaffar man rollspelskompisar när man är medelålders och flyttat runt hela livet" men också då jag själv är en halvt opålitlig gruppmedlem re: sjukdomsknas.

Online blev väl räddningen ut ur frysboxen under pandemin, men ställer jag väldigt höga krav på mig själv i det forat. Jag älskar kartor, handouts och allt det där göttiga som händer kring bordet. Sånt måste ofta skapas separat till online-spelande = merjobb i prepp. Merjobb = mer jobb att komma igång och hålla grejorna flytande.
Detta oaktat ambitionsnivå egentligen, jag finner det kanske svårare att skapa kul spelarutskick för TOTM än för "brädspels-flytta-runt-rp-på-battlemats"-kartor, även om det senare kanske kräver en annan insats.

Som spelare online _måste_ det klicka till 100% för att mitt deltagande inte ska klinga av över tid. Just nu har jag turen att spela i just en sån grupp, nästan roligare med hänget än själva spelandet till och med, det är ju en jäkla bra grej.

Nånstans försöker jag väl ändå vara rätt förnöjd. Dom där 3-4 timmarna i veckan du nämner är ju såklart drömscenariot, men jag vet personligen inte om det är rätt läge i livet för det egentligen just nu. Man ska vara försiktig med att få det man önskar sig typ, enklare att vara bitter över ingen grupp än ledsen för att man inte kan upprätthålla det. :D
Click to expand...
Jag har försökt att spela online och det har funkat som en sista utväg för mig när inga andra lösningar finns till hands men för mig får jag inte samma tillfredställelse av att spela online det är som att dricka hembrännt med whiskyextrakt ist för en äkta 12 årig single malt.

Man går misste om så mycket (för mig) viktiga komponenter vid spel online så som fysiska handouts och rekvisita,rullandet av fysiska tärningar, fika stund efter spelmötet med alla deltagande i samma rum osv osv.
 
P.eLL.e said:
Utöver det så är ålder och livssituation faktorer som spelar in väldigt mycket såklart. Det är underförstått svårt under de där ofta 10 åren när karriär byggs upp och barn skapas. Då hoppar folk av hela tiden och det är ofta meningslöst att försöka få till kontinuitet med spel ex varannan vecka.
Click to expand...
Det stämmer helt klart. Samtidigt har jag spelat med småbarnsföräldrar som var så sugna att vi bitvis rentav spelade två gånger i veckan. Så det finns folk som prioriterar upp det!

Så HundeniLunden leta vidare! Finns folk därute med stort sug! Och sen finns det ju singlar med begränsat karriär-intresse oxå.
 
zonk said:
Det stämmer helt klart. Samtidigt har jag spelat med småbarnsföräldrar som var så sugna att vi bitvis rentav spelade två gånger i veckan. Så det finns folk som prioriterar upp det!

Så HundeniLunden leta vidare! Finns folk därute med stort sug! Och sen finns det ju singlar med begränsat karriär-intresse oxå.
Click to expand...
Jag tänker också att många av oss har passerat eller närmar oss 50 års åldern och fick man inte barn väldigt sent så bör barnen iaf vara mellan 15-20 år och bör så lunda klara sig 3-4 timmar själv utan att det blir total holmgång där hemma så i det fallet bör inte barn vara ett skäl att avstå om man vill spela rollspel.
 
Hundenilunden82 said:
Jag tänker också att många av oss har passerat eller närmar oss 50 års åldern och fick man inte barn väldigt sent så bör barnen iaf vara mellan 15-20 år och bör så lunda klara sig 3-4 timmar själv utan att det blir total holmgång där hemma så i det fallet bör inte barn vara ett skäl att avstå om man vill spela rollspel.
Click to expand...
Ja, är läget så så är det nog bara att söka vidare. Konvent och pubträffar är bra mötesplatser om man har den geografiska möjligheten. Och visst öppnas nya världar när barn blir äldre.
 
Hundenilunden82 said:
Jag har försökt att spela online och det har funkat som en sista utväg för mig när inga andra lösningar finns till hands men för mig får jag inte samma tillfredställelse av att spela online det är som att dricka hembrännt med whiskyextrakt ist för en äkta 12 årig single malt.

Man går misste om så mycket (för mig) viktiga komponenter vid spel online så som fysiska handouts och rekvisita,rullandet av fysiska tärningar, fika stund efter spelmötet med alla deltagande i samma rum osv osv.
Click to expand...

Jag dricker iofs helst hembränt i snapsform eller en trevlig fruktdrink än whiskey, men förstår din poäng. :P
Jag spelar hellre oftast inte alls än online, men..

Även om det är absolut inte är samma sak som i soffan runt bordet, så är det klart mer tillgängligt. Man sitter i sin egen soffa och inte behöver åka nånstans (kanske en timmes resväg extra inklusive allt), man behöver inte den där barnvakten utan kan smita ifrån 5 minuter om det behövs emellanåt, eller i mitt fall där jag försöker lägga speltillfällen när hustrun är på sina grejor och jag behöver rodda husdjuren både inne och ute.
Jag är alltid mån om att det läggs minst en halvtimme per spelomgång på "häng" i onlinegrupper jag SLar för, före själva spelet. Efter kör jag enligt devisen "feedback i 5 minuter per spelare". Det gör det mindre andefattigt i alla fall för egen del, och skapar känslan av det där vanliga kamratskapet.

Frågan jag försöker ställa mig emellanåt när suget blir stort efter en fysisk grupp är ifall jag bara är nostalgisk över ungdomens bekymmersfria (det var dom inte) och underbara (jobbiga) helhelger dör man spelade rollspel (det var inte bara rollspelande) dygnet runt medan alla var skitpepp (det var vi inte) och tyckte att vi hade grymt bra inlevelse (njäe)?
Jag brukar landa i att det inte bara är nostalgi som driver mig mot fysiskt spelande, men å andra sidan så lockar ju inte det som finns tillgängligt i den formen speciellt mycket (typ konventsspelande), jag vill ju lira kampanjer.
 
