Nekromanti Att använda sköld i rollspel?

[Mogger]

Sköld är alltid ett svårt kapitel i spel. Antingen är de helt verkningslösa eller så är de överbra. Finns det något spel som löser det på ett vettigt sätt?

Och så den avgörande frågan, hur bra är sköld i verkligheten? Vad krävs för att använda den optimalt och hur kan man minska dess användbarhet.

Jag har exempelvis hört att vikingarna krockade fast sina yxor i skölden och drog bort den, och att romarna kastade tunga spjut i dem så att de blev asjobbiga att använda. Jag vet inte om det är sant. Finns det andra metoder? Finns det metoder för att kontra dessa tekniker? Etc...

 

[Genesis]

I verkligheten är det såklart jättestor skillnad mellan en bucklare och en så'n där jättestor romersk grej. Vilket blir jobbigt att ta hänsyn till.

 

[Arfert]

En sköld var den viktigaste delen av rustningen, med hjälmen på andra plats. Speciellt om man slogs i formation (vilket man nästan aldrig gör i rollspel). Det var ju sällan en krigare med sköld var ensam. I rätt situation var de överbra. I antika Grekland slogs t.ex. många nakna + sköld.

Däremot var det annorlunda till häst. Där skyddar en sköld mindre, utom mot den man fokuserar på. Och om man har rörlig strid i mindre skala.

 

[Vitulv]

Sköld är alltid ett svårt kapitel i spel. Antingen är de helt verkningslösa eller så är de överbra. Finns det något spel som löser det på ett vettigt sätt?

Och så den avgörande frågan, hur bra är sköld i verkligheten? Vad krävs för att använda den optimalt och hur kan man minska dess användbarhet.

Jag har exempelvis hört att vikingarna krockade fast sina yxor i skölden och drog bort den, och att romarna kastade tunga spjut i dem så att de blev asjobbiga att använda. Jag vet inte om det är sant. Finns det andra metoder? Finns det metoder för att kontra dessa tekniker? Etc...

I Pathfinder ger en sköld +X i AC (armour class, ung. "rustningsvärde"), men tar bort möjligheten att använda tvåhandsvapen. Det tycker jag är en rätt rimlig lösning.

Om motståndaren bär sköld finns det ett par manövrar i PF man kan använda, nämligen sunder (slå sönder) eller disarm (avväpna), för att ta sig runt en alltför hög AC.

Eller så använder man "touch-attacker" - magi som det räcker med att nudda motståndaren för att tillfoga honom skada (eller andra effekter), och som inte tar hänsyn till AC som kommer från rustning och sköld.

Edit: det var alltså ett svar på den första frågan. Jag har inte kompetens att besvara de andra.

 

[Chryckan]

Sköld är alltid ett svårt kapitel i spel. Antingen är de helt verkningslösa eller så är de överbra. Finns det något spel som löser det på ett vettigt sätt?

Och så den avgörande frågan, hur bra är sköld i verkligheten? Vad krävs för att använda den optimalt och hur kan man minska dess användbarhet.

Jag har exempelvis hört att vikingarna krockade fast sina yxor i skölden och drog bort den, och att romarna kastade tunga spjut i dem så att de blev asjobbiga att använda. Jag vet inte om det är sant. Finns det andra metoder? Finns det metoder för att kontra dessa tekniker? Etc...

Det du säger om vikingar och romare är sant till och börja med.

Det stora problemet med sköldar och spel mekanik är sköldar används på olika sätt beroende på typen av sköld.
En romersk scutum fungerade ju mer som en portabel mur du tog skydd bakom än något du använde till att parera med.
En buckler å andra sidan fungerar mer som en boxhandske som du även använder till att attackera motståndaren med samtidigt som du aktivt använder den att parera svärdsslag med.

Lägg till det faktum att en sköld alltid används i "fel" hand vilket gör att regler om två hands strid och dubbelhänthet kommer troligtvis spela in.

Så summan av kardemumman blir att de flesta spelskapare nog skulle vilja slippa ha med sköldar i sitt spel

 

[Sapient]

Arferts inlägg rymmer ett ton av vishet.

Sköldar är svåra att beskriva med spelmekanik. Det finns situationer när de är överbra. Beror på taktiken och på nivån hos de stridande.

När jag tränade att slåss med rustning och rottingvapen i SCA, var det ofta så att mellan två halvdåliga personer, så blev striderna verkligen som rollspelens pingis-strider - slag på slag utväxlades, träffade skölden, inget hände...

