Nekromanti Att köpa ett svärd av annan ras

[Coar]

Hur lätt är det för ngn att köpa ett vapen från en annan ras?

En man kommer till en vapenbod i en stor stad och frågar om det möjligtvis finns ett Lyfalisvärd att köpa här. Det finns det.
Kommer säljaren (vapenbodens ägare) att sälja vapnet och hur mycket över det normala priset skulle det kosta, om han ser att personen i fråga inte är av samma ras som vapnet tillhör?
Skulle svaret vara annorlunda ifall säljaren är en alv, människa eller dvärg?

Vill bara höra hur ni andra tycker.

//Coar

 

[Perenna]

En man kommer till en vapenbod i en stor stad och frågar om det möjligtvis finns ett Lyfalisvärd att köpa här. Det finns det.
Kommer säljaren (vapenbodens ägare) att sälja vapnet och hur mycket över det normala priset skulle det kosta, om han ser att personen i fråga inte är av samma ras som vapnet tillhör?
Skulle svaret vara annorlunda ifall säljaren är en alv, människa eller dvärg?

Jag är ganska övertygad om att man inte finner lyfali-svärd i en vapenbod, ens i en stor stad... /images/icons/wink.gif

Möjligen om Du är alv, befinner Dig i Sunari, och har tur, tur, tur.
Som människa får Du nog ha en extrem hedersskuld att inkassera, och då är det troligare att Du får tag på ett 'vanligare' alvvapen.
Är Du dvärg så kommer Du nog inte ens så långt som till dörren för en alvisk vapenhandlare, med tanke på att det är sanari och thism som har tillgång till lyfali-svärd.

 

[DEATH]

Vill bara höra hur ni andra tycker.

Så här tycker jag :
Alver säljer endast till människor som dom antingen känner eller till dom som förtjaänar det.
Människor säljer väl vapen till dom mesta ... Utom möjligtvis vissa Tirak stammar.
Dvärgar säljer till Dvärgar ... kanske vissa kraggbarbarer och nån människa !

 

[Glittergrus]

Nja det är ju lite si och så med det hela, allt beror på omständigheten.
I normala fall finner du ju endast det nämnda svärdet hos alver (i det här fallet Sanri eller Thism om jag inte missminer mig helt) och då lär du ju deffinitivt inte få tag i det om du är dvärg, antagligen endast om du är alv så till vida att du inte gjorde dem någon typ av tjänst men då är det nog troligare att du kan få ett svärd.

Om vi istället ser till det mindre troliga nämligen att en människa har ett sådant svärd i sin ägo, då är det ju en annan sak för människor säljer ju egentligen till vem som hälst.
Däremot lär ju priset inte vara av den biligare sorten med tanke på hur ovanligt svärdet då bör betraktas.

Om en Dvärg skulle fått tag på svärdet är väl frågan om han säljer det, det beror helt på vad dvärgen har för syfte.
Kanske vill de studera svärdet då lär han ju inte sälja det annars så säljer han nog det för rätt pris vill säga.

Om du själv är alv så borde det dock vara lättare att få tag på svärdet men om det är en människa eller dvärg som har det i sin ägo blir det ju dyrare, särskillt om det är en dvärg.

 

[Krille]

"En man kommer till en vapenbod i en stor stad och frågar om det möjligtvis finns ett Lyfalisvärd att köpa här. Det finns det."

Stopp. Du börjar i fel ände.

Sannolikheten att någon vill sälja ett vapen beror helt och hållet på affektionsvärde, erbjudet pris, vilket intryck köparen gör, månens fas och huruvida man har viftat med en gummikyckling i torsdags. Denna sannolikhet P1 ligger mellan 0 och 1, uppskattningsvis mellan 0,3 och 0,7.

Men det är inte den sannolikheten som är den viktiga. Sannolikheten att någon har ett vapen att sälja är mer intressant. Den sannolikheten (P2) beror på huruvida säljaren tillhör samma kultur som vapnet och hur rik säljaren är. Om säljaren tillhör fel kultur varierar sannolikheten mellan 0,01 och 0,1. Om säljaren tillhör rätt kultur så är sannolikheten mellan 0,5 och 1,0.