Prova att främst erbjuda one shots, eller äventyr som går att bränna av på 2-4 kvällar. En lång sammanhängande kampanj kan vara klurig att binda sig till i vuxen ålder, medan kortare spel känns som ett lättare åttagande.
Då kan du också introducera variation som gör att spelare håller gnistan uppe längre: "efter dessa tre fantasyträffar ska vi spela ett one shot i rymdskräck!".

edit: eller omvänt, erbjud en riktigt namnkunnig kampanj. Finns t.ex. många som vill kunna säga att de kört igenom hela Masks of Nyarlathotep.
 
Last edited:
Sidenote: Jag har haft enorm tur i hur sällan jag varit utan spelgrupp. Har ofta haft spelintresserade- eller nyfikna kollegor och utöver dem har jag nästan alltid snubblat in i nya spelbord.

För två år sedan flyttade vi till en ny stad, vilket löste upp det mer återkommande spelandet med min vanliga grupp. Efter någon månad blev jag stannad på gatan av en främling som sa "Är du Johan? Du är spelledare, eller hur? Kan du spelleda vår grupp??" och så blev jag SL för ett gäng i några månader . Visade sig att hans brorson var med i den nystartade rollspelsklubb jag startat på bibblan och han hade pekat ut mig för sin farbror (den gruppen löstes sen upp pga det kompisgänget hade något slags kris).
 
verlandes. said:
Sidenote: Jag har haft enorm tur i hur sällan jag varit utan spelgrupp. Har ofta haft spelintresserade- eller nyfikna kollegor och utöver dem har jag nästan alltid snubblat in i nya spelbord.

För två år sedan flyttade vi till en ny stad, vilket löste upp det mer återkommande spelandet med min vanliga grupp. Efter någon månad blev jag stannad på gatan av en främling som sa "Är du Johan? Du är spelledare, eller hur? Kan du spelleda vår grupp??" och så blev jag SL för ett gäng i några månader . Visade sig att hans brorson var med i den nystartade rollspelsklubb jag startat på bibblan och han hade pekat ut mig för sin farbror (den gruppen löstes sen upp pga det kompisgänget hade något slags kris).
Click to expand...
Ibland tror man spelledare är närapå utrotningshotade.. bli stoppad på stan av nån okänd.. :ROFLMAO:
 
En sak jag tror du måste tänka på är att man ställer inte in för att någon inte kan spela. Man kör bara på ändå med de som kan. Och sedan kör man på en fast dag och tid så att alla vet det och man slipper samordna datum hela tiden. Typ tisdag kväll kl:18:30 alltid. Så om Eva valt att tvätta just då så missar hon sessionen bara.
 
God45 said:
En sak jag tror du måste tänka på är att man ställer inte in för att någon inte kan spela. Man kör bara på ändå med de som kan. Och sedan kör man på en fast dag och tid så att alla vet det och man slipper samordna datum hela tiden. Typ tisdag kväll kl:18:30 alltid. Så om Eva valt att tvätta just då så missar hon sessionen bara.
Click to expand...
Medhåll, man kan ju ha något slags smärtgräns ("om minst två dyker upp så kör vi").
 
Om någon är villig att flytta till Skellefteå kan jag dela med mig av spelare. Har fler än jag hinner med. Åtminstone 15 stycken fördelade på 3 grupper. Samtliga är hyfsat väldresserade, vana vid fasta speltider, dyker upp för det mesta och meddelar om de får förhinder.
 
Hundenilunden82 said:
Känns som det är väldigt svårt att få vuxna personer att binda upp sig på att spela rollspel 3-4 timmar en gång i veckan under en längre tid
Click to expand...
Ja, och det är kanske här du behöver tänka om lite. Det är fantastiskt om man kan hitta folk som är villiga att prioritera rollspel till den graden, men det är svårt. I synnerhet IRL när det utöver de där 3-4 timmarna med rollspel tillkommer restid, etc.

Jag hade siktat in mig på att försöka få till 1 oneshot i månaden (och vara beredd på att en del av dem kommer ställas in). Efter ett antal oneshot om man känner att man har hittat några tillräckligt dedikerade kanske man kan föreslå en lite mer regelbunden kampanj, och kanske rent av köra varannan vecka.
 
God45 said:
En sak jag tror du måste tänka på är att man ställer inte in för att någon inte kan spela. Man kör bara på ändå med de som kan. Och sedan kör man på en fast dag och tid så att alla vet det och man slipper samordna datum hela tiden. Typ tisdag kväll kl:18:30 alltid. Så om Eva valt att tvätta just då så missar hon sessionen bara.
Click to expand...
Fast tid och dag brukar vi köra på när jag har en spelgrupp men oftast så brukar vi vara runt 3+sl i dom grupper jag haft och av nån anledning brukar det bli så att ställer en av spelarna in väljer dom andra två att inte dyka upp även om jag skulle kunna tänka mig att spela på sl+två spelare.

Det har kännts som att om eva skall tvätta så får dom övriga fått en ursäkt till att stanna hemma,som sagt det har kännts som det är svårt att hitta dedikerade spelare
 
Rymdhamster said:
Ja, och det är kanske här du behöver tänka om lite. Det är fantastiskt om man kan hitta folk som är villiga att prioritera rollspel till den graden, men det är svårt. I synnerhet IRL när det utöver de där 3-4 timmarna med rollspel tillkommer restid, etc.

Jag hade siktat in mig på att försöka få till 1 oneshot i månaden (och vara beredd på att en del av dem kommer ställas in). Efter ett antal oneshot om man känner att man har hittat några tillräckligt dedikerade kanske man kan föreslå en lite mer regelbunden kampanj, och kanske rent av köra varannan vecka.
Click to expand...

Jag utgår ju ifrån att dom som eventuellt ansluter sig och som jag kommer spela med framöver precis som jag är rollspelare och därför är det en hobby som man har högt upp på listan och som man prioriterar och tar sig tid för.

Kan man springa på gymmet eller ut och jogga på elljusspåret eller spela paddel ett par timmar en gång i veckan så är det inte svårare att spela rollspel i den utsträckningen eller iaf inte i teorin
 
Hundenilunden82 said:
Fast tid och dag brukar vi köra på när jag har en spelgrupp men oftast så brukar vi vara runt 3+sl i dom grupper jag haft och av nån anledning brukar det bli så att ställer en av spelarna in väljer dom andra två att inte dyka upp även om jag skulle kunna tänka mig att spela på sl+två spelare.

