Nekromanti Att programmera om sig själv...

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Jag ska fylla på lite, tänkte jag, med nuvarande situation och projekt.

Mitt största problem nu, liksom förut, är min grundläggande mycket svara självkänsla.

Självförtroendet har det aldrig varit så mycket fel på, jag vet att, inom vissa områden, så kan jag väldigt mycket. Jag har alltid varit bra på att läsa, och så. I dagsläget vet jag att jag kan mycket om datorer. Där har jag positiva spiraler; jag kan, så folk säger att jag kan, så jag tror och förstår att jag kan. Jag är hemskt stolt över att vara smart/intelligent/påläst.

Självkänslan är däremot ett annat problem. Det har varit värre, såklart - det fanns gånger då jag kunde bli helt ursinnig sån snart någon ifrågasatte min kompetens (gick igenom mitt självförtroende) eller påstod att jag var korkad. Det är lite det som är grejen med att ha högt självförtroende och låg självkänsla, nämligen; jag mår hemskt dåligt när självförtroendet hotas, för jag har inget grundläggande "jag duger!" att falla tillbaks på.

Som lärare får jag massor av positiv respons konstant, och det har höjt min självkänsla mycket. Jag tycker om mina elever, och de verkar tycka om mig. Ibland har jag dåligt samvete för att jag delvis använder mina elever för att egoboosta.

Men hela tiden finns det där: Jag duger inte. Alla fel är fruktansvärda och kommer att leda till att ingen tycker om mig, att jag får sparken - för även om jag kan vissa saker, så duger det inte. Jag duger inte. Jag har ingen flick- eller pojkvän, för jag duger inte. Jag är en dålig människa, ful och äcklig och tjock och självupptagen och...

...well. Ni ser vart den spiralen är på väg.

Det jag försöker göra nu är att programmera om denna del av mig. Bland annat genom sådana klassiska övningar som självbekräftelse, skriva ner saker man är nöjd med om sig själv varje kväll, försöka undvika att "prata ner sig själv" i dagliga situationer. Det är absolut inte lätt.

Jag har läst åtminstone halva "The Game", och slås av vilken helt vansinnig väg den boken pekar på. Den är bara en bot mot dåligt självförtroende, samtidigt som den lär ut en vidrig människosyn.

Jag funderar på om jag borde läsa något liknande, dock. Något med praktiska råd för att stärka självkänslan. Har Arvidos något att rekommendera? Eller är det Mia Törnblom som gäller?
 

Bunny

Crazy like a fool
Joined
15 Oct 2002
Messages
2,952
Location
Knivsta
Jag ogillar egentligen liknelsen med hårvara och mjukvara, eller andra paralleller till urverk eller liknande tekniska tingestar. Mänskligheten är inga maskiner, och till exempel Pavlovs hundar tycker jag i allmänhet säger mycket lite om upplevelsen av att vara människa. Jag tar gärna intryck av psykoanalysen men håller mig långt borta från de mer deterministiska modellerna, vilket även innefattar de som naturaliserar könsroller och/eller heterosexualitet. En individ är givetvis med om att forma sin egen självbild, men gör det i förhållande till signifikanta andra, utifrån hur individen tror sig uppfattas av dem, utifrån ideal och förebilder som finns och upplevs som tillgängliga (etcetera). George Herbert Mead lyckas förklara vår socialiseringsprocess mycket bra i mina ögon, han gillar jag.

Har ni några exempel på hur ni själva mer eller mindre "medvetet" förändrat er?
Ja, det tycker jag att jag har. Under de drygt 10 senaste åren kan jag förnimma ett "projekt" med min självbild och självkänsla utifrån ett eller flera ideal och önskemål. Den osäkra och blyga grabb jag var under mina tonår märker jag inte av så mycket längre.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Bearnie said:
Mänskligheten är inga maskiner
Jag är lite nyfiken; vad har du för grund till detta? Eller är det mer ett "jag vill inte se människan som maskin, för ett sådant synsätt skulle leda till X, Y och Z"?
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
7,896
Location
Port Kad, The Rim
krank said:
Bearnie said:
Mänskligheten är inga maskiner
Jag är lite nyfiken; vad har du för grund till detta? Eller är det mer ett "jag vill inte se människan som maskin, för ett sådant synsätt skulle leda till X, Y och Z"?
Maskiner för inte sådana här samtal? :gremwink:
 