Pluttificera sedan P1 med P2 så har du sannolikhetan rollpersonen kan köpa ett vapen.

Summa summarum, att köpa fel vapen av fel säljare, på onsdag morgon innan gummikycklingen har viftats, under nymåne, då säljaren älskar sitt vapen, samt köparen är för ful och dessutom fattig, så borde sannolikheten ligga kring 0,0001 eller så.

 

[Oceanliner]

Att köpa ett svärd över huvud taget...

En rollperson som har det ganska gott ställt bestämmer sig för att han vill köpa ett nytt svärd. Hur går han tillväga?

Jamenar svärd beställdes väll inte direkt på postorder?

Behöver rollpersonen vara adlig eller bara rik?

Bör rollpersonen betala med natura eller mynt?

(Jag anser den koboldiska vapenboden vara lite passé, personligen föredrar jag att skaffa en schysst pilbåge som jag sedan använder för att nita något bus med ett svärd som jag sedan tar

//Jonas

 

[Sabelkatten]

Re: Att köpa ett svärd över huvud taget...

Han går till närmaste smed som klarar av att smida ett vapen. Finns minst en i alla städer. Har han riktig tur har smeden ett färdigt vapen som passar, i annat fall så lägger han in en beställning.

Har han riktigt gott om pengar kan han skicka sina specifikationer med bud till en känd vapensmed.

Har han riktigt dåligt med pengar går han till bysmeden och ber honom tillverka något som ser ut som ett svärd, och betalar med geten han...lånade.../images/icons/wink.gif

/Henrik

 

[Krille]

Re: Att köpa ett svärd över huvud taget...

"En rollperson som har det ganska gott ställt bestämmer sig för att han vill köpa ett nytt svärd. Hur går han tillväga? Jamenar svärd beställdes väll inte direkt på postorder?"

Snudd på: han skickar en beställning till en svärdsfejare (en person som slipar och monterar svärdsklingor som denne köper in från svärdssmeder). Någon form av uppgörelse träffas om hur betalning och leverans ska ske, varvid vapnet levereras och betalningen tas emot.

Man behöver inte vara adlig, men man bör kunna betala (doh!), och svärdsfejare är ofta flexibla vad gäller betalningens natur, bara de får betalt. Natura accepteras dock oftare om det är något som de har direkt nytta av - läder för handgrepp och skidor, mässing och järn för svärdsknappar, järn och kol att byta med smederna etc.

 

[Mofasa]

Observera att allt nedan är endast så som jag tolkat Mundana, om du vill spela en kampanj där det bara dräller av Lytfalisvärd (även andra "finare" svärd) så är det upp till dig...

För det första: Du hittar inte ett Lyfalisvärd hos en vanlig vapensmed/handelsman.
För det andra: Eftersom Lyfalisvärdet är konstruerat av sotat glas (äkta alvsmide med andra ord) så kan ingen människa/tirak/dvärg/outbildad alv smida detta svärd.
För det tredje: Alvernas svärdsmide är en väl dold hemlighet som bara vissa vapensmeder (alver) kan riktigt ordentligt. Dessa smeder kan betraktas som några av de bästa i hela Mundana. Antagligen är de mycket gamla eftersom Lyfalisvärdsmide inte är något man lär sig över dagen, utan kräver mycket erfarenhet av annat smide.

Tillslut vill jag tillägga att en dvärg med ett drygt två meter långt Lyfalisvärd skulle se lika dumt ut som en korsning mellan Missla och drake!

//Magnus

 

[Coar]

Tack ska du ha för den.
Det var ungefär jag såg på saken.
Säg då om man träffar på en alv i en vapenbod eller en alvisk vapensmed i en stor stad i Soldarn och det kommer in en människa som vill köpa svärdet från alvens egna kultur. Skulle alven sälja det tro?... låt oss krydda och låtsas att en dvärg kommer in och vill köpa ett sådant vapen. Skulle han få det? Visserligen beror det på alvens syn på dvärgarna, men kan man tro att han säljer det ändå om han får en mycket fin summa?