Det har kännts som att om eva skall tvätta så får dom övriga fått en ursäkt till att stanna hemma,som sagt det har kännts som det är svårt att hitta dedikerade spelare
Click to expand...

Det du behöver göra här är att rulla Charisma + Leadership och direkt skriva att ”Vad synd, vi andra kör ändå” och hålla den linjen. Du måste också antingen vara:

”Det här är en grupp där alla är vuxna, så vi spelar något mer episodiskt OCH man behöver inte förklara om man inte kan, IRL går först, men vi andra KOMMER köra ändå. Att en person ställer in ska inte betyda att alla andra ställer in”. Det här är approachen jag gillar.

Eller så måste du vara tydlig med att ni väljer en fast tid för att folk ska kunna planera att dyka upp. Om någon väljer att tvätta den dagen är det respektlöst. Man kan ställa in för sjukdom eller akuta grejer. Jag tycker inte om att göra så här, men om alla är med på det från börja är det ett sätt man kan göra det på. Och ”jag måste tvätta” är genuint en usel ursäkt.
 
Hundenilunden82 said:
Fast tid och dag brukar vi köra på när jag har en spelgrupp men oftast så brukar vi vara runt 3+sl i dom grupper jag haft och av nån anledning brukar det bli så att ställer en av spelarna in väljer dom andra två att inte dyka upp även om jag skulle kunna tänka mig att spela på sl+två spelare.

Det har kännts som att om eva skall tvätta så får dom övriga fått en ursäkt till att stanna hemma,som sagt det har kännts som det är svårt att hitta dedikerade spelare
Click to expand...
Ja, med vissa är det ju så. Inte mkt att göra utom att leta vidare.
 
En grej jag gillar är att köra några korta grejer med nytt folk. Typ 2-3 spelmöten max. Så får man lite vibb på folk o ser vilka som är mer dedikerade och vilka som gillar lite mer samma saker som en själv.
 
Lirarn said:
Inte visste jag att Schtaaan var en sådan gäjmarhåla. Kul! :)
Click to expand...

Jag tror inte att min bekantskapskrets är riktigt representativ men Skellefteå har å andra sidan en spelbutik, ett spelcafé och flera föreningar som arrangerar spelrelaterade grejer, bland annat Nordsken, så visst finns det ett bredare spelintresse här också. :)
 
Fast dag och tid var regeln när man var yngre och bestämde över sitt eget liv. För mig är det nu massa annat som behöver klämmas in i livet så gruppen jag spelar med kör flytande dagar.
Den som är SL föreslår en massa datum (i WhatsApp) och man röstar på de som funkar. Ibland blir det spel två helger efter vandra, ibland går det en månad. Går det för lång tid försökt vi känna in ett 2 timmars pass online mitt i veckan för att hålla det uppe.

Bor man i en storstad är det förstås lättare att hitta folk än på en mindre ort. Jag tror också på one-shot modellen till en början. Jag tror man ganska snabbt märker vilka som är intresserade. Om du hittar någon kolla med dem om de vet någon som kanske vill spela, på så sätt hittar man fler spelare lite mer naturligt.

Man får kanske också acceptera att inte alla rollspelare har rollspel som främsta hobby utan de kanske prioriterar brädspelskvällarna.
 
Girighet said:
Man får kanske också acceptera att inte alla rollspelare har rollspel som främsta hobby utan de kanske prioriterar brädspelskvällarna.
Click to expand...
Absolut,jag håller med om att man får acceptera att alla inte har rollspel lika högt upp på listan av prioriteringar som en själv men samtidigt så går man ju tex inte med i ortens fotbollslag med ambitionen att dyka upp på 10% av träningarna och sitta på bänken 80% av alla matcher.

Går man med i en rollspelsgrupp så går man ju in med ambitionen att spela och oftast så vet man ju förutsättningarna innan man går med och har accepterat dessa , har man inte möjlighet att avsätta 3-4 timmar i veckan till rollspel en lång tid framöver så skriv inte på det sociala kontraket och försök inte ändra förutsättningarna i efterhand.
 
Hundenilunden82 said:
Kan man springa på gymmet eller ut och jogga på elljusspåret eller spela paddel ett par timmar en gång i veckan så är det inte svårare att spela rollspel i den utsträckningen eller iaf inte i teorin
Click to expand...
Förutom då att jogging och paddel båda kvalar in som motion. Den mentala hälsan prioriteras tyvärr sällan i den utsträckning som den borde, I synnerhet inte när livet i övrigt är stressigt.

Om du sitter fast i frysboxen just nu, och vill ta dig ur den, kan det kanske behövas att du ändrar vissa av kraven och förväntningarna du har just nu ;)
 
Rymdhamster said:
Förutom då att jogging och paddel båda kvalar in som motion. Den mentala hälsan prioriteras tyvärr sällan i den utsträckning som den borde, I synnerhet inte när livet i övrigt är stressigt.

Om du sitter fast i frysboxen just nu, och vill ta dig ur den, kan det kanske behövas att du ändrar vissa av kraven och förväntningarna du har just nu ;)
Click to expand...
Vad jag menade med det inlägget var att har man möjlighet att ta sig tid för andra intressen så bör man ha möjligheten att ta sig tid för rollspel också.

Jag råkade använda jogging och paddel som exempel men kunde lika gärna ha skrivit frimärkssamling,fågelskådning, spela tv-spel eller knyppling.

Om man värderar och prioriterar rollspel högt upp på listan vilket jag utgår ifrån att man gör som rollspelare för annars hade man inte haft det som hobby så finner man tiden till rollspel precis som man finner tiden till allt annat man tar sig tid för, man får kanske spela paddel eller jogga en dag mindre i veckan eller välja att tvätta på söndagar ist för mitt i veckan när det är spelmöte så får man plötsligt tid att komma på spelmötena
 
Hundenilunden82 said:
Om man värderar och prioriterar rollspel högt upp på listan vilket jag utgår ifrån att man gör som rollspelare för annars hade man inte haft det som hobby så finner man tiden till rollspel precis som man finner tiden till allt annat man tar sig tid för,
Click to expand...
Jag håller med Hamstern att du behöver kanske sänka kraven på spelandet omfattning till en början för att få det i rullning.
En i min grupp har tex Magic som främsta hobby och det tillsammans med småbarn tar upp det mesta av hans tid så han kan inte vara med så ofta. Min sambo jobbar kvällar och håller vilket gör att många datum försvinner då jag behöver vara hemma med resten av familjen.