G

Guest

Guest
Bearnie said:
Mänskligheten är inga maskiner, och till exempel Pavlovs hundar tycker jag i allmänhet säger mycket lite om upplevelsen av att vara människa.
Tror det säger väldigt lite om upplevelsen av att vara hund också, men i det experimentet är inte upplevelsen det viktiga...
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Bobby Magikern said:
Mekanurg said:
Maskiner för inte sådana här samtal? :gremwink:
Är inte det bara för att vi ännu inte kan programmera dem att göra det?
Exakt min tanke. "medvetenhet" är inte kvantifierbart; vi kan inte bevisa att det vi kallar "medvetande" inte i själva verkat bara är en komplex mängd responser av elektricitet och kemi i en klump fett (lite förenklat). Alltså, vill man hävda att Medvetandet är något utöver hårdvara (hjärnan, biologin, kemin) och mjukvara (programmering, strukturer formade av stimuli) så måste man röra sig in på religionen, och den är jag inte så värst intresserad av. "I have no need for such a hypothesis", så att säga.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Zorbeltuss said:
Tror det säger väldigt lite om upplevelsen av att vara hund också, men i det experimentet är inte upplevelsen det viktiga...
Absolut.

Det jag säger är ju att upplevelsen av det fria valet är relativt irrelevant, eftersom sagda upplevelse av nödvändighet är resultatet av hårdvara+mjukvara... Människans upplevelser av saker och ting är notoriskt opålitliga saker.
 

kefka

Hero
Joined
17 May 2000
Messages
802
Jag har hört en beskrivning av slumpen jag kan ställa upp på: "Summan av de faktorer vi inte just nu kan förutse". Det är svårt att bevisa att något är helt slumpartat, som i "ej deterministiskt". Det är lättare att bevisa att något inte, med våra nuvarande kunskaper och verktyg, går att förutse.
Det är här kvantfysik skiljer sig från klassisk fysik. Enligt den klassiska fysiken är din definition av slump den korrekta. Kvantfysiken skiljer sig så i att "slumpen" är fundamental.
 

kefka

Hero
Joined
17 May 2000
Messages
802
Och både vad du vill och huruvida du väljer att verka mot detta eller inte ingår i "programmeringen" som krank väljer att kalla den.
Självklart, enligt Kranks definition ingår hela vår identitet/personlighet i den så kallade programmeringen. Som ateist utan tro på någon själ eller liknande tycker jag att det är ett rimligt antagande. Även om jag ogillar termen "programmering". Just pågrund av detta tycker jag det är viktigt att försöka uppnå god självkännedom.
 

kefka

Hero
Joined
17 May 2000
Messages
802
Klart. Men jag vet inte, jag kan inte låta bli att samtidigt fråga mig vartifrån dessa åsikter kommer. Alltså, om jag till exempel vill bli lärare - varför vill jag det? Jag tycker att sådant är minst lika viktigt som "att" jag vill bli det och "hur jag ska göra".
Givetvis, detta tycker jag ingår i begreppet god självkännedom.

Alltså, är den enda anledningen att betrakta världen som deterministisk att vi kan förutsäga saker?
Definition av determinism är väl att världen och vår vilja är orsaksbestämd.