//Coar

 

[Coar]

Dinm tolkning på Mundana och Lyfalisvärd är säkert mycket bra, men ditt inlägg vet jag in te om det var så mycket svar på mina frågor.

För det första: Du hittar inte ett Lyfalisvärd hos en vanlig vapensmed/handelsman.

Jag har redan klargjort att i denna bod fanns det faktiskt ett sådant svärd.

För det andra: Eftersom Lyfalisvärdet är konstruerat av sotat glas (äkta alvsmide med andra ord) så kan ingen människa/tirak/dvärg/outbildad alv smida detta svärd.

Jasså.... Att jag tog ett Lyfalisvärd var bara för att dra till med ett svärd som var av en annan kultur. Jag kunde lika gärna skrivit Carwelan eller Tirakkrok. Men frågan handlade inte just om vilken typ av vapen utan om hur man kunde få tag på ett vapen från en annan kultur.

För det tredje: Alvernas svärdsmide är en väl dold hemlighet som bara vissa vapensmeder (alver) kan riktigt ordentligt. Dessa smeder kan betraktas som några av de bästa i hela Mundana. Antagligen är de mycket gamla eftersom Lyfalisvärdsmide inte är något man lär sig över dagen, utan kräver mycket erfarenhet av annat smide.

Kan bara inte förstå vad det har med min fråga att göra.

 

[Krille]

"För det andra: Eftersom Lyfalisvärdet är konstruerat av sotat glas (äkta alvsmide med andra ord) så kan ingen människa/tirak/dvärg/outbildad alv smida detta svärd."

Inte riktigt. Lyfali är konstruerad av alvglas och en svart siluna-legering. Alvglaset framställs med alkemi, och siluna-legeringen framställs vid löjligt höga temperaturer.

Det finns inga fysiska eller biologiska begränsningar för att andra folk än alver ska kunna lära sig skapa en lyfali. Begränsningarna är sociala. En människa, tirak eller dvärg kan lära sig att skapa en lyfali - under förutsättning att denne kan få tag på en lärare eller har möjligt att utveckla tekniken själv. Det förra är snudd på omöjligt, eftersom sanari inte har större lust att lära ut sina hemligheter till någon annan. Det senare tar några sekler av målinriktad forskning och utveckling, givet metallurgin och alkemin på Mundana i allmänhet.

"Alvernas svärdsmide är en väl dold hemlighet som bara vissa vapensmeder (alver) kan riktigt ordentligt."

Det gäller rätt generellt. Alla hantverk har dolda hemligheter, som bara överlämnas till hantverksmästarens gesäller.

"Antagligen är de mycket gamla eftersom Lyfalisvärdsmide inte är något man lär sig över dagen, utan kräver mycket erfarenhet av annat smide."

Bara själva smidet av eggen. Alvglasbiten kräver "bara" ungefär en livstids erfarenhet alkemi.

För övrigt är alla skickliga smeder gamla, oavsett ras. Man får inte mästarbrev som yngling.

 

[Silke]

<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>

För övrigt är alla skickliga smeder gamla, oavsett ras. Man får inte mästarbrev som yngling.


<hr></blockquote>



Men detta innebär väl INTE att ynglingen INTE är lika skicklig som en smed med mästarbrev eller hur? Själva brevet är väl endast ett "tillstånd" för att få öppna en egen smedja? Ett sätt att kontrollera konkuransen?
Eller är jag ute på hal is, i denna "plågande kyla" som råder i Stockholm?

 

[Krille]

"Men detta innebär väl INTE att ynglingen INTE är lika skicklig som en smed med mästarbrev eller hur? Själva brevet är väl endast ett "tillstånd" för att få öppna en egen smedja? Ett sätt att kontrollera konkuransen?"