Så man behöver bara lite av en logiskexpert för att få ihop allt. En bra månad får vi till 10 timmars spelande vilket var tiden jag la varje helg på tidigare. Har du tur hittar du spelare som kan lägga lika mycket tid som du vill på rollspelet men du måste kanske acceptera att tills du hittar dessa personer så kommer spelet bli mindre frekvent och mer omständigt. Även om de flesta här på forumet kanske har rollspel som primära hobby har nog de flesta vuxna som spelar det längre ner på listan.
 
Girighet said:
Jag håller med Hamstern att du behöver kanske sänka kraven på spelandet omfattning till en början för att få det i rullning.
En i min grupp har tex Magic som främsta hobby och det tillsammans med småbarn tar upp det mesta av hans tid så han kan inte vara med så ofta. Min sambo jobbar kvällar och håller vilket gör att många datum försvinner då jag behöver vara hemma med resten av familjen.

Så man behöver bara lite av en logiskexpert för att få ihop allt. En bra månad får vi till 10 timmars spelande vilket var tiden jag la varje helg på tidigare. Har du tur hittar du spelare som kan lägga lika mycket tid som du vill på rollspelet men du måste kanske acceptera att tills du hittar dessa personer så kommer spelet bli mindre frekvent och mer omständigt. Även om de flesta här på forumet kanske har rollspel som primära hobby har nog de flesta vuxna som spelar det längre ner på listan.
Click to expand...
Jag tycker inte att jag ställer så höga krav men det kanske jag gör.

Jag brukar dock när man träffas och sitter ned för att disskutera saker och ting vara väldigt tydlig med att jag har intresset av att spelleda kampanj Y i rollspel X och jag siktar på att spela 3-4 timmar en gång i veckan/varannan vecka.

Eventuella framtida spelare får ju alla kort på bordet där och då och kan ju utifrån det fatta ett beslut huruvida dom har möjligheten att delta eller ej.

Om man skriver under på att vi spelar tex torsdagar varannan vecka mellan 18-22 så utgår jag ifrån att man sedan kommer att dyka upp på utsatt dag och tid och inte när det närmar sig får för sig att jag kan inte dyka upp idag för olle på jobbet ville gå på afterwork just då eller jag kan inte komma idag för jag måste åka och handla precis den dagen och tiden eller jag måste tvätta eller frugan/maken vill gå på bio osv osv.

Att man som vuxen kan förvänta sig att andra vuxna kan ha lite framförhållning och time management skills och veta hur saker och ting kommer se ut en tid framöver i livet och att man sedan håller sig till det man kommit överens om anser jag inte vara att ställa för höga krav på människor
 
Hundenilunden82 said:
Eventuella framtida spelare får ju alla kort på bordet där och då och kan ju utifrån det fatta ett beslut huruvida dom har möjligheten att delta eller ej.
Click to expand...
Där håller jag med dig, har man kommit överens om något får man försöka hålla det.
Det jag menade var att ju snävare ramar du har kring spelandet ju mindre folk hittar du och om det samtidigt visar sig att de du hittar ändå inte passar kanske du måste tänka om angående upplägget
 
Jag har accepterat att jag (antagligen) aldrig kommer spela med någon i min egen ålder igen. Det är OK. Jag har accepterat att jag (antagligen) aldrig kommer dricka öl med mina spelkompisar igen. Det är OK. Två saker som jag egentligen skulle vilja, men som ju inte är viktiga. Spelet och umgänget är det viktiga.

Det jag menar är att jag har accepterat de spelare som kommit/kommer min väg och gjort det bästa av situationen. Och det har visat sig vara jättekul och intressant att spela med folk som har liknande, men ändå ganska annorlunda förväntningar. Och att jag är SL gör att mitt perspektiv, även om det ligger lite utanför normen här, måste accepteras liksom. Och de spelare som kommer tillbaka gillar nog också det där lite ovanliga och utländska perspektivet.

Så mitt förslag är att leta lite utanför dina normala cirklar kanske... Det finns brist på SL:er, så sätt upp en lapp på bibblan, fråga ungdomsgården om de behöver en 'lekledare', fråga @verlandes. 😃 eller @SaraSverok hur man kan få igång en ungdomsgrupp sponsrad av kommunen. Sådana grejer kanske.
 
Girighet said:
Där håller jag med dig, har man kommit överens om något får man försöka hålla det.
Det jag menade var att ju snävare ramar du har kring spelandet ju mindre folk hittar du och om det samtidigt visar sig att de du hittar ändå inte passar kanske du måste tänka om angående upplägget
Click to expand...
Jag kanske har snäva ramar men jag har också upplevt att det är bättre att vara övertydlig med vad som gäller ist för att ha mer lösa premisser där 4 personer har varsinn uppfattning och tolkning om vad det är som gäller och så blir det kaos när dessa tolkningar skall samspela.

Jag hoppas ju även att det någonstans där ute skall finnas 2-3 personer som har rollspel lika högt upp på prioriteringslistan som mig och som har viljan och möjligheten att spela 3-4 timmar en gång i veckan/varannan vecka och fullfölja det vi påbörjat men det kanske är att hoppas på för mycket.
 
Albrekt said:
Jag har accepterat att jag (antagligen) aldrig kommer spela med någon i min egen ålder igen. Det är OK. Jag har accepterat att jag (antagligen) aldrig kommer dricka öl med mina spelkompisar igen. Det är OK. Två saker som jag egentligen skulle vilja, men som ju inte är viktiga. Spelet och umgänget är det viktiga.

Det jag menar är att jag har accepterat de spelare som kommit/kommer min väg och gjort det bästa av situationen. Och det har visat sig vara jättekul och intressant att spela med folk som har liknande, men ändå ganska annorlunda förväntningar. Och att jag är SL gör att mitt perspektiv, även om det ligger lite utanför normen här, måste accepteras liksom. Och de spelare som kommer tillbaka gillar nog också det där lite ovanliga och utländska perspektivet.