Jag kanske har varit oklar, men jag försöker igen. Vi kommer aldrig besitta kunskap eller den analytiska förmågan att till fullo förstå alla orsaker och konsekvenser i en deterministisk värld. Vi kommer aldrig alltså korrekt kunna förutsäga framtiden. Alltså tycker jag att vi rent praktiskt kan anta att världen är icke-deterministisk, att människan har en fri vilja.
Jag tror det är effektivare och bättre att bygga ett samhälle kring den premissen, och även bättre för oss som individer.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
kefka said:
Jag tror det är effektivare och bättre att bygga ett samhälle kring den premissen, och även bättre för oss som individer.
Jag är inte helt säker. Den typen av samhälle tenderar, som vi kan se, att hantera "skuld", "ansvar" och annat irrationellt på ett sätt som åtminstone jag finner ickekonstruktivt.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
kefka said:
Det är här kvantfysik skiljer sig från klassisk fysik. Enligt den klassiska fysiken är din definition av slump den korrekta. Kvantfysiken skiljer sig så i att "slumpen" är fundamental.
Jag är inte fysiker, men frågar mig hur man bevisar att slumpen i något sammanhang är fundamental, och inte bara del av ett system vi inte ännu begriper.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
The electrons (and the same applies to photons and to anything of atomic dimensions used) arrive at the screen in an unpredictable and arguably causeless random sequence, and the appearance of a causeless selection event in a highly orderly and predictable formulation of the by now familiar interference pattern has caused many people to try to find additional determinants in the system which, were they to become known, would account for why each impact with the target appears.
Arguably. Inte på något sätt bevisat, alltså.
 
G

Guest

Guest
kefka said:
Den intressanta frågan som du tar upp, är kan man ändra på sig själv innefrån? utan påverkan utefrån? Jag tror det är möjligt om man har en tillräckligt stark vilja att ändra på sig, dock så kommer givetvis den viljan också från ens "tidigare programmering", lite moment 22. För att radikalt ändra på sig, gå i en väg som tidigare inte ens fanns i ens tankar krävs det något utifrån. En god självkännedom i kombination med en stark egen vilja tycker jag är viktigt för att handla och leva på det sätt som man själv önskar, istället för det som man lärt sig från omvärlden.
Alla isolerade system har möjlighet att ändra sig... så du säger inte mycket med detta...


kefka said:
Så angående om världen är deterministisk. Först, rent praktiskt tycker jag vi kan anta att den inte är det. Ingen varelse kommer någonsin ha perfekt kunskap eller oändlig analytisk förmåga att tolka denna kunskap (Laplaces demon). I teorin blir det svårare, här är dock kvantfysiken intressant, den förutsätter att det finns en inneboende slump/sannolikhet i fysikens lagar. Tänk Heisenbergs osäkerhetsteorem, vi kan inte känna läge och rörelsemängd samtidigt. Perfekt kunskap är alltså fysikaliskt omöjligt och därmed faller den deterministiska världsbilden.
Determinismen är inte så viktig som ni tror i dessa resonemang men mer om detta i posten jag skriver till krank...

/Zorbeltuss
 
G

Guest

Guest
krank said:
inledande premiss:
Jag är av åsikten att människan, individen, är summan av sin hårdvara och sin mjukvara. Alltså, biologiska förutsättningar plus uppväxt/upplevelser. Alla åsikter vi har, har vi för att vi enligt tidigare upplevelser skapat vissa mentala mönster. Folk vi träffat och fått positiv respons från, saker vi läst som passat in på just vår situation, etc. Det är en ganska slumpmässig process; vi blir programmerade av de saker vi upplever men det är ingen som sitter och programmerar oss; det skulle kräva att man hade 100% kontroll över både biologiska förutsättningar och alla upplevelser/all input.
Inte mycket att säga här mer än att det inte alltid är den utomstående händelsen som som bestämmer hur du programmeras, det är dina tankar angående den som gör skillnad...


krank said:
Med detta följer att varje "val" vi gör är resultatet av en deterministisk process; väljer jag att köpa en 88:a eller en Sandwich beror detta på tidigare upplevelser av glassarna, hur varmt det är, vad jag ätit tidigare, hur min dagsform är, etc. Det finns dock inga faktorer utöver hårdvara+mjukvara(programmering) som spelar in. Det är alltid 100% sannolikt att jag väljer exakt det jag väljer.
Determinism (eller avsaknaden av den har vanligtvis inget att göra med den du blir i den skalan, även kaos följer mönster mentala mönster i tillräkligt stor skala, och oavsett händelse kan du bli samma person om du upplever den på samma sätt...

krank said:
Fundering
Kan vi då programmera om oss själva? Den spontana tanken är "nej", eftersom det skulle innebära ett val utanför hårdvara+mjukvara.
Då är du inte tillräkligt inläst på självprogrammerande program, något som börjat få ett uppsving nu efter införandet av programeringsspråk... samt att i en levande tingest är all informationslagring random access, så det är definitivt ett dynamiskt system även om man skulle räkna det som slutet...