Sen mötte jag en av de tränade kämparna, som hade lärt sig tjugosju olika sätt att slå runt skölden, och jag som nybörjare hann aldrig parera i tid...

Det finns liksom inget enkelt sätt att lösa detta spelmekaniskt. En nybörjare som står mellan ett par erfarna krigare i en sköldmur eller en falang, kan ha hur mycket nytta som helst av skölden - samme person ensam mot en överlägsen, skicklig yrkeskrigare har sex kilo trä på ena armen som drar ned hans reaktionshastighet utan att ge någon större nytta...

Om jag skulle ge mig på att försöka fånga detta på ett simulationistiskt sätt, så skulle det handla om att se skölden som en motsvarande attack eller handling som attacker med vapen. Eventuella off hand-penalty uppvägs av åtminstone en medelstor skölds yta. (Små bucklers osv. kräver dock stor skicklighet och koordination...)

Jag skulle också ha någon form av push-attack, där man låser motståndarens sköld. (Pressar den mellan sig själv och motståndaren.)

Den enda situation när skölden borde ge ett "passivt" tillskott till AC (eller motsvarande) är mot avståndsvapen. Där är skölden så mycket yta, som döljer kroppen bakom.

Jag skulle ha minst tre storlekar av sköld, där de minsta (bucklers, kanske improviserade föremål) krävde aktivt användande och inte gav någon passiv AC-bonus. De medelstora motsvarar t.ex. "strykjärnsköldar" och vikingarnas rundsköldar medan stora sköldar är romerska scutum, grekiska hoplon och motsvarande.

De medelstora och stora kan till viss del överlappa i storlek, men skiljer sig i så fall åt i användande, så man kan tänka sig en mellanklass. (Vikingarnas sköldmurar var inte helt annorlunda än de grekiska falangerna, men stridssätten runt omkring skiljde. Vikingarnas sköldar var lättare och av trä, till skillnad mot bronsförstärkta grekiska, för att kunna användas mer fritt. Men i storlek kunde de matcha många runda hoplon.)

Men det är stor risk att en sådan simulationism bara tillför ett stort antal tärningsslag och ökar risken för ping-pong-strider. Därför tycker jag att så som exvis D&D löst det, med ett tillskott till AC som är användbart men inte helt avgörande och som kräver träning (i form av minst en feat) är ganska bra.

 

[Mogger]

Ah, samma som i gamla Warhammer. Det är faktiskt en ganska elegant lösning. Tack!

 

[Mogger]

Tack för ett bra svar!

Om jag skulle ge mig på att försöka fånga detta på ett simulationistiskt sätt, så skulle det handla om att se skölden som en motsvarande attack eller handling som attacker med vapen.

Det här förstår jag inte riktigt. Vad menar du med att skölden är en attack?

 

[Sapient]

Det här förstår jag inte riktigt. Vad menar du med att skölden är en attack?

För att fånga att man använder skölden aktivt för att parera (åtminstone om den inte är så stor att man kan stå helt bakom den - större än tom. en romersk scutum) skulle jag göra det till en handling motsvarande en attack. (Lite beroende på hur spelets regler ser ut.)

 

[Mogger]

För att fånga att man använder skölden aktivt för att parera (åtminstone om den inte är så stor att man kan stå helt bakom den - större än tom. en romersk scutum) skulle jag göra det till en handling motsvarande en attack. (Lite beroende på hur spelets regler ser ut.)

Ah, så bra, för så gör mitt system.

 

[CapnZapp]

Ah, samma som i gamla Warhammer. Det är faktiskt en ganska elegant lösning. Tack!

Rustning i Warhammer absorberar skada.
Rustning i D20 (3E/PF) minskar träffchansen.

Så om en sköld i d20 ger +4 AC är det samma som 20 procentenheter svårare att träffa.

En sköld i WFRPv1 ökar "Abs" med 1 (där läder har Abs 1 och plåt Abs 3).

Så att säga att det är "samma" är att ta i!

 

[CapnZapp]

En sköld i Hârn ger helt sonika +10% på att parera (alla vanliga attacker ger försvararen ett automatiskt parry/dodge slag).

Vid första anblick tycker man de hamnar i kategorin "helt verkningslösa".

När man spelat ett slag inser man att så inte är fallet, utan att de är tämligen praktiska.

Och än viktigare, regeln är snabb och enkel. Och allt detta utan att de spiller över i kategorin "överbra".

Också en relativt "samma" lösning som d20 och WFRPv1...