Så mitt förslag är att leta lite utanför dina normala cirklar kanske... Det finns brist på SL:er, så sätt upp en lapp på bibblan, fråga ungdomsgården om de behöver en 'lekledare', fråga @verlandes. 😃 eller @SaraSverok hur man kan få igång en ungdomsgrupp sponsrad av kommunen. Sådana grejer kanske.
Click to expand...
Jag har försökt att spela med folk utanför min vanliga målgrupp men det har aldrig lyckats komma till skott.

Jag är 44 år och fick för ett tag sedan kontakt med ett gäng i 20-25 års åldern som jag skulle spelleda och jag tänkte detta är ju perfekt för i den åldern har man ännu inte skaffat familj och massa annat som äter upp ens tid men efter veckor av snackade och planerade så när det drog ihop sig till session zero så slutade dom höra av sig och svara på meddelanden.

Det kan ha varit (min uppfattning) åldersskillnaden som låg och spökade i deras bakhuvuden och jag kan väl till viss del ha förståelse för att dom kanske inte ville spela med någon som är en gubbe i deras ögon
 
Hundenilunden82 said:
Jag tycker inte att jag ställer så höga krav men det kanske jag gör.

Jag brukar dock när man träffas och sitter ned för att disskutera saker och ting vara väldigt tydlig med att jag har intresset av att spelleda kampanj Y i rollspel X och jag siktar på att spela 3-4 timmar en gång i veckan/varannan vecka.

Eventuella framtida spelare får ju alla kort på bordet där och då och kan ju utifrån det fatta ett beslut huruvida dom har möjligheten att delta eller ej.

Om man skriver under på att vi spelar tex torsdagar varannan vecka mellan 18-22 så utgår jag ifrån att man sedan kommer att dyka upp på utsatt dag och tid och inte när det närmar sig får för sig att jag kan inte dyka upp idag för olle på jobbet ville gå på afterwork just då eller jag kan inte komma idag för jag måste åka och handla precis den dagen och tiden eller jag måste tvätta eller frugan/maken vill gå på bio osv osv.

Att man som vuxen kan förvänta sig att andra vuxna kan ha lite framförhållning och time management skills och veta hur saker och ting kommer se ut en tid framöver i livet och att man sedan håller sig till det man kommit överens om anser jag inte vara att ställa för höga krav på människor
Click to expand...
Just en fast tid som många beskriver som hjälpsamt är nog något jag skulle avråda från. Jag och hela min nuvarande spelgrupp har kaotiska scheman, så hörs orden fast tid i veckan är det inte ens intressant att visa intresse. Vi kör varianten som någon annan beskrev att kasta ut ett gäng tider och se se vilka folk kan på. En hel del jobb med denna metod och vi får väll till spel i genomsnitt varannan vecka men folk är peppade och vill vara med så schema kaoset är värt det.
 
lijat said:
Just en fast tid som många beskriver som hjälpsamt är nog något jag skulle avråda från. Jag och hela min nuvarande spelgrupp har kaotiska scheman, så hörs orden fast tid i veckan är det inte ens intressant att visa intresse. Vi kör varianten som någon annan beskrev att kasta ut ett gäng tider och se se vilka folk kan på. En hel del jobb med denna metod och vi får väll till spel i genomsnitt varannan vecka men folk är peppade och vill vara med så schema kaoset är värt det.
Click to expand...
Har provat denna metod och det funkade inte för mig och dom grupper jag haft.

Det blev tyvärr totalt kaos av den metoden
 
verlandes. said:
...att sätta upp anslag för en West Marches-kampanj. Får man 15+ spelare lär risken att det ställs in minska rätt ordentligt, och så lockas jag av tanken att det är spelarna som ansvarar för schemaläggningen.
Click to expand...
Jag har funderat på att göra något liknande med MUTANT År Noll här. Spelet har ju en Ark med många möjliga RP och SLP och uppmuntrar till att ta med SLPer ut i Zonen, som sedan kan spelas av en extra spelare om någon skulle dyka upp. Dessutom kan man ju köra Genlab Alfa och Maskinarium parallellt, vilket ger utrymme för andra spelarkonstellationer (eller samma).

Jag tänker att det kan göra det möjligt att låta många prova, samtidigt som man kan spela om bara en eller två av ordinarie spelare dyker upp...
 
Albrekt said:
Jag har funderat på att göra något liknande med MUTANT År Noll här. Spelet har ju en Ark med många möjliga RP och SLP och uppmuntrar till att ta med SLPer ut i Zonen, som sedan kan spelas av en extra spelare om någon skulle dyka upp. Dessutom kan man ju köra Genlab Alfa och Maskinarium parallellt, vilket ger utrymme för andra spelarkonstellationer (eller samma).

Jag tänker att det kan göra det möjligt att låta många prova, samtidigt som man kan spela om bara en eller två av ordinarie spelare dyker upp...
Click to expand...
Mutant känns som gjort för West Marsh, ja! Även nya Coriolis hade passat som handen i handsken, tänker jag.
 
Jag håller med dig att det är svårt att hitta en grupp där alla respekterar varandras tid och faktiskt dyker upp vid de tillfällen man kommit överens om.

För oss som bor i en storstad eller storstadsnära är det relativt lätt att hitta tillfällen till one-shots eller korta grejer. Men jag börjar känna att det är lite som att äta microvågsrätter varenda dag. Det är mat och man klarar sig på det, men jag kan ofta sakna den vällagade middagen som bara en spelgrupp som spelat regelbundet med varandra över en längre tid kan åstadkomma.
 
Last edited:
Rangertheman said:
Jag håller med dig att det är svårt att hitta en grupp där alla respekterar varandras tid och faktiskt dyker upp vid de tillfällen man kommit överens om.