Delvis rätt. Mästarbrevet är halva vägen mot att få öppna eget. Den andra halvan kommer från skrået i staden, som normalt är den instans som avgör om du ska få öppna eget, men för att få ansöka om att öppna eget så måste du ha ett mästarbrev i första rummet.

Men mästarbrevet är i första hand ett bevis på att du har klarat av ditt mästarprov. Om du inte har klarat av mästarprovet så får du inte ett mästarbrev, och mästarprovet är framförallt ett prov på din skicklighet som hantverkare.

Visst, det är möjligt att en löjligt begåvad yngling klarar mästarprovet och därmed får sitt mästarbrev, men... tja, det finns inte många sådana underbarn i världen.

 

[Mofasa]

Jag ber om ursäkt. Hoppas fortsättningen hjälper dig.

Hhhhmmm... Jag ser det som så (bara för att ta Lyfalisvärdet som exempel) att om en Sanarialv kommer in hos herr Bogus (enormt opassande namn) som också är Sanarialv och vill köpa svärdet så får han det betydligt billigare än vad en dvärg hade fått det (troligen hade han inte ens röra vid det). Om det däremot kom in en människa så kanske han hade fått köpa svärdet (efter noga övertalande och stora prishöjningar(PER+Övertala spelar stor roll))... men troligen inte, detta beror helt på omständigheterna mm.

Hoppas detta hjälpte mer /images/icons/wink.gif

//Magnus

 

[Stefan G]

<table width=70%><tr><td>
"En man kommer till en vapenbod i en stor stad och frågar om det möjligtvis finns ett Lyfalisvärd att köpa här. Det finns det. Kommer säljaren (vapenbodens ägare) att sälja vapnet..."

Om affärsinnehavaren uppger att ett sådant vapen finns till försäljning så borde väl det tyda på att denne inte har några problem med att köparen i fråga vill inhandla det =)
Då Lyfalisvärd är väldigt sällsynta så kan man dock räkna med att få punga ut med en ohygglig summa, inte minst då ett stort antal samlare säkert vill lägga beslag på vapnet.

Värdet på ett Lyfali beror ju givetvis på ett flertal faktorer, däribland vilka smeder/alkemister som tillverkat svärdets olika delar, svärdets historia, svärdets skick, om det har ett namn, om någon berömd person har ägt det, osv. Lyfalisvärd är ju inte vapen som produceras i ngn. vidare stor skala, så man ska inte bara se det som ett slipat plattjärn med krusiduller utan snarare som ett konstverk.

Om vi utgår från att försäljaren är människa kommer han ganska garanterat att ta ut ett likvärdigt pris, oavsett vilken ras köparen tillhör (dvs - så mycket som möjligt).

Imho är det dock oerhört tveksamt om ett Lyfali skulle gå att finna i en helt ordinär vapenbod. Om innehavaren skulle få tag på ett sådant vapen skulle han förmodligen auktionera ut det eller sälja det till en förmögen samlare.

//Stefan Gunnarsson</td></tr></table>

 

[Bjorn]

Mästarbrev... (OT)

Men du Krille så här är det ju.

Enligt yrket Hantverkare (Eon s67) så får man mästarbrev om alla framgångsslagen är lyckade och som väl redan har retts ut så är ju chansen för det maximal mellan 18 och 35 år, altså borde det flesta få sitt mästarbrev i den åldern...

SKRATT

/Bjorn

 

[Vindhand]

Begagnat?

M.t.p. att folk som tar till svärd har en tendens att leva farligt så borde det väl finnas en betydande begagnadmarknad. Det borde gå att hitta ett rätt ok vapen, med litet tur, hos någon trevlig gårdfarihandlare eller i någon lumpbod.

 

[Pellemannen]

Här kommer min lilla teori på ämnet.

Alv vapen produceras nog bara på beställning från andra alver.
Men det går nog att få tag på vapen som plundrats från döda alver men det är nog extremt svårt att få tag på sådana.

 

[Mouja]

Yo ... fett namn ... Ville bara säga att jag håller med dej !