krank said:
Men, det är fel. Det är fel eftersom det skulle betyda att programmeringen var "färdig". Det är den såklart inte.
Och det hade gjort skillnad? minsta lilla påverkan på ett icke minnesskyddat system i random access och det är ett nytt ickefärdigt system...

krank said:
Det jag tror krävs för en lyckad omprogrammering är att man på ett eller annat sätt utsätts för något som skapar den första omprogrammeringen: "Det är något positivt att omprogrammera sig". Finns denna grundläggande tanke, samt kanske något om riktning, så kommer man ju, deterministiskt, att söka upp situationer man tror kommer att programmera om en, eventuellt i den riktning man önskar. Man kan inte förutse i vilken riktning man kommer att förändras, eftersom systemet är för komplext, men man kommer likförbaskat att programmera om sig genom att placera sig i en viss typ av kontext.
Tror inte att det nödvändigtvis är av vikt att med en händelse omprogrammera sig med händelse, så länge bra lärare i rätt ålder lär dig att inte sluta... ja jag tittar på dig här krank...

krank said:
Är det här något ni funderat över?

Har ni några exempel på hur ni själva mer eller mindre "medvetet" förändrat er?
Innan så har jag minimerat antalet konflikter i mina medvetna värderingar, nu håller jag på att få mina undermedvetna tankar att bli medvetna för att kunna göra detsamma med dem, och det viktiga för mig har inte varit händelserna i sig utan att jag tänkt igenom dem, mentalt belönat eller bestraffat och försökt applicera ändringar vid liknande händelser...

/Zorbeltuss som verkligen anstränger sig att bli en annan människa...
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Zorbeltuss said:
Inte mycket att säga här mer än att det inte alltid är den utomstående händelsen som som bestämmer hur du programmeras, det är dina tankar angående den som gör skillnad...
Fast dessa tankar är ju formade av biologi + tidigare erfarenheter; "tankar" är komplexa mönster som formats av något, eller hur? Eller dyker "tankar" bara upp på något magiskt sätt ur intet, oavsett tidigare erfarenheter och biologi?

Determinism (eller avsaknaden av den har vanligtvis inget att göra med den du blir i den skalan
Jo? Det är alltid 100% chans att jag gör exakt de val jag gör. Varje val görs på basis av allt som hänt tidigare. Val händer inte bara "av sig själva".
 
G

Guest

Guest
krank said:
Zorbeltuss said:
Inte mycket att säga här mer än att det inte alltid är den utomstående händelsen som som bestämmer hur du programmeras, det är dina tankar angående den som gör skillnad...
Fast dessa tankar är ju formade av biologi + tidigare erfarenheter; "tankar" är komplexa mönster som formats av något, eller hur? Eller dyker "tankar" bara upp på något magiskt sätt ur intet, oavsett tidigare erfarenheter och biologi?
Jo men de är inte händelsen och därför behöver du inte specifikt söka upp en händelse om du har händelser i bagaget, de händelser eller avsaknader av händelser räcker om du är medveten om vad du vill och ditt förflutna...

<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Quote:</div><div class="ubbcode-body"><div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Quote:</div><div class="ubbcode-body">Determinism (eller avsaknaden av den har vanligtvis inget att göra med den du blir i den skalan</div></div>

Jo? Det är alltid 100% chans att jag gör exakt de val jag gör. Varje val görs på basis av allt som hänt tidigare. Val händer inte bara "av sig själva". </div></div>
Den här känns medvetet missförstådd men visst... jag kan förtydliga, determinism eller avsaknad gör skillnad på små skeenden, stora skeenden kan man alltid lossas att de är deterministiska ändå då du i det flesta fall får samma resultat, vilket gör att den deterministiska klassiska fysiken kan ha kvantfysiken som grund... (undantagsfall finns ju, men så som du formulerat di kan det vara hur slumpmässigt som helst och du har ändå rätt i ditt påstående)...

/Zorbeltuss som måste springa...
 
Top