För oss som bor i en storstad eller storstadsnära är det relativt lätt att hitta tillfällen till one-shots eller korta grejer. Men jag börjar känna att det är lite som att äta microvågsrätter varandras dag. Det är mat och man klarar sig på det, men jag kan ofta sakna den vällagade middagen som bara en spelgrupp som spelat regelbundet med varandra över en längre tid kan åstadkomma.
Click to expand...
Jag bor inte i en storstad men inte en jätteliten stad heller (Trollhättan) och vi har en spelaffär (alara games) och en nördförening (nördimperiet) och ett återkommande konvent (trollcon) varje år och jag har även för mig att det drivs en rollspelspodd på orten och vi har även högskolan väst här och högskolor brukar ju vara en miljö som det frodas rollspelare i och jag har även för mig att det finns nån lösryckt spelförening i grannkommunen men dom sysslar iofs uteslutande med brädapel så att det finns ett intresse och en god grogrund för spelhobbyn här är ju gjutet så det får mig att bli ännu mer förvånad över hur svårt det är att hitta en spelgrupp här
 
Några tankar
  • Pendla. Går det kanske att hitta en grupp i Göteborg som ses på helger?
  • Besök alla konvent du kan komma på. Erbjud dig att vara SL på dem. Ett bra sätt att få kontakter med de mer inbitna i hobbyn och genom dem kanske även folk lokalt.
  • Prova ett organiserat rollspelsnära sammanhang ett tag istället. Återkommande öppna brädspelsträffar kan kanske vara en bra plats att rekrytera rätt personer på?
  • Online trots allt. Det finns t.o.m. en wrnu-kopplad server på temat va? @zonk ? Se det som ett sätt att precis som via konvent hitta fram till folk lokalt.
 
Bifur said:
Några tankar
  • Pendla. Går det kanske att hitta en grupp i Göteborg som ses på helger?
  • Besök alla konvent du kan komma på. Erbjud dig att vara SL på dem. Ett bra sätt att få kontakter med de mer inbitna i hobbyn och genom dem kanske även folk lokalt.
  • Prova ett organiserat rollspelsnära sammanhang ett tag istället. Återkommande öppna brädspelsträffar kan kanske vara en bra plats att rekrytera rätt personer på?
  • Online trots allt. Det finns t.o.m. en wrnu-kopplad server på temat va? @zonk ? Se det som ett sätt att precis som via konvent hitta fram till folk lokalt.
Click to expand...
Servern är på inget sätt WRNU-kopplad, det är bara en massa WRNU-folk där, men ja, jag kör en liten discord för online-spel. Det är fritt att pitcha saker att spela eller haka på sånt folk pitchar, just nu är det två grupper igång - mitt 5e-djungel-grottkräl och en CoC/Vampire.

Join the Roll with it Discord Server!

Check out the Roll with it community on Discord - hang out with 50 other members and enjoy free voice and text chat.
discord.gg discord.gg
 
Last edited:
verlandes. said:
Prova att främst erbjuda one shots, eller äventyr som går att bränna av på 2-4 kvällar. En lång sammanhängande kampanj kan vara klurig att binda sig till i vuxen ålder, medan kortare spel känns som ett lättare åttagande.
Då kan du också introducera variation som gör att spelare håller gnistan uppe längre: "efter dessa tre fantasyträffar ska vi spela ett one shot i rymdskräck!".

edit: eller omvänt, erbjud en riktigt namnkunnig kampanj. Finns t.ex. många som vill kunna säga att de kört igenom hela Masks of Nyarlathotep.
Click to expand...
Ett sätt att få kampanjkänsla, fast man kör "oneshots" som tar en eller två kvällar att köra. Är att spela en serie oneshots med samma karaktärer, där det dessutom fionns möjlighet för olika spelare att delta vid varje oneshot (och ännu bättre om det går att kunna få in och ut en spelare eller två, mellan tillfällena om det tar 2 spelpass).
På det sättet KÄNNS det som man spelar en kampanj, även om det bara är "kampanjish".
Har man dessutom möjligheten med steg 2 att kunna rotera spelare mitt i oneshoten, så blir det ännu smidigare,
Det är lättare att få till comittment, om alla inte måste kunna varje gång. Om spelandet rullar på, även vid någons frånvaro, så ökar chansen till ökad närvaro också, då det blir lite "fomo". Man vill inte missa när man hör hur kul de andra hade senast.
Jag är med i en liten grupp som spelar "I rikets tjänst" med @DocUlmus på det sättet. Det känns som en kampanj, trots att det "bara" är en serie one shots.

Detta kräver att man väljer spel och upplägg för att passa det hela, men gör man det fungerar det väldigt bra.
 
Last edited:
Vad gäller onlinespelande respektive fysiskt spelande, så pstar jag in lite tankar här som jag lyfte på ett annat ställe:

Ett par tankar om spel online:
  • Onlinespelande gjorde det möjligt för mig ATT spela över huvudtaget när andra möjligheter inte fanns,
  • Onlinespelande har möjliggjort att kunna spela med personer där avstånden är stora (läs omöjliga för fysisk träff)
  • Onlinespel har gett speltillfällen där tiden för en eller alla i gruppen är ett hinder,
  • Onlinespel har gett mig möjlighet att spela på vardagskvällar, efter att familjen har ätit/utfodrats. Det har hunnits med familjeumgänge. Sonen har lagt sig. Och att då hinna spela utan restid till/från spelokal, eller att ha gäster över (vilket inte är optimalt en vardagskväll efter sonens sovtid).
Jag ser online och fysiskt som komplement till varandra. Båda har sina styrkor och svagheter. Där jag tror många hamnar fel, är att de förväntar sig att det ska vara samma sak/upplevelse att spela online som fysiskt, För spelet är detsamma (ex CoC eller DoD). Nedan hur jag upplever skillnaderna: Online upplevere jag ofta som mycket "intensivare". Spelet står i fokus mycket mer. Den intensiviteten tar också mer energi/fokus än vid ett fysiskt spelbord. Ofta är 2 -3 timmars speltid fullt tillräckligt, både i ork/fokus, men också i progress i spelet. Det går generellt snabbare framåt. Det som bromsar är om det är mycket mekanik/tärningsslag. Ex en strid i DoD kommer ta i stort sett samma tid online som fysiskt. Och har man då 2-3 timmar att spela, så kan strid ta större delen av den tiden. Fysiskt går det mer tid på det sociala. Vilket är underbart på sitt sätt. Och jag tror det är det som gör "progressen" i äventyr lite långsammare än online. Jag tror många underskattar hur mycket tid som läggs vid spelbordet som inte är "i spel". Däri består de stora skillnaderna i upplevelse tror jag.

Jag spelade med en liten grupp online en gång i veckan. vardagkvällar med jobb dagen efter. Vi körde typ 20:30 -22:30. MEN i praktiken så gick första halvtimmen till att "stämma av IRL. Få en chans att prata av sig lite om livet/jobb/hälsa/familjesituation. Sen spelade vi fokuserat i 1,5-2 timmar och på det kom vi långt i spelet varje gång, och var "färdiga" för att bryta. 2 timmar intensivt spelande kändes som 6-8 timmar. Sen finns det vissa VTTer och hjälpmedel online som verkligen inte passar mig. För mycket mekanik, musklickande, tab byten osv.... plötsligt känns det som jag sitter med excel och jobbar, och för mig är det en moodkiller, där andra älskar det. Det gäller att hitta det som passar en själv och sin grupp. Har man en krock här för sig själv, så förstår jag till fullo att man inte ser onlinespel som ett alternativ. Men det kanske inte är "online" som är problemet, utan "redskapen"? Ex har jag spelat med bara videochatt. Alla spelare har sina karaktärsblad hos sig fysiskt och slår tärningar hos sig själva. Ärosystem på prov i ärlighet. Det blir väldigt likt en fysisk träff. Sen finns det som sagt en uppsjö VTTs som beter sig väldigt olika och passar folk olika. Även samma VTT kan upplevas olika för olika spel/moduler, Jag avskydde exempelvis foundry för forbidden lands (excel känsla), men tyckte foundry var helt ok för Fallout.

Jag som föredrar theathre of mind som spellederi både fysiskt och online använde tex bara roll20 (gratisversionen) i början. För att ha karaktärer i. "Spelbordet" satte jag bara en passande bakgrundsbild för som typ fick ligga hela spelpasset, bort med alla grids och liknande,
Handouts gicvk enkelt att ladda upp och dela ut (göra visningsbara, så spelarna kunde klicka upp och titta själva). All kommunikation och video körde vi i discord, så spelarna gick i prioncip bara till roll20 för karaktärerna och tärningsslag (utan inbyggd logik/mekanik).

Men som sagt... om man litar på sina spelare, så kan alla ha sina egna tärningar och karaktärs blad fysiskt hos sig och bara köra discord/zoom/teams eller vilken videochat man föredrar.

TLDR: Jag tror förväntan på att samma spel och grupp ska vara samma sak fysiskt och online är en stor orsak till hur många upplever online som "dåligt". Justerar man föväntan och ser dem som olika saker, så blir det en annan upplevelse. Samt att "fel VTT" för dig och eller dina spelare DÖDAR mer än det tillför.
 
StradhLestat said:
Vad gäller onlinespelande respektive fysiskt spelande, så pstar jag in lite tankar här som jag lyfte på ett annat ställe:

Ett par tankar om spel online:
  • Onlinespelande gjorde det möjligt för mig ATT spela över huvudtaget när andra möjligheter inte fanns,
  • Onlinespelande har möjliggjort att kunna spela med personer där avstånden är stora (läs omöjliga för fysisk träff)
  • Onlinespel har gett speltillfällen där tiden för en eller alla i gruppen är ett hinder,
  • Onlinespel har gett mig möjlighet att spela på vardagskvällar, efter att familjen har ätit/utfodrats. Det har hunnits med familjeumgänge. Sonen har lagt sig. Och att då hinna spela utan restid till/från spelokal, eller att ha gäster över (vilket inte är optimalt en vardagskväll efter sonens sovtid).
Jag ser online och fysiskt som komplement till varandra. Båda har sina styrkor och svagheter. Där jag tror många hamnar fel, är att de förväntar sig att det ska vara samma sak/upplevelse att spela online som fysiskt, För spelet är detsamma (ex CoC eller DoD). Nedan hur jag upplever skillnaderna: Online upplevere jag ofta som mycket "intensivare". Spelet står i fokus mycket mer. Den intensiviteten tar också mer energi/fokus än vid ett fysiskt spelbord. Ofta är 2 -3 timmars speltid fullt tillräckligt, både i ork/fokus, men också i progress i spelet. Det går generellt snabbare framåt. Det som bromsar är om det är mycket mekanik/tärningsslag. Ex en strid i DoD kommer ta i stort sett samma tid online som fysiskt. Och har man då 2-3 timmar att spela, så kan strid ta större delen av den tiden. Fysiskt går det mer tid på det sociala. Vilket är underbart på sitt sätt. Och jag tror det är det som gör "progressen" i äventyr lite långsammare än online. Jag tror många underskattar hur mycket tid som läggs vid spelbordet som inte är "i spel". Däri består de stora skillnaderna i upplevelse tror jag.

Jag spelade med en liten grupp online en gång i veckan. vardagkvällar med jobb dagen efter. Vi körde typ 20:30 -22:30. MEN i praktiken så gick första halvtimmen till att "stämma av IRL. Få en chans att prata av sig lite om livet/jobb/hälsa/familjesituation. Sen spelade vi fokuserat i 1,5-2 timmar och på det kom vi långt i spelet varje gång, och var "färdiga" för att bryta. 2 timmar intensivt spelande kändes som 6-8 timmar. Sen finns det vissa VTTer och hjälpmedel online som verkligen inte passar mig. För mycket mekanik, musklickande, tab byten osv.... plötsligt känns det som jag sitter med excel och jobbar, och för mig är det en moodkiller, där andra älskar det. Det gäller att hitta det som passar en själv och sin grupp. Har man en krock här för sig själv, så förstår jag till fullo att man inte ser onlinespel som ett alternativ. Men det kanske inte är "online" som är problemet, utan "redskapen"? Ex har jag spelat med bara videochatt. Alla spelare har sina karaktärsblad hos sig fysiskt och slår tärningar hos sig själva. Ärosystem på prov i ärlighet. Det blir väldigt likt en fysisk träff. Sen finns det som sagt en uppsjö VTTs som beter sig väldigt olika och passar folk olika. Även samma VTT kan upplevas olika för olika spel/moduler, Jag avskydde exempelvis foundry för forbidden lands (excel känsla), men tyckte foundry var helt ok för Fallout.

Jag som föredrar theathre of mind som spellederi både fysiskt och online använde tex bara roll20 (gratisversionen) i början. För att ha karaktärer i. "Spelbordet" satte jag bara en passande bakgrundsbild för som typ fick ligga hela spelpasset, bort med alla grids och liknande,
Handouts gicvk enkelt att ladda upp och dela ut (göra visningsbara, så spelarna kunde klicka upp och titta själva). All kommunikation och video körde vi i discord, så spelarna gick i prioncip bara till roll20 för karaktärerna och tärningsslag (utan inbyggd logik/mekanik).

Men som sagt... om man litar på sina spelare, så kan alla ha sina egna tärningar och karaktärs blad fysiskt hos sig och bara köra discord/zoom/teams eller vilken videochat man föredrar.

TLDR: Jag tror förväntan på att samma spel och grupp ska vara samma sak fysiskt och online är en stor orsak till hur många upplever online som "dåligt". Justerar man föväntan och ser dem som olika saker, så blir det en annan upplevelse. Samt att "fel VTT" för dig och eller dina spelare DÖDAR mer än det tillför.
Click to expand...
Jag tycker inte nödvändigtvis att spel online skulle vara dåligt utan i mitt fall är det att jag genom onlinespel inte får samma känsla som vid fysiskt spel hemma vid köksbordet.

Jag uppnår inte samma nivå av tillfredställelse av onlinespel som jag får av att pilla med ett fysiskt rollformulär och hantera fysiska handouts och rulla tärningar som jag kan känna vikten av i handen och att alla spelare+sl befinner sig i samma rum.

Det är lite som att chamgpange är gott och prosseco är också gott och båda bubblar i glaset och båda är alkohol och jag blir full av båda men prosseco är inte champange. På samma sätt ser jag på onlinespel respektive spel i det fysiska rummet, onlinespel är också rollspel och trevligt på sitt sätt men det är inte lika trevligt som rollspel i det fysiska rummet.

För mig skall tilläggas, jag har full förståelse för att andra ser på saken på ett annat sätt.
 
Jag har två grupper som jag regelbundet spelar med, men båda dessa består av dedikerade rollspelare, som är djupt inne i hobbyn och behöver sina rollspelsfixar. Den ena spelar en gång i månaden, den andra varannan vecka. Båda kör spelmöten även om inte alla kan. Den här typen av dedikation är svår att få från folk som inte redan ser rollspel som sin hobby. Att få nybörjare/provapåare att spela så regelbundet och långsiktigt är svårt.

På mitt jobb arrangerar jag då och då rollspelskvällar och kör lite regellättare spel, antingen oneshots eller två-tre spelmöten med samma scenario. De som är med tycker att det är väldigt kul och pratar med de kollegor som inte var med, och säger att "du måste vara med nästa gång, det var så jävla roligt". Trots att de har så kul när de spelar har jag mycket svårt att se att de någonsin skulle göra det till sin återkommande hobby. Ju längre perspektiv jag föreslår, desto svårare är det att få dem intresserade.

Mitt råd är därför att söka bland de redan intresserade som är inne i hobbyn. Det verkar ju finnas en del kontaktytor i Trollhättan, och Götet är ju hyfsat nära.
 
Last edited:
folketsfiende said:
Jag har två grupper som jag regelbundet spelar med, men båda dessa består av dedikerade rollspelare, som är djupt inne i hobbyn och behöver sina rollspelsfixar. Den ena spelar en gång i månaden, den andra varannan vecka. Båda kör spelmöten även om inte alla kan. Den här typen av dedikation är svår att få från folk som inte redan ser rollspel som sin hobby. Att få nybörjare/provapåare att spela så regelbundet och långsiktigt är svårt.

På mitt jobb arrangerar jag då och då rollspelskvällar och kör lite regellättare spel, antingen oneshots eller två-tre spelmöten med samma scenario. De som är med tycker att det är väldigt kul och pratar med de kollegor som inte var med, och säger att "du måste vara med nästa gång, det var så jävla roligt". Trots att de har så kul när de spelar har jag mycket svårt att se att de någonsin skulle göra det till sin återkommande hobby. Ju längre perspektiv jag föreslår, desto svårare är det att få dem intresserade.

Mitt råd är därför att söka bland de redan intresserade som redan är inne i hobbyn. Det verkar ju finnas en del kontaktytor i Trollhättan, och Götet är ju hyfsat nära.
Click to expand...
Jag hade ju väldigt gärna spelat med en dedikerad rollspelsnörds grupp men dom som finns här på orten är svåra att få att ge sig till känna och öppna dörren och släppa in en i värmen.

Det brukar ju vara så många gånger att dom där som har rollspel som sin primära hobby har sina sedan länge etablerade spelgrupper som dom spelat med en längre tid och det funkar bra för dom och därför kan dom många gånger vara lite motiga till att släppa in nytt blod då det kan röra upp status quo.
 
Hundenilunden82 said:
Jag hade ju väldigt gärna spelat med en dedikerad rollspelsnörds grupp men dom som finns här på orten är svåra att få att ge sig till känna och öppna dörren och släppa in en i värmen.

Det brukar ju vara så många gånger att dom där som har rollspel som sin primära hobby har sina sedan länge etablerade spelgrupper som dom spelat med en längre tid och det funkar bra för dom och därför kan dom många gånger vara lite motiga till att släppa in nytt blod då det kan röra upp status quo.
Click to expand...
Håller helt med.

Nyckeln kan ev vara att bara halva deras reguljära grupp är dundersugna på Ultraviolet Grasslands eller Mythic Bastionland - och då kan du vara den där extra spelaren som behövs. Ev kan sånt otillfredsställt spelsug upptäckas på lokala träffar osv.
 
Annars kanske det kan vara en idé att annonsera efter spelare på de andra mindre orterna i närheten? Brukar alltid känna när jag är och hälsar på släkten på släkten i Essunga kommun att det är så nära mellan alla småstäder: Vänersborg, Lidköping, Uddevalla, Alingsås, Herrljunga mfl. Kanske finns där fler ensamma spelare eller smågrupper.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top